Balans nr 5 2009

”Färre regler innebär inte nödvändigtvis förenklingar”

Förenklingar för företagen är ett hett ämne. Exempelvis har regeringen som mål att minska företagens administrativa bördor med 25 procent till år 2010.

– Utredningen föreslår att man tar bort ett antal regler, men det är främst ett resultat av andra förändringar. Färre regler är inte nödvändigtvis samma sak som förenklingar, säger Carl Svernlöv och menar att man bör dra lärdom av den danska avregleringen i början av 1990-talet.

Syftet med avregleringen i Danmark var att regelverket för anpartsselskaber skulle vara så kortfattat och enkelt som möjligt och därför minskades antalet regler kraftigt. Reformen förde emellertid med sig en hel del praktiska problem för företagen. Bland annat uppstod frågetecken om vad som var gällande rätt i vissa situationer. En del av reglerna återinfördes senare i anpartsselskahsloven (som reglerar motsvarigheten till svenska privata aktiebolag).

Några av de förslag som Utredningen om ett enklare aktiebolag presenterar i slutbetänkandet kritiseras i ett antal så kallade särskilda yttranden. Ett exempel är förslaget om utökade möjligheter till närståendelån och förvärvslån som kritiseras av Ekobrottsmyndigheten och Skatteverket. Den förra regeringen övervägde relativt nyligen ändringar med samma innebörd, men kom fram till att det fanns starka principiella skäl att upprätthålla skiljelinjen mellan bolagets ekonomi och aktieägarnas och företagsledningens ekonomier.

Varför lägger du fram ett liknande förslag nu, som förkastades av den förra regeringen?

– Vi har en annan politisk majoritet och ett mer företagsvänligt klimat. Min förhoppning är att nuvarande regering ser mer till sakskälen och kan skilja mellan civilrätt och skatterätt. Det nuvarande förbudet mot utlåning har huvudsakligen varit betingat av skatteskäl.

Även förslaget att privata aktiebolag får utökade möjligheter att förvärva egna aktier får kritik. Ekobrottsmyndigheten och Bolagsverket anser att det skulle belasta aktiebolagslagen med ett tjugotal nya paragrafer, vilket inte kan anses vara förenligt med ambitionen om att förenkla för aktiebolagen.

Hur ser du på den här kritiken?

– Jag har mycket svårt att förstå den. Här skapas ett nytt verktyg som ger ökad flexibilitet vid generationsskifte eller när en delägare ska lösas ut, säger Carl Svernlöv.

Ett annat förslag som tas upp i de särskilda yttrandena är avskaffandet av aktiebreven för privata aktiebolag. Med anledning av förslaget efterlyser Ekobrottsmyndigheten, Skatteverket och Bolagsverket att ett centralt aktieägarregister upprättas.

Varför föreslår du inte ett sådant register?

– Jag är tveksam på grund av integritetsskäl. Sådana uppgifter om aktieägarna skulle kunna missbrukas. Uppgifterna i aktieboken är visserligen offentliga, men de är inte sammanställda, som de skulle vara i ett centralt aktieägarregister, säger Carl Svernlöv.

En fråga som har fått stor uppmärksamhet i media den senaste tiden är löner och bonusar till ledande befattningshavare i aktiemarknadsbolag. I slutbetänkandet föreslår Carl Svernlöv att bestämmelserna i aktiebolagslagen om beslutsordningen för ersättning till ledande befattningshavare tas bort och att frågorna i stället hanteras genom självreglering, förslagsvis genom Svensk kod för bolagsstyrning. Detsamma föreslås gälla bestämmelser om information om dessa ersättningar i olika årsredovisningslagar.

Är det inte väl utmanande att lägga ett sådant förslag med tanke på den senaste tidens turbulens vad gäller just ersättningar till ledande befattningshavare?

– Det finns egentligen inget sakskäl som talar emot marknadsreglering av dessa frågor, däremot har det politiska klimatet hårdnat och det kan därför bli svårt att genomföra förslaget. Men förslaget ligger fast trots att de politiska förutsättningarna har ändrats, säger Carl Svernlöv.

För ett knappt år sedan presenterades delbetänkandet om lägsta tillåtna aktiekapital (se Balans nr 6-7/2008). Där föreslog Carl Svernlöv att aktiekapitalet sänks till 50 000 kronor. När förslaget gick ut på remiss bifogades ett mer långtgående förslag från finansdepartementet – att aktiekapitalet sänks till en krona. Flertalet remissinstanser tillstyrkte förslaget om en sänkning till 50 000 kronor.

– Det ska bli mycket spännande att se var frågan om aktiekapitalet landar, säger Carl Svernlöv.

– Det verkar som att regeringen är sugen på enkronasförslaget, tillägger han.

Pernilla Halling

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2017 2018 2019
Prisbasbelopp 44 800 45 500 46 500
Förhöjt pbb. 45 700 46 500 47 400
Inkomstbasbelopp 61 500 62 500  
Utdelning fåmansföretag
År 2017 2018 2019
Schablonbelopp 163 075 169 125 171 875

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2016 2017 2018
Räntesats 0,47 0,36* 0,36

* 0,19 om räkenskapsåret börjar 2016 och avslutas 2017.

Referensränta
År 2016 2017 2018
Räntesats -0,5 -0,5 -0,5
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2016 2017 2018
Positiv 6,65 6,27 6,49
Negativ 1,65 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2016 2017 2018
31 maj 0,57 0,34 0,49
30 nov 0,27 0,49  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2016 2017 2018
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 9,50
Förmånsbil, bensin 6,50 6,50 9,50
Kostförmån
År 2017 2018 2019
Frukost, lunch och middag 225 235 245
Lunch eller middag 90 94 98
Frukost 45 47 49
Skattefria gåvor
År 2016 2017 2018
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2016 2017 2018
Skattesats 22% 22% 22%
Mervärdesskatt
År 2016 2017 2018
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1939 - 1952 1953 -
Arb. avgifter 6,15% 16,36% 31,42%
Egenavgifter 6,15% 16,36% 28,97%