Balans nr 10 2009

Dags att öppna revisorns verktygslåda

Här kommer bruksanvisningen

Att bli affärsmässig utan att sälja sin själ – så kan man sammanfatta revisorernas utmaning på den nya avreglerade marknaden. Nu är det dags att öppna revisorns verktygslåda. ”Teknikerna” i FAR SRS policygrupp för revision har tagit fram en bruksanvisning som hjälper var och en att välja rätt verktyg för rätt uppdrag.

Var lugn – verktygslådan innehåller ingenting som du inte redan har i din samlingsvolym från FAR SRS. Den är bara en genväg till de instrument som legat och samlat damm i skuggan av den lagstadgade revisionen.

– Kan man revision så kan man de andra produkterna med, säger Björn Bäckvall, ledamot i FAR SRS policygrupp för revision och projektledare för verktygslådan.

Den 1 juli nästa år förväntas de nya reglerna som väsentligen minskar den lagstadgade revisionsplikten träda i kraft, men revisorernas omställningsarbete måste börja redan nu. Det svenska systemet med lagstadgad revision har fått till följd att svenska revisorer har försummat andra delar av sin kompetens.

–I Sverige har vi varit så vana vid den lagstadgade revisionen, det andra har vi i vissa fall skött lite med vänsterhanden, säger Björn Bäckvall.

Exempel på ”vänsterhandsuppdrag” är när kunder hör av sig i ett sent skede av en affärsuppgörelse och ber om ett revisorsutlåtande. Revisorn förväntas i princip skriva under ett färdigt dokument och har egentligen väldigt liten kontroll över vad han eller hon skriver under. Detsamma gäller kunden, som betalar ett relativt högt pris för en säkerhet vars värde ingen vet så mycket om. Men det här kommer det alltså att bli ändring på när branschen har tagit till sig det nya tänket. Med dokumentet ”Portalen – en vägledning till revisorns verktygslåda”, vill FAR SRS sätta punkt för den typen av ad hoc-uppdrag som beskrevs ovan, samtidigt som man vill underlätta för revisorerna att ta steget ut på den nya marknaden.

– Det har funnits ett slags ”osynlig tröskel”, de här sidorna i samlingsvolymen har ju inte precis varit sönderbläddrade, säger Björn Bäckvall.

Bruksanvisning för de nya ”verktygen”

Portalen fungerar som en genväg till de hittills dåligt tummade sidorna i FAR SRS samlingsvolym. Framför allt fungerar den som en bruksanvisning för hur de ”nya verktygen” (standarderna) ska tillämpas. Fortfarande är det god revisionssed som gäller, men när tjänsterna differentieras ökar behovet av vägledning.

– Det här är en struktur som ska hjälpa revisorerna att hantera kundens behov och sin egen risk, säger Björn Bäckvall.

Ur kundens synpunkt, menar Björn Bäckvall, tillför den nya strukturen en möjlighet att få ett kundanpassat beslutsunderlag. Men för att det ska bli meningsfullt krävs det att revisorerna kopplas in i ett tidigt skede av processen.

– Det är inte ovanligt att två affärsparter överenskommer att de ska knyta upp en revisor för ett specifikt uppdrag, men revisorn tillfrågas inte förrän väldigt sent. Problemet när revisorn inte är med från början är att ingen har tänkt på vilka kriterier som ska gälla för uppdraget.

Tidsaspekten är a och o på den nya marknaden. Dels på ett övergripande plan där det gäller för branschen som helhet att ligga steget före för att hävda sig i den nya marknadssituationen. Dels i kontakten med kunderna där varje revisor måste förklara vikten av att hon eller han blir inkopplad i ett tidigt skede av processen för att kunna erbjuda den tjänst som bäst passar för ändamålet.

– Verktygslådan handlar om flexibilitet, om hur olika produkter ska kunna kundanpassas till situationen. Gäller det siffergranskning, ja då kan revisorn förmodligen ta det rakt av, men om det till exempel handlar om miljö kanske man bör ta hjälp av en specialist på hållbarhet vid granskningen. Risken i ett uppdrag ökar när revisorn befinner sig i utkanten av sitt kompetensområde, då är det viktigt att revisorn ber kunden om ett klargörande om vilka punkter som ska granskas.

Att gå igenom fem fakturor och kontrollera om de är bokförda på rätt sätt är ett exempel på uppdrag som revisorn kan ta till ett givet pris. En sådan begränsad uppgift innebär också mindre risk för revisorn. Sedan kan kunden addera punkter tills man i princip kommer upp i en hel revision.

– Revision är vår finaste tjänst. Den är dyr för kunden därför att revisorn genomför ett mer omfattande arbete för att kunna uttala sig med hög grad av säkerhet. Revisorn tar också en större risk. Jag tror säkert att det kommer att finnas kunder i framtiden som tycker att de inte behöver betala ett så högt pris, då gäller det att kunna erbjuda dem en annan tjänst, säger Björn Bäckvall.

Börja öva tidigt

Revisorns tjänster kommer även i framtiden att domineras av olika granskningsuppdrag såsom revision, översiktlig granskning eller granskning enligt särskild överenskommelse. Men på den nya marknaden kan man tänka sig att revisorn även kommer att utföra sammanställningsuppdrag och övriga konsultuppdrag. När det gäller övriga konsultuppdrag har policygruppen ännu inte definierat vad de kan vara, men det kan i princip vara vilka uppdrag som helst där revisorns unika kompetens inom ett visst område kan komma till nytta.

