Balans nr 5 2009

Revisionen viktig vid investeringsbeslut

Förväntningarna på vad revisorn ska göra är högt ställda

Den lagstiftade revisionen har stor betydelse för investerares beslut att köpa eller sälja aktier. Det visar en studie av Karin Jonnergård och Ola Nilsson som har undersökt hur aktieägare i bolag på Stockholmsbörsen ser på revision och hur revisionsberättelsen används.

Ett ämne som tycks återkomma varje gång som en företagsskandal briserar eller en markant nedgång sker på de finansiella marknaderna är betydelsen av förtroendet för revision. Ofta ifrågasätts inte bara enskilda revisorers professionalitet utan också revisionens roll som sådan. Flera stora företagsskandaler, t.ex. Kreugerkraschen eller Enron-skandalen, har också i förlängningen lett till ändrade regler om vad som ska revideras och hur detta ska ske. Allt detta för att underlätta och stärka förtroendet mellan olika parter på de finansiella marknaderna.

Med detta i bakhuvudet är det smått förvånande hur lite vi egentligen vet om vad revisionen betyder för kapitalmarknadens funktionssätt. Få studier har undersökt den betydelse investerare ger revisionen vid investeringsbeslut, eller hur revisionsberättelsen används. Det vi vet om revisionens roll för kapitalmarknaden har framför allt mätts indirekt, ofta genom att man relaterat förändringar i börskursen på ett företag till byte av revisionsföretag. Vid Växjö universitet har det därför startats ett forskningsprojekt kring hur förtroende för revisionen skapas och vilka effekter ett ökat respektive minskat förtroende för revision kan ha för kapitalmarknaden. En första fråga i projektet är naturligtvis: finns förtroende för revision och spelar den någon roll för investerarna?

Vad betyder revisorn för förtroendet på kapitalmarknaden?

För såväl teoretiker som praktiker har revisionens betydelse för förtroendet på kapitalmarknaden länge mer eller mindre tagits för given. Revisorn är den part som försäkrar att den information som företagen lämnar är trovärdig och därmed går att använda vid investeringsbeslut. Eller som John Coffee (2002, sid. 1405), amerikansk professor i juridik, utrycker det: revisorn är en ”reputational intermediaries who provide vertification and certification services to investors”. Revisionen kan således ses som ett smörjmedel för att få relationerna mellan investerare och företag att fungera smidigt.

Frågan är hur man då kan studera ”smörjmedlets” funktion och betydelse. I vårt fall valde vi ut två företag från var och en av börslistorna för små-, medelstora- och stora företag. Företagen valdes utifrån kriterierna att de skulle ha olika ägarstrukturer (koncentrerat ägande – spritt ägande) och revideras av olika revisionsföretag. När företagen väl valts ut gjorde vi ett enkätutskick till 550 slumpmässigt valda ägare av företagen och 167 av dessa valde att svara. Vid en genomgång av dem som svarat visade det sig att de var representativa för hela ägarpopulationen.

Så vad tyckte då ägarna? Spelade revisionen någon roll för deras investeringsbeslut? Ja, på frågan om deras investeringsbeslut skulle påverkas om kraven på legal revision minskade svarade två tredjedelar ja. Det är också uppenbart att revisionen tilldelas betydelse, för givet att kraven på legal revision minskade svarade 83% av ägarna att de då skulle flytta sina investeringar till företag som frivilligt valde att behålla en omfattande revision av sin verksamhet. Två tredjedelar av investerarna kunde vidare tänka sig att flytta sina investeringar till marknader som hade högre legala krav på revision och lika många skulle öka sitt användande av olika externa analyser av företag innan de fattade investeringsbeslut (mer än ett handlingsalternativ var möjligt för denna fråga). Det verkar alltså som om revisionens varande spelar roll för hur och var man som investerare kan tänka sig investera sina pengar.

Men att man tycker att det är väsentligt att revisionen finns innebär inte automatiskt att dess produkter, dvs. revisionsberättelsen, aktivt används. I den grupp av investerare som vi undersökte svarade 46% att de alltid eller ofta läser revisionsberättelsen innan de investerar i ett företag, medan 48% läser revisionsberättelsen ofta eller alltid när de väl har investerat i företaget. Det var dock en större andel som tillmätte revisionsberättelsen, en mycket stor eller stor betydelse för hur man agerade som investerare. 57% av investerarna uppger att revisionsrapporten har stor eller mycket stor betydelse för hur man agerar, vilket tyder på att även om man inte själv läser revisionsrapporten så kan ryktet om en oren sådan ha betydelse för investeringar i företaget.

