Innehåll

Balans nr 8/9 2009

Debatt: Börsen är van att hantera skillnaden mellan normgivning och tillsyn

Magnus Billing och Annika von Haartman svarar Göran Arnell och Claes Janzon:

Magnus Billing, chefsjurist NASDAQ OMX i Europa, och Annika von Haartman, övervakningschef för NASDAQ OMX nordiska börser, svarar Göran Arnell och Claes Janzon att det är viktigt att upprätthålla skillnaden mellan normgivning och tillsyn.

Göran Arnell och Claes Janzon menade i ett debattinlägg i Balans nr 5/2009 att det är ”olyckligt om börsen medverkar till att skapa särsvenska lösningar ...”. Börsen delar den uppfattningen. Det är bland annat därför som börsen gjort en framställan till finansdepartmentet om en lagändring, så att de reglerade marknaderna – inklusive NASDAQ OMX Stockholm (”börsen”) – inte längre ska ansvara för redovisningstillsynen av noterade bolag.

Genom att blicka ut över Europa kan konstateras att den svenska implementeringen av Öppenhetsdirektivets och MiFID:s (Markets in Financial Instruments Directive) regler om vem som ska utöva redovisningstillsynen inte är i överensstämmelse med hur motsvarande regler tillämpas inom övriga Europa. Sverige är unikt när det gäller hur redovisningstillsynen hanteras. Att Sverige har valt en struktur som skiljer sig markant från hur övriga länder inom EU hanterar redovisningstillsynen är till nackdel för den svenska finansiella marknaden ur flera perspektiv, och det skapar en konkurrensnackdel som inte är önskvärd.

I dag och inom överskådlig framtid kommer börsen att fortsätta ansvara för redovisningstillsynen. Så länge börsen har detta ansvar kommer kvaliteten på tillsynen såväl som hanteringen av marknadsövervakningen att vara av högsta prioritet. En viktig aspekt för att uppnå god kvalitet är att skilja mellan just normgivning och tillsyn. Börsen är van att hantera denna skiljelinje i andra delar av sin marknadsövervakning. Oavsett hur tillsynen struktureras kommer rågången mellan normgivning och tillsyn alltid att vara aktuell. Börsen kan självfallet alltid förbättra sig – så även inom detta område – och som ett led i detta eftersträvar vi en nära dialog mellan berörda parter på området, som bland andra Finansinpektionen, FAR SRS och NGM.

Avslutningsvis ska sägas att börsen inte har tagit ställning till hur den framtida tillsynens struktur ska utformas. Börsen delar i stället Göran Arnells och Claes Janzons uppfattning att det är en fråga som nogsamt bör diskuteras mellan berörda parter med det övergripande syftet att stärka den svenska finansmarknadens konkurrenskraft och förtroende. Börsen kan bidra väsentligt i en sådan diskussion.

Magnus Billing är chefsjurist hos NASDAQ OMX i Europa och Annika von Haartman är övervakningschef förNASDAQ OMX nordiska börser.

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2018 2019 2020
Prisbasbelopp 45 500 46 500 47 300
Förhöjt pbb. 46 500 47 400 48 300
Inkomstbasbelopp 62 500 64 400  
Utdelning fåmansföretag
År 2017 2018 2019
Schablonbelopp 163 075 169 125 171 875

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2017 2018 2019
Räntesats 0,36* 0,36 0,51

* 0,19 om räkenskapsåret börjar 2016 och avslutas 2017.

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2017 2018 2019
Positiv 6,27 6,49 6,51
Negativ 1,50 1,50 1,51
Statslåneränta
År 2016 2017 2018
31 maj 0,57 0,34 0,49
30 nov 0,27 0,49 0,51

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2017 2018 2019
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2017 2018 2019
Frukost, lunch och middag 225 235 245
Lunch eller middag 90 94 98
Frukost 45 47 49
Skattefria gåvor
År 2017 2018 2019
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2017 2018 2019
Skattesats 22% 22% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2017 2018 2019
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1953 1954 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%