Björn Bäckvall uppmanar alla revisorer att ”börja öva” tidigt. Redan nu kan man testa de nya tjänsterna på sina kunder. Portalen ger en bra vägledning, men bör självklart anpassas till varje situation; med kända kunder går processen snabbare än med okända, men i princip måste revisorn inför varje uppdrag gå igenom samma checklista:

  1. Kan hon/han över huvud taget åta sig uppdraget?
  2. Vad finns det för risker och hur ser ansvarsfördelningen ut mellan revisorn och kunden?
  3. Vilken uppdragsform motsvarar kundens behov: granska information, sammanställa information eller något annat?

Det är en stor pedagogisk uppgift för branschen att göra de ”nya” produkterna kända och få acceptans för dem. Branschorganisationen kan göra det övergripande arbetet, men den pedagogiska diskussionen måste ske lokalt mellan revisorn och hans/hennes kunder.

– Mitt tips till alla revisorer är att de redan när de planerar sitt traditionella uppdrag tar upp det här med kunden, det handlar om att placera sina produkter, säger Björn Bäckvall.

Han förutspår att en rad nya aktörer kommer att dyka upp på marknaden i takt med att den diversifieras. Det har vi redan sett exempel på i och med att hållbarhetsredovisningen infördes och mer är alltså att vänta.

En positiv bieffekt av inventeringen av revisorns verktygslåda är att man förhoppningsvis rensar upp på marknaden, där många bristfälliga revisorsintyg cirkulerar.

– Det finns en uppsjö av mer eller mindre dåliga intyg där ute. Men om en revisor ska uttala sig ska det finnas kriterier, en måttstock, som man kan mäta uttalandet mot. Det är hela idén med verktygslådan, säger Björn Bäckvall.

Nästa steg, nu när grovjobbet är gjort och verktygen har dammats av, är att mejsla fram informationsmaterial som kan väcka kundernas intresse för en mer skräddarsydd revision.

Verktygslådan

Revisorns verktyg utgörs av de standarder som beskrivs i Ramverk för bestyrkandeuppdrag: RS (Revisionsstandard i Sverige), SÖG (Standard för översiktlig granskning), SBÖ (Standard för bestyrkande av andra sakförhållanden).

Utöver dessa tre finns även SNT (Standard för näraliggande tjänster) och de av FAR SRS utgivna RevU (Revisionsuttalanden) och RevR (Revisionsrekommendationer).

Portalen, som kommer att offentliggöras i samband med att Irevs utbildning i verktygslådan startar den 3 november, är en förenklad bruksanvisning över hur revisorn ska använda sina verktyg. Tyngdpunkten ligger på att beskriva den process som varje revisor i framtiden kommer att bli delaktig i när det gäller att tillsammans med kunden utröna vilken typ av tjänst som denne är i behov av. Processen handlar både om att kunna sälja och att kunna göra riskbedömningar, det vill säga ta rätt uppdrag till rätt pris. Portalen innehåller konkreta exempel från verkligheten på olika scenarier som revisorn kan hamna i.

När det gäller val av standard vid granskningsuppdrag finns ett flödesschema där revisorn genom att svara på ja- eller nejfrågor guidas fram till rätt val.

Portalen innehåller också en bilaga som handlar om rapporteringen till tredje man. Den tar upp allt ifrån användningen av revisorns rapport (revisorer bör aldrig rapportera när det är oklart till vem rapporten ska ställas) och exempel på ord som revisorer inte bör använda (en revisor bör avstå från att ”intyga” och ”säkerställa” eller använda ord som ”korrekt” eller ”riktigt” då det är ord som uttrycker 100 procent säkerhet).

Rakel Lennartsson

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2017 2018 2019
Prisbasbelopp 44 800 45 500 46 500
Förhöjt pbb. 45 700 46 500 47 400
Inkomstbasbelopp 61 500 62 500  
Utdelning fåmansföretag
År 2017 2018 2019
Schablonbelopp 163 075 169 125 171 875

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2016 2017 2018
Räntesats 0,47 0,36* 0,36

* 0,19 om räkenskapsåret börjar 2016 och avslutas 2017.

Referensränta
År 2016 2017 2018
Räntesats -0,5 -0,5 -0,5
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2016 2017 2018
Positiv 6,65 6,27 6,49
Negativ 1,65 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2016 2017 2018
31 maj 0,57 0,34 0,49
30 nov 0,27 0,49  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2016 2017 2018
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 9,50
Förmånsbil, bensin 6,50 6,50 9,50
Kostförmån
År 2017 2018 2019
Frukost, lunch och middag 225 235 245
Lunch eller middag 90 94 98
Frukost 45 47 49
Skattefria gåvor
År 2016 2017 2018
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2016 2017 2018
Skattesats 22% 22% 22%
Mervärdesskatt
År 2016 2017 2018
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1939 - 1952 1953 -
Arb. avgifter 6,15% 16,36% 31,42%
Egenavgifter 6,15% 16,36% 28,97%