Slutsatsen av detta blir att revisionen har betydelse för förtroendet för företag på kapitalmarknaden, men att revisionsberättelsen i sig – även om den läses av knappt hälften – knappast är den enda eller viktigaste källan vid investeringsbeslut.

Vad är det man litar på?

Vad är det då man tror att revisorn gör som innebär att man låter sig påverkas av den rapport som revisorn avger? I figur ett visar svaren dels vad investerarna förväntar sig att revisionen visar, dels vad de upplever att revisionen de facto visar. Två av staplarna innehåller mer än en frågeställning. ”Redovisningsstaplarna” är genomsnittet av frågeställningarna: ”Jag förväntar mig/jag upplever att revisionen visar ... att skatter är inbetalda och korrekt redovisade; ... att bokföringen är korrekt och utförd enligt lag och ... att årsredovisningen är korrekt och utförd enligt lag”. ”Förvaltningsstapeln” är ett genomsnitt av frågeställningarna: ”Jag förväntar mig/jag upplever att revisionen visar ... att vd och styrelsen har utfört sina arbetsuppgifter utan försummelser ... om vd och styrelse överträtt sina befogenheter inom ramen för fastställd arbetsordning ... att vd och styrelse i sitt arbete har överträtt några lagar ”. Skalan för frågorna går från 1–5 där 5 står för ”fullt ut (dvs. till 100%)” och 1 står för ”inte alls (dvs. till o%)”.

Man kan inte låta bli att imponeras av de förväntningar som finns på revisorn, framför allt vad gäller att försäkra att den externa redovisningen är korrekt och att se till att inga bedrägerier har begåtts. Medan försäkringen om korrekt redovisning kan sägas ligga inom revisorns legala funktion, är det mer tveksamt om upptäckten av bedrägeri lika självklart är en del av revisorns legala roll. Det visar sig också att de förväntningar som finns på revisorn inte inom något av de områden vi definierat upplevs som uppfyllda. Ser man krasst på siffrorna kan man säga att investerarna inte tycker att revisorn gör det hon/han ska, åtminstone inte i tillräckligt hög grad. Om det påverkar förtroendet för revisorn är dock omöjligt att uttala sig om. Som vi såg ovan så har revisionen och revisionsberättelsen betydelse för investeringsbeslut även om man tycker att revisorn skulle kunna anstränga sig mer vid revisionen.

En fråga som kan ställas i detta sammanhang är vad det då är som gör att man trots svikna förhoppningar litar på revisorn och revisionen. Vi har ställt frågan vad som är väsentligt för tilltron till revisorer. En slutsats är att det inte är revisorn som person som är viktig för förtroendet, utan revisionen som produkt. Revisorns personlighet har relativt andra alternativ fått ett lågt värde. En annan slutsats som kan dras är betydelsen av att ha ett legalt ramverk kring revisionen. Tilltro tycks skapas genom att revisionen och kompetensen, såväl yrkesmässigt som etiskt, är reglerat. En tolkning av detta är att det är en reaktion på de skandaler där enskilda revisorer hängts ut i pressen. Media visar här upp revisorer lika ofullkomliga och giriga som vem som helst och tilltron sätts därför till systemet, inte till den enskilda revisorn. Å andra sidan kan förklaringen vara betydligt mindre dramatisk och helt enkelt en konsekvens av den utveckling som skett inom revisionsområdet. Här har ju såväl reglering som olika system för revisionsprocessen fått ökad betydelse de senaste årtiondena och inte minst systemen för revisionsprocessen har använts aktivt i marknadsföringen av enskilda revisionsföretags tjänster.

Vem är det man litar på?

Så långt om förtroendet för revisorn och revisionen. Ovan konstaterade vi att även om revisionen var väsentlig för förtroendet mellan parter på kapitalmarknaden så var knappast revisionsberättelsen den enda eller den viktigaste källan när investerare fattar investeringsbeslut. Frågan är därför hur väsentlig revisionen upplevs relativt andra parter som på något sätt försäkrar eller bedömer informationen som företag släpper till kapitalmarknaden. Vem är det man litar på?

