Balans nr 5 2009

Obligatorisk kontroll av redovisningskonsulter

Stort antal redovisningskonsulter FAR SRS har genomgått frivillig kontroll

Alla auktoriserade redovisningskonsulter FAR SRS ska enligt FAR SRS stadgar genomgå kvalitetskontroll vart sjätte år. Kvalitetskontrollen ska visa att medlemmen följer god redovisningskonsuttsed genom att följa Standard för redovisningskonsulter, Reko. Eva Törning och Bengt Reinholdsson från FAR SRS Kvalitetsnämnd för redovisningsverksamhet berättar om de första erfarenheterna av kvalitetskontroll av redovisningskonsulter.

Kvalitetskontrollen av redovisningskonsulter baseras på Reko som infördes 1 juli 2008. Reko beskriver god redovisningskonsultsed, bland annat gällande dokumentation, riskanalyser och uppdragsbrev. Under det första året (2008/2009) beslutade Kvalitetsnämnden för redovisningsverksamhet att kvalitetskontrollen skulle vara frivillig samt att den skulle ta sikte på företagets organisation och system.

– Den frivilliga kvalitetskontrollen har koncentrerats på att avgöra om redovisningsföretaget har tillfredsställande rutiner, enligt Reko, för att hantera sina uppdrag och att redovisningskonsulterna följer dessa, säger Kvalitetsnämndens ordförande Eva Törning.

I slutet av 2008 beslutade Kvalitetsnämnden att från och med hösten 2009 gå över till obligatorisk kvalitetskontroll. Vid det laget har såväl redovisningsföretag som redovisningskonsulter haft tillräckligt med tid för att kunna anpassa sig till Reko, resonerade man.

På FAR SRS finns ett kvalitetssekretariat som hanterar kvalitetskontroll av såväl redovisnings- som revisionsverksamhet (se Balans nr 1/2009). Sekretariatet väljer ut vilka medlemmar som ska kontrolleras och väljer även ut vem som ska utföra kvalitetskontrollen. Medlemmen som ska kontrolleras får därefter ett brev med meddelande om att kvalitetskontroll ska ske och vem som föreslås utföra kontrollen. Kvalitetskontrollanten tar därefter kontakt med medlemmen och ett uppdragsbrev upprättas dem emellan. Kostnaden för kvalitetskontrollen bärs av det kontrollerade företaget. Medlemmen kan, om jävsproblematik föreligger, begära en ny kontrollant.

Hur går en kvalitetskontroll till i praktiken?

– Kvalitetskontrollen utförs enligt de riktlinjer och checklistor som antas av Kvalitetsnämnden. En obligatorisk kvalitetskontroll kan utföras på två olika sätt beroende på om företaget har ett kvalitetskontrollsystem eller inte. Om företaget har ett kvalitetskontrollsystem görs en systemgranskning. Om företaget saknar kvalitetskontrollsystem utförs kvalitetskontrollen genom substansgranskning, det vill säga en genomgång av enskilda uppdrag, säger Eva Törning.

Godkänd eller underkänd

När kvalitetskontrollen har genomförts skriver kontrollanten en rapport, vars innehåll diskuteras med den kontrollerade medlemmen. Därefter skickar kontrollanten granskningsrapporten till Kvalitetsnämnden som tar ställning till om medlemmen ska godkännas eller underkännas i kvalitetskontrollen.

Kontrollerna som gjordes inledningsvis syftade inte enbart till att godkänna eller underkänna. Utöver kvalitetskontrollen som fokuserade på företaget och dess rutiner gjordes dessutom stickprov på hur redovisningskonsulterna tillämpade dessa rutiner. Dock utfördes ingen uppdragskontroll. För att även bidra till en kvalitetshöjning valde Kvalitetsnämnden en fyragradig skala för bedömningen av utfallet:

  1. Företaget följer Reko i alla avseenden.

    Beslut: Företaget och de redovisningskonsulter som är verksamma vid företaget anses ha klarat av kvalitetskontrollen för den första sexårsperioden.

  2. Företaget har påbörjat anpassningen till Reko, kan visa uppdrag som uppfyller Reko och har en plan för att fullfölja detta arbete på samtliga områden. Enligt denna plan ska arbetet vara avklarat inom ett år.

    Beslut: Kvalitetsnämnden begär en bekräftelse från företaget och de verksamma redovisningskonsulterna att samtliga rutiner enligt Reko har införts och att dessa tillämpas. Företaget och de redovisningskonsulter som är verksamma vid företaget anses ha klarat av kvalitetskontrollen för den första sexårsperioden.

  3. Företaget har påbörjat anpassningen till Reko men saknar plan för att fullfölja arbetet.

    Beslut: Kvalitetsnämnden kan här konstatera att företaget påbörjat arbetet och följer vissa delar av Reko. En viktig punkt här är att det finns dokumentation, exempelvis av avstämningar. Företaget placeras här för ny kvalitetskontroll om fyra till sex år. I brevet till företaget skriver Kvalitetsnämnden en kommentar om vad man anser är viktigast för företaget i arbetet med anpassningen till Reko.

  4. Företaget saknar anpassning till Reko.

    Beslut: Här kan Kvalitetsnämnden konstatera att det saknas medvetenhet om Reko vilket bland annat tar sig uttryck i att all information finns i redovisningskonsulternas huvuden, det vill säga inget finns dokumenterat. Detta innebär en stor risk för såväl redovisningskonsult som kund varför kvalitetskontrollen inte godkänns och företaget placeras för ny kvalitetskontroll inom ett till tre år.

