Balans nr 5 2009

Flera förenklingar för företagen

Inget förslag om ny företagsform

Utredningen om ett enklare aktiebolag la 15 april fram sitt slutbetänkande SOU 2009:34 Förenklingar i aktiebolagslagen. Uppdraget har i huvudsak gått ut på att överväga ändringar i aktiebolagslagen (2005:551) och aktiebolagsförordningen (2005:559) som innebär förenklingar för aktiebolagen. Utöver att ta fram förenklingsförslag har utredaren även haft i uppdrag att överväga behovet av en ny företagsform, att se över bestämmelserna om ersättning till ledande befattningshavare i aktiemarknadsbolag samt att överväga om en särskild preskriptionsregel bör införas i lagen (1980:1102) om handelsbolag och enkla bolag. I denna artikel redogör utredaren, advokaten Carl Svernlöv och utredningens sekreterare Therese Larsson Dozet för de huvudsakliga förslagen.

I utredningsuppdraget har det ingått att överväga behovet av en ny företagsform. Utredningen har dock funnit att det för närvarande inte finns skäl att införa en ny företagsform i svensk rätt utan personligt betalningsansvar. I och för sig skulle en ny associationsform utan personligt betalningsansvar som är anpassad för näringsverksamhet i mindre skala vara ett sätt att förenkla företagandet. Ett särskilt behov av en ny företagsform kan också finnas hos verksamheter som drivs i kompanjonskap.

Det finns dock ett antal omständigheter som talar för att det, i vart fall för närvarande, inte finns skäl att gå vidare i arbetet med en sådan ny associationsform. Exempelvis är det svårt att se vad som kan uppnås genom en ny företagsform som inte kan uppnås genom regleringar i aktiebolagslagen (ABL). Arbetet bör därför i första hand vara inriktat på att förenkla det befintliga regelverket. Vidare finns ett förslag från EU om ett europeiskt privat aktiebolag (SPE-bolag). Härigenom kan en ny bolagsform inom en snar framtid finnas tillgänglig för de svenska företagen. Utfallet av detta samt av de förenklingsåtgärder som föreslås på olika områden bör alltså utvärderas innan behovet av en ny företagsform ytterligare kan övervägas.

Enklare bolagsbildning

Bildandet av ett privat aktiebolag kan förenklas genom att det obligatoriska innehållet i bolagsordningen reduceras. Förslaget går ut på att de uppgifter som alltid måste anges i bolagsordningen begränsas till bolagets firma, säte och verksamhetsföremål. För övriga uppgifter som i dag ska anges i bolagsordningen införs dispositiva bestämmelser som aktieägarna, om de önskar, kan avvika från.

Avskaffande av aktiebrev m.m.

Dagens pappersbaserade system med aktiebrev är föråldrat samt skapar vissa praktiska och rättsliga problem. Därför föreslås att aktiebrev, utdelningskuponger och interimsbevis ska avskaffas. Något centralt aktieägarregister bör dock inte införas. Förslaget innebär i stället att styrelsen även fortsättningsvis ska vara skyldig att föra aktiebok. I och med att aktiebreven avskaffas kommer aktieboken att innehålla fler uppgifter och innehållet få större rättslig betydelse. Bland annat ska innehållet i aktieboken även ha betydelse vid utövande av de ekonomiska rättigheterna i bolaget. Aktieboken kommer fortsättningsvis att, i förekommande fall, även innehålla uppgifter om pantsättning av aktier, förfoganderättsinskränkningar samt rätt till avkastning av aktier. Det sakrättsliga momentet vid överlåtelse och pantsättning av aktier utgörs av underrättelse om överlåtelsen eller pantsättningen till bolagets styrelse. Förslaget medför behov av en särskild övergångsordning som innebär att aktiebrev som utfärdats före ikraftträdandet kommer att behålla sin egenskap som bärare av aktierätten. Däremot kan de rättigheter som är kopplade till aktien utövas först när aktiebrevet getts in till bolaget och uppgifter förts in i aktieboken.