I figur två och tre har vi samlat svaren på hur viktiga investerarna upplever olika parter som försäkrar eller bedömer information från företaget. Det kan vara på sin plats att notera att undersökningen gjordes före den finansiella nedgången på börsen och att åsikterna om olika parter, t.ex. kreditrankningsföretag (efter utvecklingen i USA) eller revisorer (efter Carnegieskandalen) kan har förändrats. Före krisen kan vi dock konstatera att tre källor framstår som viktiga för investeringsbeslut: revision, kreditrankning och finansiella analyser. Samma källor framstår som viktiga vid försäljningsbeslut, men det verkar som om revisionens betydelse ökar samtidigt som övriga parters betydelse minskar vid dessa beslut. Generellt kan man alltså säga att revisionen även relativt andra ”reputional intermediaries” är väsentlig, men också att andra parter spelar en viktig kompletterande roll för förtroendet för kapitalmarknaden.

Det man kan ställa sig frågande till är medias mer undanskymda roll, särskilt vid beslut om försäljning. Med tanke på hur drevet kan gå i affärspressen så hade vi förväntat oss ett större inflytande av media på försäljningsbeslut. En tolkning är att media visserligen lyfter frågor, men att investerare när de väl uppmärksammat en fråga väljer att söka andra källor för att få väl underbyggda beslutsunderlag.

Och efter detta?

När vi startade forskningsprojektet var en av våra utgångspunkter att betydelsen av revisionen för förtroendet på kapitalmarknaden var väsentligt överdrivet. Ack, så fel vi hade. Det vår enkät har visat är däremot att revisionen har stor betydelse vid såväl investeringar i aktier som vid försäljning av aktier. Revisorn ska dock ses som en av flera parter som hjälper investerarna att bedöma informationen från företaget.

Det viktiga för tilltron till revision verkar vara att revisionen är gjord och att den är gjord i enlighet med ett regelverk, inte revisionsberättelsens innehåll eller revisorn som person. Samtidigt är förväntningarna på vad en revisor ska göra väldigt högt ställda och överensstämmer inte helt med den legala revisionsplikten. Här finns det alltså en motsättning mellan önskan, upplevelse och regel som kan vara värd att fundera vidare över. Tilltron till regler och reglering kan också leda tankarna fel när det gäller hur en revision bör utföras. Regler leder tankarna till en revision som är strukturellt baserad, dvs. där man kan standardisera hur revisionen kan göras och vad som kan göras. I ett läge där allt fler poster i balansräkningen värderas till verkligt värde och där redovisningstransaktionerna blir allt mer komplexa framstår en standardiserad revision som mindre lämplig om nu en rättvisande bild av företagets resultat och resurser är målet.

När det gäller förväntningarna på revisionen är de som sagt högt ställda. Om de är för höga kan vi dock inte uttala oss om, inte heller om de skiljer sig från de förväntningar som revisorn själv har på sitt arbete eller från de intentioner som finns från dem som reglerar revisionen. Innan dessa parter är undersökta kan vi egentligen inte säga mer än det som framgick av figur ett. Detta blir därför nästa steg i vår undersökning.

Karin Jonnergård är professor vid Växjö universitet. Ola Nilsson är doktorand vid Växjö universitet.

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2017 2018 2019
Prisbasbelopp 44 800 45 500 46 500
Förhöjt pbb. 45 700 46 500 47 400
Inkomstbasbelopp 61 500 62 500  
Utdelning fåmansföretag
År 2017 2018 2019
Schablonbelopp 163 075 169 125 171 875

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2016 2017 2018
Räntesats 0,47 0,36* 0,36

* 0,19 om räkenskapsåret börjar 2016 och avslutas 2017.

Referensränta
År 2016 2017 2018
Räntesats -0,5 -0,5 -0,5
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2016 2017 2018
Positiv 6,65 6,27 6,49
Negativ 1,65 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2016 2017 2018
31 maj 0,57 0,34 0,49
30 nov 0,27 0,49  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2016 2017 2018
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 9,50
Förmånsbil, bensin 6,50 6,50 9,50
Kostförmån
År 2017 2018 2019
Frukost, lunch och middag 225 235 245
Lunch eller middag 90 94 98
Frukost 45 47 49
Skattefria gåvor
År 2016 2017 2018
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2016 2017 2018
Skattesats 22% 22% 22%
Mervärdesskatt
År 2016 2017 2018
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1939 - 1952 1953 -
Arb. avgifter 6,15% 16,36% 31,42%
Egenavgifter 6,15% 16,36% 28,97%