Balans nr 6/7 2009

Internationellt: Ownership settlement model – klassificering av skulder och eget kapital

I tidigare nummer av Balans diskuterade jag innehållet och effekterna av tillämpningen av den så kallade basic ownership model med avseende på klassificering och redovisning av finansiella instrument såsom eget kapital eller skuld. I detta nummer redogörs för ownership settlement model.

Den grundläggande principen tar sin utgångspunkt i att finansiella instrument ska klassificeras i enlighet med hur de kommer att regleras. De finansiella instrument som inte inkluderar krav på reglering samt klassificeras och redovisas såsom eget kapital är:

  1. Basic ownership instruments.
  2. Andra perpetual (eviga) instrument som återlämnas till utgivaren på dennes uppmaning.
  3. Finansiella instrument som vid reglering ger upphov till basic ownership instruments och vars värde är kopplade till priset på det underliggande instrumentet ska klassificeras som eget kapital under förutsättning att de regleras antingen genom att stamaktier ges ut eller levereras.

Om det inte rör sig om något av ovanstående instrument ska en skuld i stället redovisas. Anta exempelvis att ett företag ger ut en köpoption på sina egna aktier och den är in the money. Optionens avkastningskurva har samma profil som den underliggande stamaktien. En sådan option ska klassificeras som eget kapital under förutsättning att företaget är tvunget att fysiskt leverera underliggande aktier, alternativt enbart emittera aktier motsvarande skillnaden mellan aktiens marknadsvärde och optionens lösenpris. Om en part kan påkalla nettoreglering ska instrumentet i stället redovisas som skuld. En utgiven säljoption på egna aktier kommer att redovisas som en skuld även om avkastningen på ett instrument är kopplat till prisförändringar på det underliggande instrumentet. Däremot korrelerar inte avkastning på optionen och det underliggande finansiella instrumentet. Om priset på det underliggande instrumentet stiger kommer värdet/avkastningen på säljoptionen att sjunka. En utgiven säljoption på egna aktier kommer under alla omständigheter att klassificeras och redovisas som skuld.

Det grundläggande problemet är att modellen kräver att det framtida utfallet/regleringen initialt måste/kan bedömas för att enskilda instrument ska kunna klassificeras. Kommer instrumentet nettoregleras eller kommer fysisk leverans att ske? Om ett instrument kan regleras på mer än ett sätt blir klassificeringen än mer komplex att utföra. Avgörande är om instrumentet ger upphov till en reglering i form av eget kapital eller tillgång/skuld. I de fall som det finns fler än en regleringsmöjlighet ska de olika komponenterna separeras i eget kapital och skuld. Finansiella instrument som ska delas upp i sina beståndsdelar/komponenter kan röra sig om:

  1. Stamaktier som innehavaren till ett fast pris kan återlämna till utgivaren. Utgivaren kan bli tvungen att betala ut en fast summa pengar, vilket är en skuld eller så kommer den utgivna aktien förbli utestående, vilket är eget kapital.
  2. En utgiven köpoption på egna aktier som dessutom inkluderar en straffavgift om inte aktierna noteras har också två utfallsmöjligheter. Optionen utgör i detta fall eget kapital och den eventuella straffavgiften utgör en skuld.
  3. En skuld som innehavaren kan konvertera till ett bestämt antal stamaktier och som utgivaren kan återkräva eller innehavaren kan återlämna till utgivaren. I detta fall kan utgivaren bli skyldig att kassamässigt reglera instrumentet
    1. om innehavaren väljer att återlämna instrumentet,
    2. om utgivaren väljer att återta instrumentet om optionen är out of the money eller att
    3. instrumentet återbetalas vid förfall.
    4. Alternativet är att utgivaren reglerar instrumentet med eget kapital

    1. om optionen att konvertera instrumentet till aktier utnyttjas av innehavaren.
    2. om utgivaren väljer att återta instrumentet när optionen är in the money vilket tvingar innehavaren att genomföra konverteringen.

Ovanstående innebär att det redovisade egna kapitalet kommer att bli större än vad som var fallet i basic ownership model. I uppställningen här bredvid redovisas utfallet för ett antal finansiella instrument beroende av vilken utgångspunkt som tas, IAS 32, basic ownership model eller ownership settlement model.

Grundförutsättningen är att alla finansiella instrument som inte inkluderar några regleringsförutsättningar ska redovisas som eget kapital. I relation till basic ownership model kommer således denna modell att inkludera fler typer av finansiella instrument i eget kapital. En svårighet med den aktuella modellen är att ett instrument kan regleras på mer än ett sätt vilket leder till att instrumentet ska delas upp i sina komponenter och redovisas separat som skuld och eget kapital.

Legala ägarinstrument

I enlighet med ownership settlement model kommer dessa instrument att redovisas som eget kapital eftersom de inte inkluderar några krav med avseende på dess reglering (settlement).