Eva Törning och Bengt Reinholdsson berättar att även Ernst & Young och Öhrlings PricewaterhouseCoopers, som har egen kvalitetskontroll, anmälde sig för frivillig kvalitetskontroll under hösten 2008.

– Detta var något som Kvalitetsnämnden var mycket tillfreds med eftersom det höjer trovärdigheten för FAR SRS kvalitetskontroll, säger Bengt Reinholdsson.

Men i och med att Kvalitetsnämnden i slutet av 2008 beslutade att kvalitetskontrollen ska vara obligatorisk från och med hösten 2009 bordlades kvalitetskontrollen av Ernst & Young och Öhrlings PricewaterhouseCoopers. Kontrollen kommer att återupptas under hösten 2009 i form av upprepade kontroller.

Vilka slutsatser kan dras efter det första året med kvalitetskontroll?

– Vi blev positivt överraskade över att så många medlemmar ville genomgå en frivillig kvalitetskontroll. Av kvalitetskontrollanterna har vi hört att flera gjorde detta som ett sätt att komma i gång med tillämpningen av Reko, vilket vi ser som en bra åtgärd, säger Eva Törning.

Stor andel godkända

De allra flesta medlemmar som har kontrollerats har blivit godkända. Bristerna som framkommit i årets kvalitetskontroll gäller bland annat uppdragsbrev och dokumentation. I Reko 120 finns krav på vad ett uppdragsbrev ska innehålla. Bristen i dag är inte att uppdragsbreven inte innehåller alla punkter som anges i Reko 120, utan att uppdragsbrev saknas. Därmed finns ingen neutral beskrivning av vilket uppdrag som redovisningskonsulten åtagit sig och därmed inte heller vilka arbetsuppgifter som åligger företaget.

Kravet på dokumentation återfinns på flera ställen i Reko. Bland annat ska avstämningar och diskussioner med kunden om exempelvis egna uttag från företagets bankkonto dokumenteras.

– Dokumentation är till för att visa att redovisningskonsulten gjort det arbete som förväntas enligt Reko, säger Eva Törning.

Eva Törning och Bengt Reinholdsson betonar vikten av att prioritera upprättandet av uppdragsbrev och den efterföljande dokumentationen.

– Vi vill uppmuntra alla att verkligen ägna tid åt att få dessa delar på plats. Då hjälps vi alla åt att snabbt uppnå och bibehålla en hög kvalitet på våra medlemmar och deras arbete, säger Bengt Reinholdsson.

Pernilla Halling

Kvalitetsnämnden för redovisningsverksamhet

Kvalitetsnämnden för redovisningsverksamhet är en självständig enhet inom FAR SRS och direkt underställd årsstämman. Nämnden tillsattes våren 2008 och har sex ledamöter som alla är auktoriserade redovisningskonsulter med lång erfarenhet inom branschen. Nämndens uppgift är att leda och övervaka kvalitetskontrollen av redovisningsverksamhet.

Kvalifikationskrav

En kvalitetskontrollant ska vara auktoriserad redovisningskonsult FAR SRS. Kvalitetsnämnden har dessutom tagit ett beslut att det under de kommande tre åren endast är personer som är verksamma som redovisningskonsulter som kan vara kvalitetskontrollanter. En kvalitetskontrollant ska själv ha genomgått en kvalitetskontroll.

Systemgranskning

En systemgranskning innefattar kontroll av företagets organisation och verksamhet (allmänna kontroller), kontroll av inspektionsprogram samt verifiering av företagets egna kontroller (upprepade kontroller).

Substansgranskning

Vid substansgranskning är utgångspunkten för kvalitetskontrollen en genomgång av redovisningskonsultens enskilda uppdrag. Kvalitetskontrollanten gör ett urval av vilka uppdrag som ska granskas och följer riktlinjerna enligt de fastställda checklistorna gällande substansgranskning. Utöver detta görs en allmän bedömning av företagets organisation och rutiner.

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2017 2018 2019
Prisbasbelopp 44 800 45 500 46 500
Förhöjt pbb. 45 700 46 500 47 400
Inkomstbasbelopp 61 500 62 500  
Utdelning fåmansföretag
År 2017 2018 2019
Schablonbelopp 163 075 169 125 171 875

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2016 2017 2018
Räntesats 0,47 0,36* 0,36

* 0,19 om räkenskapsåret börjar 2016 och avslutas 2017.

Referensränta
År 2016 2017 2018
Räntesats -0,5 -0,5 -0,5
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2016 2017 2018
Positiv 6,65 6,27 6,49
Negativ 1,65 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2016 2017 2018
31 maj 0,57 0,34 0,49
30 nov 0,27 0,49  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2016 2017 2018
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 9,50
Förmånsbil, bensin 6,50 6,50 9,50
Kostförmån
År 2017 2018 2019
Frukost, lunch och middag 225 235 245
Lunch eller middag 90 94 98
Frukost 45 47 49
Skattefria gåvor
År 2016 2017 2018
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2016 2017 2018
Skattesats 22% 22% 22%
Mervärdesskatt
År 2016 2017 2018
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1939 - 1952 1953 -
Arb. avgifter 6,15% 16,36% 31,42%
Egenavgifter 6,15% 16,36% 28,97%