Balans nr 8/9 2009

Ökat behov av utbildning inför slopandet av revisionsplikten

Fortfarande många som inte har förberett sig inför förändringen

Tidpunkten för avskaffandet av revisionsplikten närmar sig. Enligt en undersökning som FAR SRS policygrupp för utbildning har gjort är närmare hälften av medlemmarna positiva till förändringen. Samtidigt har runt 15 procent ännu inte tagit ställning till hur förändringen kommer att påverka dem.

Enligt regeringens planer ska revisionsplikten för mindre aktiebolag avskaffas 1 juli nästa år. Om ”revisorsutredningens” förslag genomförs fullt ut så innebär det att endast runt fyra procent av de svenska aktiebolagen kommer att omfattas av revisionsplikt. Hur stor andel av företagen som kommer att välja bort revision är det ingen som vet, men att branschen kommer att påverkas råder det knappast några tvivel om.

För att undersöka vilka utbildningsbehov som finns inom branschen inför förändringen har Lotta Jörgensen och Kristian Stensjö från FAR SRS policygrupp för utbildningsfrågor genomfört en enkätundersökning bland medlemmarna.

– Många revisorer arbetar enbart med traditionell revision och det finns ett behov av att utbilda kåren så att man även kan utföra andra tjänster, säger Kristian Stensjö.

Drygt hälften vill ha mer utbildning

Enligt enkätsvaren anser runt 55 procent att de behöver mer utbildning inför förändringen, framför allt inom traditionella områden som redovisning, skatt och revision.

Endast en tredjedel av de svarande anser sig behöva utbildning inom områden som säljteknik, marknadsföring och presentationsteknik.

– Vi trodde faktiskt att medlemmarna skulle efterfråga mer utbildning inom dessa områden, säger Kristian Stensjö.

En tredjedel av de svarande anser sig inte behöva fördjupade kunskaper med anledning av en förändrad revisionsplikt.

Närmare hälften av de svarande ser avskaffandet av revisionsplikten som en möjlighet. Bland annat kan det bli lättare att ta bra betalt när revisionen blir efterfrågestyrd, liksom bli mer tid över till att fokusera på kvalitet och andra frågor som är viktiga för kunden. Förändrade jävsregler kan dessutom ge möjlighet att sälja nya tjänster (ett förslag som väntas genomföras av regeringen, se artikel i Balans nr 6-7/2009).

15 procent upplever förändringen som ett hot. Bland annat befarar man att redovisningsbyråer ser revision som en onödig kostnad och därför inte kommer att rekommendera revision samt att priserna kommer att pressas nedåt i och med att redovisningsbyråerna har en lägre prisbild.

Många fortfarande osäkra

Runt 15 procent av de svarande har inte en klar uppfattning om hur de kommer att påverkas av förändringen.

– Det är oroande. Det är inte säkert att alla behöver göra någon stor omställning, men man bör analysera sin situation. Det finns inte ett enda recept som gäller för alla. Vilka åtgärder som är lämpliga beror exempelvis på hur kundstocken ser ut, säger Kristian Stensjö.

– För den som inte redan har sett över sin situation är det hög tid att göra det, konstaterar Lotta Jörgensen.

Enkäten har skickats ut både till revisorer och redovisningskonsulter. Av de svarande är runt 75 procent auktoriserade eller godkända revisorer, medan 25 procent är redovisningskonsulter.

– Det är primärt revisorer som berörs av förändringen, men eftersom redovisningskonsulterna kan komma att möta en ökad konkurrens när fler revisorer blir redovisningskonsulter ville vi undersöka om det finns något behov av utbildning även för dem. Tyvärr verkar redovisningskonsulterna inte riktigt ha tagit till sig att konkurrensen kan komma att öka och det är oroväckande, säger Lotta Jörgensen.

Totalt har 200 medlemmar ombetts att svara på enkäten. Svarsfrekvensen var 50 procent.

  1. 47% ser avskaffandet av revisionsplikten som en möjlighet.
  2. 23% ser avskaffandet av revisionsplikten varken som ett hot eller som en möjlighet.
  3. 15% ser avskaffandet av revisionsplikten som ett hot.
  4. 15% har ej tagit ställning.
  5. Byråer med en stor andel så kallade kombiuppdrag känner minst oro inför förändringen.
  6. De svarande tror att 60% av kunderna kommer att behålla revision.
  7. 55% behöver mer utbildning inför förändringen, framför allt inom revision, skatt och redovisning.
  8. 33% vill ha mer utbildning inom säljteknik, marknadsföring, presentationsteknik och juridik.

Pernilla Halling

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2017 2018 2019
Prisbasbelopp 44 800 45 500 46 500
Förhöjt pbb. 45 700 46 500 47 400
Inkomstbasbelopp 61 500 62 500  
Utdelning fåmansföretag
År 2017 2018 2019
Schablonbelopp 163 075 169 125 171 875

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2016 2017 2018
Räntesats 0,47 0,36* 0,36

* 0,19 om räkenskapsåret börjar 2016 och avslutas 2017.

Referensränta
År 2016 2017 2018
Räntesats -0,5 -0,5 -0,5
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2016 2017 2018
Positiv 6,65 6,27 6,49
Negativ 1,65 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2016 2017 2018
31 maj 0,57 0,34 0,49
30 nov 0,27 0,49  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2016 2017 2018
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 9,50
Förmånsbil, bensin 6,50 6,50 9,50
Kostförmån
År 2017 2018 2019
Frukost, lunch och middag 225 235 245
Lunch eller middag 90 94 98
Frukost 45 47 49
Skattefria gåvor
År 2016 2017 2018
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2016 2017 2018
Skattesats 22% 22% 22%
Mervärdesskatt
År 2016 2017 2018
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1939 - 1952 1953 -
Arb. avgifter 6,15% 16,36% 31,42%
Egenavgifter 6,15% 16,36% 28,97%