Förenklingar angående bolagets organisation

Ett förslag går ut på att det vid anmälan till Bolagsverket av styrelseledamot eller suppleant, revisor eller revisorssuppleant samt lekmannarevisor eller suppleant till lekmannarevisor inte längre ska behöva bifogas ett bolagsstämmoprotokoll. I stället ska det försäkras på heder och samvete att uppgifterna i anmälan stämmer överens med de beslut som den grundar sig på. Härigenom minskas den mängd handlingar som bolagen har att ge in till Bolagsverket vid olika anmälningsärenden.

Kravet på att fastställa en arbetsordning samt kravet att upprätta skriftliga instruktioner om arbetsfördelningen mellan bolagsorganen har visat sig ha ringa betydelse i många små aktiebolag. Kraven kan därför avskaffas för de privata aktiebolagen.

När det gäller styrelseledamots mandattid föreslås att den dispositiva bestämmelsen för privata aktiebolag ändras till att avse att tiden gäller tills vidare, om inte annat föreskrivs i bolagsordningen. På så sätt kan årligen återkommande val, som innebär administrativa kostnader, om så önskas undvikas i de små aktiebolagen.

Avskaffande av bosättningskrav

Förslaget går ut på att bosättningskravet för stiftare, styrelseledamöter, styrelsesuppleanter, verkställande direktör, vice verkställande direktör, firmatecknare samt likvidator avskaffas i ABL. Däremot behålls kravet på att bolaget alltid ska bemyndiga en särskild delgivningsmottagare om det inte finns någon behörig ställföreträdare som är bosatt i Sverige. Bosättningskravet, som förhindrar utomeuropeiska företag att tillsätta den ledningspersonal som önskas i ett svenskt dotterbolag, är ett praktiskt hinder som vid en helhetsbedömning av lämpliga etableringsländer inom EU kan ge Sverige en konkurrensnackdel.

Ökade möjligheter till förvärv av egna aktier för privata aktiebolag

Förslaget, som baseras på ett tidigare förslag av Aktiebolagskommittén, innebär att privata aktiebolag får utökade möjligheter att förvärva egna aktier. Detta kan för många bolag innebära en förenkling vid ägar- och generationsskiften. Vidare tillåts förvärv av egna aktier för motsvarigheten till privata aktiebolag i flera EU-länder. I bedömningen ingår inte några skattemässiga överväganden. Däremot pekas på en skatterättslig frågeställning som behöver regleras. Ett förvärv av egna aktier ska enligt förslaget inte kunna ske i strid med bestämmelserna om skyddet för bolagets bundna kapital och försiktighetsregeln i 17 kap. 3 § samt i strid med 17 kap. 4 § ABL. Härigenom samt genom en särskild beslutsordning beaktas borgenärsintressen.

Ökade möjligheter till närståendelån och förvärvslån för privata aktiebolag

Förslaget innebär att privata aktiebolag får utökade möjligheter att genomföra närståendelån och förvärvslån. Reglerna om lån ska ses som en del av lagens kapitalskyddsregler och utformas med hänsyn härtill, vilket innebär att borgenärernas intressen tillgodoses. Skattemässiga effekter bör i stället tas om hand genom skattelagstiftningen. Ökade lånemöjligheter kan för små aktiebolag innebära en förenkling vid generationsskiften, inte minst i samband med förvärv. Förslaget innebär vidare att bolagen slipper genomgå ett dispensförfarande.

Införande av ett upplösningsförfarande

För privata aktiebolag införs ett upplösningsförfarande som alternativ till frivillig likvidation. Det föreslagna förenklade förfarandet riktar sig framför allt till privata aktiebolag med begränsad verksamhet. Syftet är att dessa bolag ska kunna upplösas på ett snabbare och mindre kostsamt sätt. Upplösningsförfarandet innebär i korthet att en ansökan om att bolaget ska upplösas ges in till Bolagsverket. Ansökan, vari ska intygas att alla bolagets skulder är betalda, ska undertecknas av samtliga aktieägare, styrelseledamöter och eventuell verkställande direktör. När bolaget avförts ur aktiebolagsregistret anses bolaget upplöst, varvid ansvaret för bolagets förpliktelser går över på aktieägarna, styrelseledamöterna och verkställande direktör.

