Innehåll

Balans nr 8/9 2009

Noteringar: Styrelseledamöter vill ha mer betalt

En majoritet av styrelseledamöterna i svenska storföretag tycker att deras ersättning är för låg i förhållande till ansvaret. Det framkommer i en undersökning som gjorts av styrelseutvärderingföretaget Boardment.

– Finanskrisen har satt fokus på styrelsernas ansvar och vi ville se hur styrelsearbetet påverkas av det, till exempel vilka arbetsområden som man fokuserar på och hur ledamöterna ser på sin ersättningsnivå, säger Kjell Berglund, partner i Boardment.

Enkäten som har besvarats av 46 styrelseledamöter i statliga och privata bolag, ger belägg för att ledamöterna upplever att kraven har ökat snabbare än ersättningarna. 48 procent av de tillfrågade tycker att ersättningen är för låg i förhållande till arbetsinsatsen. Hela 57 procent tycker att den är för låg i förhållande till ansvaret.

– De flesta är ambitiösa och skulle vilja lägga ner mer tid än det finns utrymme att göra utifrån dagens förutsättningar. Frustrationen i finanskrisen är att framtidsfrågorna och strategiarbetet blivit lidande när riskerna ökar och mer tid måste läggas på kontrollfrågor, säger Kjell Berglund.

Kassaflöde, likviditet, finansieringsfrågor samt balansräkningens kvalitet är exempel på kontrollfrågor som tar ledamöternas tid på bekostnad av det mer långsiktiga arbetet med utvecklingen av företaget.

Enligt undersökningen verkar de statliga bolagen inte vara lika krismedvetna som de privata. Däremot har de varit föredömliga när det gäller att rekrytera unga, kompetenta kvinnor till sina styrelser.

– Det börjar ge utslag i statistiken där vi kan konstatera att kvinnor blir duktigare på att värdera sin kompetens och ta betalt för den, säger Fredrik Lundstedt, även han partner i Boardment.

Fortfarande finns ett könslönegap på hela arbetsmarknaden, som innebär att kvinnliga styrelseledamöter tenderar att vara mer nöjda än manliga med ersättningsnivån för styrelsearbetet. Men den generella bilden är att styrelseledamöterna känner sig undervärderade.

– Jag tycker att man kan fundera på balansen mellan styrelsens ersättning och vd-lönerna. Historiskt rundade man av en framgångsrik karriär med att ta styrelseuppdrag och på det viset ”ge tillbaka till samhället”, men den tiden är snart förbi, tror Kjell Berglund.

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800  
Utdelning fåmansföretag
År 2018 2019 2020
Schablonbelopp 169 125 171 875 177 100

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2018 2019 2020
Räntesats 0,36 0,51 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2018 2019 2020
Positiv 6,49 6,51 6,50
Negativ 1,50 1,51 1,50
Statslåneränta
År 2018 2019 2020
31 maj 0,49 0,05 -0,01
30 nov 0,51 -0,09  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2018 2019 2020
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2018 2019 2020
Frukost, lunch och middag 235 245 245
Lunch eller middag 94 98 98
Frukost 47 49 49
Skattefria gåvor
År 2018 2019 2020
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2018 2019 2020
Skattesats 22% 21,4% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2018 2019 2020
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%