Balans nr 8/9 2009

”Moment 22 för Skatterättsnämnden”

Regeringsrättens domar präglas av godtycke och bidrar till total förvirring om hur skatteflyktslagen ska användas. Det anser Anders Hultqvist, adjungerad professor i finansrätt vid Stockholms universitet.

– Vi har hamnat i ett väldigt olustigt läge där ingen vet vad som gäller, säger Anders Hultqvist.

Han är starkt kritisk mot den rådande skatteflyktslagstiftningen och tycker att Regeringsrättens sommardomar visar på omöjligheten att tillämpa den på ett rättssäkert sätt. Dilemmat är att den bara ska användas där det finns luckor i den vanliga skattelagstiftningen, men att luckorna samtidigt automatiskt innebär att domstolen rör sig utanför lagtexten. Det strider mot vad som kallas legalitetsprincipen, och mot uttalade krav i regeringsformen på att enbart riksdagen får besluta om skattskyldighet. Inte minst ser Anders Hultqvist problem i hur Regeringsrätten skickar tillbaka ”Cypernmålet” till Skatterättsnämnden med uppdrag att pröva om det utgör skatteflykt.

Skatteflykt föreligger när en skattskyldig lirkar sig förbi skatt genom handlingar som inte regleras av den vanliga skattelagstiftningen. Men Skatterättsnämnden har använt sig av den vanliga skattelagstiftningen för att diskutera hur uppkommen vinst ska fördelas mellan Sverige och Cypern. Enligt Skatterättsnämnden ska huvuddelen av vinsten beskattas i Sverige, och med det beslutet för handen kan bolaget inte sägas ha undflytt någon skatt. Detta ”moment 22 ” är ett exempel på en lång rad aspekter som Anders Hultqvist anser vara bekymmersamma vad gäller domarna.

Svårtolkade domar

I juni ledde Anders Hultqvist och ett par kolleger ett seminarium om domarna.

– Det är så svårtolkat, att i de diskussioner vi förde i seminariet kunde ingen ge någon vederhäftig förklaring till hur de ska förstås.

Enligt Anders Hultqvist öppnar skatteflyktslagstiftningens konstruktion för godtycke i domstolarnas tolkningar. När luckor finns i lagen bör de snabbt täppas till med bättre lag, anser han, exempelvis med hjälp av en särskild ”tätningskommission” som snabbt bereder lagförslag när nya luckor hittas. Dagens lösning tycker han är rättsosäker, och han ser dessutom nackdelen att vägledande rättsprocesser tar många år.

Den som vill följa Anders Hultqvists resonemang i detalj kan läsa en text av honom i nr 6-7/2009 av Svensk skattetidning.

Alexander Kristofersson

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2017 2018 2019
Prisbasbelopp 44 800 45 500 46 500
Förhöjt pbb. 45 700 46 500 47 400
Inkomstbasbelopp 61 500 62 500  
Utdelning fåmansföretag
År 2017 2018 2019
Schablonbelopp 163 075 169 125 171 875

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2016 2017 2018
Räntesats 0,47 0,36* 0,36

* 0,19 om räkenskapsåret börjar 2016 och avslutas 2017.

Referensränta
År 2016 2017 2018
Räntesats -0,5 -0,5 -0,5
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2016 2017 2018
Positiv 6,65 6,27 6,49
Negativ 1,65 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2016 2017 2018
31 maj 0,57 0,34 0,49
30 nov 0,27 0,49  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2016 2017 2018
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 9,50
Förmånsbil, bensin 6,50 6,50 9,50
Kostförmån
År 2017 2018 2019
Frukost, lunch och middag 225 235 245
Lunch eller middag 90 94 98
Frukost 45 47 49
Skattefria gåvor
År 2016 2017 2018
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2016 2017 2018
Skattesats 22% 22% 22%
Mervärdesskatt
År 2016 2017 2018
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1939 - 1952 1953 -
Arb. avgifter 6,15% 16,36% 31,42%
Egenavgifter 6,15% 16,36% 28,97%