Ersättning till ledande befattningshavare i aktiemarknadsbolag

Bestämmelser som finns i aktiebolagslagen om beslutsordning för ersättning till ledande befattningshavare i aktiemarknadsbolag samt i årsredovisningslagar om information avseende sådana ersättningar har med rätta kritiserats för att vara svårtolkade och besvärliga att tillämpa. Förslaget går ut på att dessa regler ska upphöra att gälla. Frågorna ska i stället hanteras inom självreglering, lämpligen genom Svensk kod för bolagsstyrning. Det kan noteras att det politiska klimatet vad avser ersättningar till ledande befattningshavare är ett annat än när direktiven till utredningen gavs. Det kan därför inte uteslutas att förslaget stöter på viss patrull i remissbehandlingen, trots att sakskälen för att avskaffa dem kvarstår.

Preskription av ansvar för ett handelsbolags förpliktelser efter bolagsmans utträde ur bolaget

Enligt gällande rätt utgör den omständigheten att en bolagsman i ett handelsbolag lämnat bolaget inte att en för denne självständig preskriptionstid för bolagets förpliktelser börjar löpa. Om fordringen genom preskriptionsavbrott hålls vid liv gentemot bolaget, så består således bolagsmannens ansvar även om några preskriptionsavbrytande åtgärder inte företagits i förhållande till honom eller henne. Förslaget i denna del går ut på att en bestämmelse om självständig preskriptionstid förs in i lagen om handelsbolag och enkla bolag. Denna innebär att en bolagsmans ansvar för bolagets förpliktelser preskriberas tio år efter det att bolagsmannens avgång registrerats i handelsregistret, om inte preskriptionen dessförinnan avbryts gentemot bolagsmannen.

Slutord

Det är angeläget med ett kontinuerligt förenklings- och förbättringsarbete inom den näringsrättsliga lagstiftningen för att underlätta för svenska företag och förbättra deras konkurrenskraft. Några av förslagen syftar till att ge de privata aktiebolagen nya bolagsrättsliga verktyg som i vissa situationer kan förenkla för bolaget. Förslagen innebär i och för sig att nya paragrafer med vissa krav införs i ABL. Eftersom det är helt frivilligt för bolagen att använda de bolagsrättsliga verktygen kan dock de nya bestämmelserna inte anses innebära att den administrativa bördan ökar i denna del.

Advokat Carl Svernlöv är verksam vid Baker & Mckenzie advokatbyrå.

Jur. kand. Therese Larsson Dozet är hovrättsassessor vid Hovrätten över Skåne och Blekinge.

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2017 2018 2019
Prisbasbelopp 44 800 45 500 46 500
Förhöjt pbb. 45 700 46 500 47 400
Inkomstbasbelopp 61 500 62 500  
Utdelning fåmansföretag
År 2017 2018 2019
Schablonbelopp 163 075 169 125 171 875

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2016 2017 2018
Räntesats 0,47 0,36* 0,36

* 0,19 om räkenskapsåret börjar 2016 och avslutas 2017.

Referensränta
År 2016 2017 2018
Räntesats -0,5 -0,5 -0,5
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2016 2017 2018
Positiv 6,65 6,27 6,49
Negativ 1,65 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2016 2017 2018
31 maj 0,57 0,34 0,49
30 nov 0,27 0,49  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2016 2017 2018
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 9,50
Förmånsbil, bensin 6,50 6,50 9,50
Kostförmån
År 2017 2018 2019
Frukost, lunch och middag 225 235 245
Lunch eller middag 90 94 98
Frukost 45 47 49
Skattefria gåvor
År 2016 2017 2018
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2016 2017 2018
Skattesats 22% 22% 22%
Mervärdesskatt
År 2016 2017 2018
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1939 - 1952 1953 -
Arb. avgifter 6,15% 16,36% 31,42%
Egenavgifter 6,15% 16,36% 28,97%