Aktier som ska eller kan lämnas tillbaka

Dessa kategorier inkluderar instrument som antingen innehavaren ska återlämna till utgivaren (mandatorily redeemable) eller som innehavaren kan återlämna till utgivaren (puttable). Det kan röra sig om stamaktier eller preferensaktier. Rör det sig om stamaktier som ska eller kan återlämnas till ett verkligt värde ska de klassificeras som eget kapital. Detta beror på att det rör sig om ett basic ownership instrument. Att instrumenten ska eller kan återlämnas till verkligt värde utgör inte en reglering definitionsmässigt. Om det i stället rör sig om preferensaktier som ska eller kan återlämnas ska de klassificeras som skuld eftersom det i exemplet är osäkert hur dess värde kommer att regleras.

Fristående optioner

Eftersom en option inte utgör en avtalsenlig förpliktelse att erlägga kontanter eller att ge ut egna aktier redovisas denna typ av instrument som eget kapital i enlighet med nuvarande regler (uppfyller inte definitionen av en skuld). Ett sådant finansiellt instrument kommer att redovisas som eget kapital i enlighet med ownership settlement model men på andra grunder än vad som är fallet med IAS 32. Avkastningen på optionen har samma profil som för en innehavare av den underliggande stamaktien. Ett sådant instrument ska klassificeras som eget kapital under förutsättning att företaget är tvunget att emittera aktier motsvarande mellanskillnaden mellan aktiens marknadsvärde och optionens lösenpris, innehavet eller genom att fysiskt leverera underliggande aktier.

Instrument med inbäddade derivat

Anta att innehavaren av ett finansiellt instrument har en option (inbäddat derivat) att återlämna aktien till utgivaren till ett fast belopp/värde. Eftersom det inte föreligger någon avtalsmässig förpliktelse klassificeras denna typ av finansiellt instrument såsom eget kapital i enlighet med IAS 32. Denna typ av instrument måste delas in i sina komponenter eftersom det finns mer än en regleringsmöjlighet. Om innehavaren nyttjar optionen har utgivaren en skuld och om inte föreligger eget kapital.

Sammanfattningsvis kan man säga att i relation till basic ownership model ställer denna modell högre krav på redovisningen. I synnerhet när det gäller att dela upp instrument i olika komponenter samt att initialt bedöma på vilka grunder som olika typer av instrument kommer att regleras. Detta för med sig att finansiella instrument vid ett tillfälle kan komma att klassificeras som skuld för att vid nästa tillfälle klassificeras som eget kapital, en situation som över tiden inte kan betraktas som önskvärd.

TABELL

IAS 32 Basic OwnershipOwnership settlement
Legala ägarinstrument
Perpetual preferred shareEget kapitalSkuldEget capital
Instrument som ska eller kan lämnas tillbaka
Preferred share mandatorily redeemable or puttable regardless of the way the amount is determined and form of settlementEget kapital/skuldSkuldSkuld
Common share mandatorily redeemable or puttable at fair value or a formulaic amount designed to approximate fair valueEget kapital/skuldEget kapitalEget kapital
Fristående optioner
Written call option settled with sharesEget kapitalSkuldEget kapital
Instrument med inbäddade derivat
Share puttable at a fixed priceEget capitalSkuldEget capital

Ekon. dr Pär Falkman är redovisningsspecialist på Ernst & Young i Göteborg

par.falkman@se.ey.com

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2017 2018 2019
Prisbasbelopp 44 800 45 500 46 500
Förhöjt pbb. 45 700 46 500 47 400
Inkomstbasbelopp 61 500 62 500  
Utdelning fåmansföretag
År 2017 2018 2019
Schablonbelopp 163 075 169 125 171 875

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2016 2017 2018
Räntesats 0,47 0,36* 0,36

* 0,19 om räkenskapsåret börjar 2016 och avslutas 2017.

Referensränta
År 2016 2017 2018
Räntesats -0,5 -0,5 -0,5
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2016 2017 2018
Positiv 6,65 6,27 6,49
Negativ 1,65 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2016 2017 2018
31 maj 0,57 0,34 0,49
30 nov 0,27 0,49  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2016 2017 2018
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 9,50
Förmånsbil, bensin 6,50 6,50 9,50
Kostförmån
År 2017 2018 2019
Frukost, lunch och middag 225 235 245
Lunch eller middag 90 94 98
Frukost 45 47 49
Skattefria gåvor
År 2016 2017 2018
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2016 2017 2018
Skattesats 22% 22% 22%
Mervärdesskatt
År 2016 2017 2018
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1939 - 1952 1953 -
Arb. avgifter 6,15% 16,36% 31,42%
Egenavgifter 6,15% 16,36% 28,97%