Innehåll

Balans nr 6/7 2009

Debatt: Hallå revisorn, dags att vakna!

Investerare och analytiker ställer allt högre krav på kvalitetssäkrad hållbarhetsupplysning. Revisorerna har en viktig uppgift när det gäller att hjälpa företagen att utveckla sin hållbarhetsredovisning så att den bidrar till långsiktigt värdeskapande. Det skriver Lars-Olle Larsson som är specialistrevisor och ordförande i juryn för FAR SRS årliga tävling ”Bästa hållbarhetsredovisning” samt i ”Globe Award”.

GRI – Global Reporting Initiative

EFFAS – Europas analytikerorganisation

Eurosif – European Sustainable Investment Forum

FEE – Federation des Experts Comptabies Européens

IFAC – International Federation of Accountants

Det är dags för revisorerna att vakna upp ur sin törnrosasömn.

Vi har en mycket stor uppgift i att hjälpa våra klientföretag att utveckla hållbarhetsredovisningen så att den bidrar till långsiktigt värdeskapande. Det arbetet börjar på styrelsenivå och initieras lämpligen av revisorn. Eller?

I drygt tio år har GRI utvecklat Riktlinjer för hållbarhetsredovisning. Global Compacts principer om ansvarsfullt företagande kräver rapportering i en Communication on Progress. United Conference on Trade and Development har gett ut Guidance on Corporate Responsibility – Indicators in Annual Reports. Prins Charles initiativ Accounting for Sustainability beskriver hur hållbarhetsupplysning bör integreras i årsredovisningen.

Ägarstyrningsfrågornas integrering med Corporate Responsibility uttrycks av EFFAS i KPI:s for ESG som är ett verktyg för analys och värdering av bolag. A European framework for Company and investor dialogue av CSR Europe, beskriver vilka faktorer och indikatorer som anses värdeskapande och därför bör redovisas. International Corporate Governance Network har i ICGN Statement and Guidance on Non-financial Business Reporting gett ut en vägledning om önskade icke-finansiella upplysningar. EU:s moderniseringsdirektiv med krav om hållbarhetsupplysning i förvaltningsberättelse är infört i medlemsländernas årsredovisningslagstiftning. I ett Public Policy Position Paper riktat till EU-kommissionen i april i år kräver Eurosif utökade lagkrav om hållbarhetsupplysning och ökad transparens.

Den finansiella sektorns växande intresse och krav på hållbarhetsupplysning bekräftas av att fler än 500 finansiella institutioner, som tillsammans förvaltar mer än 17 000 miljoner USD, attesterat FN:s Principles for Responsible lnvestment. Av detta följer att allt fler rating-, index- och analysföretag nu begär hållbarhetsupplysningar i dialogen med företagen. Löpande publiceras index såsom Dow Jones Sustainability Index, FTSE4Good och nu också Nasdaq OMX hållbarhetsindex.

Klimatfrågan växer. World Business Council for Sustainable Development gav för flera år sedan ut de första riktlinjerna om redovisning,The Greenhouse Gas Protocol – A Corporate Accounting and Reporting Standard. Genom Carbon Disclosure Project får vi årliga rapporter om företagens redovisning av klimatpåverkan.

Sveriges finansanalytikers förening har i SFF:s Rekommendation om Corporate Responsibility tydligt rekommenderat hållbarhetsupplysning i årsredovisning. Den svenska regeringen kräver som ägare i Riktlinjer för extern rapportering för företag med statligt ägande oberoende bestyrkt hållbarhetsredovisning.

Sedan mer än ett decennium har FEE gett ut flera Discussion Papers som lett till utveckling av såväl nationella som internationella standarder för bestyrkande av hållbarhetsredovisning, FAR SRS RevR 6 respektive ISAE 3000. Under 2008 analyserade FEE moderniseringsdirektivets införande i Sustainability Information in Annual Reports – Building on Implementation of the Modernisation Directive och kom dessvärre till nedslående slutsatser. Visserligen har lagkravet de facto införts i medlemsländerna men efterlevnaden är inte den önskade.

Allt jag beskrivit här är uttryck för de krav som dagens investerare och analytiker ställer på kvalitetssäkrad hållbarhetsupplysning. Det är inte fler riktlinjer som behövs. Nu måste flera företag förstå värdet av att tillämpa dessa. Det framgår tydligt i länderrapporterna från European Sustainability Reporting Association att förbättringspotentialen i företagens informationsgivning är mycket stor. Det saknas inte goda exempel men problemet är att alltför få företag i dag möter kraven. Företag som insett att hållbarhetsredovisning är värdeskapande tillämpar befintliga riktlinjer och indexeras självfallet som de vinnare de är. Vi belönar i FAR SRS årligen de bästa redovisningarna och för första gången i år kommer världens bästa redovisning att prisbelönas i Globe Award.

Revisorernas roll är given. FEE Sustainability Policy Statement -Non-Financial Information avslutas som följer: ”... FEE believes that the accountancy function has a lead role to play in ensuring the quality and credibility of all management information, financial, non-financial, internal and external, thus contributing to ensure that this information is useful to business decision-making in line with strategic objectives and good governance based on a Sustainability framework. The challenge for accountants is, firstfy, to acknowledge the limitations of conventional stand-alone financial information in the context of Sustainability; secondly, to bring their expertise to ensure that, where appropriate, financial information is complemented and enhanced by rigorously produced and, where so wished, assured non-financial information. Relevant wider information adds value for business and for wider society.”

På IFAC:s hemsida publicerades i år för första gången IFAC Sustainability Framework som syftar till att ge oss ett verktyg för ökad kunskap.

Så revisorn, vad väntar du på? Dags att börja leverera!

Lars-Olle Larsson är specialistrevisor vid PricewaterhouseCoopers samt FAR SRS representant i FEE Sustainability Policy Group, European Sustainability Reporting Association och IFACs Sustainability Experts Advisory Panel.

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2017 2018 2019
Prisbasbelopp 44 800 45 500 46 500
Förhöjt pbb. 45 700 46 500 47 400
Inkomstbasbelopp 61 500 62 500  
Utdelning fåmansföretag
År 2017 2018 2019
Schablonbelopp 163 075 169 125 171 875

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2016 2017 2018
Räntesats 0,47 0,36* 0,36

* 0,19 om räkenskapsåret börjar 2016 och avslutas 2017.

Referensränta
År 2016 2017 2018
Räntesats -0,5 -0,5 -0,5
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2016 2017 2018
Positiv 6,65 6,27 6,49
Negativ 1,65 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2016 2017 2018
31 maj 0,57 0,34 0,49
30 nov 0,27 0,49  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2016 2017 2018
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 9,50
Förmånsbil, bensin 6,50 6,50 9,50
Kostförmån
År 2017 2018 2019
Frukost, lunch och middag 225 235 245
Lunch eller middag 90 94 98
Frukost 45 47 49
Skattefria gåvor
År 2016 2017 2018
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2016 2017 2018
Skattesats 22% 22% 22%
Mervärdesskatt
År 2016 2017 2018
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1939 - 1952 1953 -
Arb. avgifter 6,15% 16,36% 31,42%
Egenavgifter 6,15% 16,36% 28,97%