Innehåll

Balans nr 8/9 2009

Noteringar: Styrelseledamöter vill ha mer betalt

En majoritet av styrelseledamöterna i svenska storföretag tycker att deras ersättning är för låg i förhållande till ansvaret. Det framkommer i en undersökning som gjorts av styrelseutvärderingföretaget Boardment.

– Finanskrisen har satt fokus på styrelsernas ansvar och vi ville se hur styrelsearbetet påverkas av det, till exempel vilka arbetsområden som man fokuserar på och hur ledamöterna ser på sin ersättningsnivå, säger Kjell Berglund, partner i Boardment.

Enkäten som har besvarats av 46 styrelseledamöter i statliga och privata bolag, ger belägg för att ledamöterna upplever att kraven har ökat snabbare än ersättningarna. 48 procent av de tillfrågade tycker att ersättningen är för låg i förhållande till arbetsinsatsen. Hela 57 procent tycker att den är för låg i förhållande till ansvaret.

– De flesta är ambitiösa och skulle vilja lägga ner mer tid än det finns utrymme att göra utifrån dagens förutsättningar. Frustrationen i finanskrisen är att framtidsfrågorna och strategiarbetet blivit lidande när riskerna ökar och mer tid måste läggas på kontrollfrågor, säger Kjell Berglund.

Kassaflöde, likviditet, finansieringsfrågor samt balansräkningens kvalitet är exempel på kontrollfrågor som tar ledamöternas tid på bekostnad av det mer långsiktiga arbetet med utvecklingen av företaget.

Enligt undersökningen verkar de statliga bolagen inte vara lika krismedvetna som de privata. Däremot har de varit föredömliga när det gäller att rekrytera unga, kompetenta kvinnor till sina styrelser.

– Det börjar ge utslag i statistiken där vi kan konstatera att kvinnor blir duktigare på att värdera sin kompetens och ta betalt för den, säger Fredrik Lundstedt, även han partner i Boardment.

Fortfarande finns ett könslönegap på hela arbetsmarknaden, som innebär att kvinnliga styrelseledamöter tenderar att vara mer nöjda än manliga med ersättningsnivån för styrelsearbetet. Men den generella bilden är att styrelseledamöterna känner sig undervärderade.

– Jag tycker att man kan fundera på balansen mellan styrelsens ersättning och vd-lönerna. Historiskt rundade man av en framgångsrik karriär med att ta styrelseuppdrag och på det viset ”ge tillbaka till samhället”, men den tiden är snart förbi, tror Kjell Berglund.

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2017 2018 2019
Prisbasbelopp 44 800 45 500 46 500
Förhöjt pbb. 45 700 46 500 47 400
Inkomstbasbelopp 61 500 62 500 64 400
Utdelning fåmansföretag
År 2017 2018 2019
Schablonbelopp 163 075 169 125 171 875

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2016 2017 2018
Räntesats 0,47 0,36* 0,36

* 0,19 om räkenskapsåret börjar 2016 och avslutas 2017.

Referensränta
År 2016 2017 2018
Räntesats -0,5 -0,5 -0,5
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2016 2017 2018
Positiv 6,65 6,27 6,49
Negativ 1,65 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2016 2017 2018
31 maj 0,57 0,34 0,49
30 nov 0,27 0,49  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2016 2017 2018
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 9,50
Förmånsbil, bensin 6,50 6,50 9,50
Kostförmån
År 2017 2018 2019
Frukost, lunch och middag 225 235 245
Lunch eller middag 90 94 98
Frukost 45 47 49
Skattefria gåvor
År 2016 2017 2018
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2016 2017 2018
Skattesats 22% 22% 22%
Mervärdesskatt
År 2016 2017 2018
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1939 - 1952 1953 -
Arb. avgifter 6,15% 16,36% 31,42%
Egenavgifter 6,15% 16,36% 28,97%