Balans nr 10 2009

Redovisning: EU smälter oväntat inför IFRS för SME

Så kom det då – IFRS för små och medelstora företag (SME). En härlig sommarpresent. Varför är jag då så lyrisk över att IASB äntligen är klar med sitt förenklade regelverk? Jo, detta regelverk kommer att bli grunden för vårt nya svenska huvudregelverk för företag som inte ska redovisa enligt EU-förordningen (vilken i sin tur innebär koncernredovisning enligt full IFRS och att redovisning för juridisk person ska följa rekommendationer från Rådet för finansiell rapportering). Äntligen kan vi läsa vad det nya regelverket kommer att innebära.

Men kommer Bokföringsnämnden att anamma detta nya regelverk rakt av? Svaret på det måste bli nej. I Sverige har Bokföringsnämnden årsredovisningslagen (ÅRL) att ta hänsyn till. Ett exempel på skillnad gentemot ÅRL är att IFRS för SME förbjuder aktivering av internt upparbetade immateriella tillgångar, något som ÅRL tillåter. Här måste vi betänka att den nya standarden från i ASB är ett förenklingsregelverk jämfört med full IFRS. Kanske ansåg i AS B att detta var en förenkling för små och medelstora företag eftersom det enligt IAS 38 ställs höga krav på när ett företag kan och ska aktivera. Vi i Sverige har haft ett undantag från IAS 38 genom Redovisningsrådets gamla rekommendation RR 15 om att aktivering inte behöver göras i juridisk person. För visst är det en förenkling för företaget att inte behöva definiera och särskilja forskningsfasen och utvecklingsfasen inom ett projekt. Vad händer i Sverige, enligt det nya huvudregelverket, när det gäller dessa utgifter? Kommer det fortsättningsvis att vara tillåtet att aktivera internt genererade immateriella anläggningstillgångar? Svaret blir troligtvis ja.

En spännande nyhet i IFRS för SME är uppställningen av balansräkningen. Nu har IASB vänt på uppställningen från det vi är vana med och börjar med de poster som är mest likvida. Vi som var med innan ÅRL trädde i kraft kanske minns denna uppställningsform med viss saknad.

En annan nyhet är vad som kallas Statement of comprehensive income, på svenska Rapport över totalresultat. Vad menas då? Jo, att resultaträkningen byggs ut så att rapporten även beskriver de poster som har redovisats direkt mot eget kapital. Intressant rent akademiskt, men praktiskt med tanke på ÅRL? Nej.

Parallellt med IFRS-utvecklingen strävar EU-kommissionen efter att förenkla fjärde och sjunde bolagsrättsliga direktiven. En enkätundersökning gjordes tidigare i år och slutsatsen av denna undersökning är att de som svarat var positiva till att en så kallad bottom up-modell används samt att det sjunde direktivet införlivas i det fjärde. Naturligtvis var det inte heller någon som protesterade mot att språket moderniseras. Bottom up-modellen innebär att kraven i direktivet ökar ju större företaget är.

En annan strävan, enligt min mening redaktionell, är att samla alla principer på ett och samma ställe i direktivet. Detta skulle förenkla användandet. Inga protester här heller från dem som svarat.

Vad har då hänt? Jo, i juli lät EU-kommissionen meddela, genom ett pressmeddelande, att den skjuter upp arbetet med att göra om direktiven, för att den först vill utreda IFRS för SME och hur detta regelverk stämmer med direktiven. Detta är på ren svenska en kovändning, EU-kommissionen har genom kommissionären Charlie McCreevy uttryckt sin misstro mot just det nämnda regelverket. FAR SRS deltog i enkätundersökningen och föreslog att IFRS för SME kunde vara ett alternativ som tilläts inom direktivet. Det skulle ju öka transparensen mellan företag inom respektive utanför EU.

Nåväl, om FAR SRS förslag kommer att bli verklighet eller inte vet vi inte i dag. Något som vi däremot vet är att arbetet går långsamt med andra viktiga utredningar hos de svenska departementen. Just nu arbetar justitiedepartementet med en lagrådsremiss avseende utredningen Enklare redovisning. I utkastet till lagrådsremiss framgår med viss tydlighet att alla de förenklingar som föreslogs av utredningen kanske inte kommer att genomföras. Jag har mycket svårt att förstå varför ett företag måste upplysa om fördelningen mellan kvinnor och män i ledande befattning? Denna politiska paragraf kom till för att öka andelen kvinnor i styrelserna och då i huvudsak i börsbolag. Jag tror inte att det skett någon förändring i sammansättningen av styrelserna för att det tillkom upplysningsplikt i årsredovisningen. Kära politiker som beställde denna paragraf, det är ju bara att ta fram årsredovisningarna i de noterade företagen och studera bilderna på styrelsen – de som inte har slips är kvinnor.

En genomförd ändring i ÅRL är upplysningsplikten om revisionsarvode. Mindre företag kommer inte att behöva lämna den upplysningen i framtiden, men samtidigt har lagstiftaren ökat upplysningskravet på större företag med en mer detaljerad uppdelning. Är det förenklingen?

Det politiska arbetet både inom EU och i Sverige med att minska den administrativa bördan för företagen har uppenbarligen inte nått fram till alla myndigheter. Beskattningen av avtalsenliga pensionskostnader, och den detaljerade redovisningen som blir en följd i företagen på grund av Skatteverkets ställningstagande, är inte förenliga med denna strävan. Jag gjorde en överslagsberäkning och konstaterade att ställningstagandet kommer att öka företagens administrativa kostnader med cirka 150 miljoner kronor. Det är en tillbakagång, inte ett framsteg!

Caisa Drefeldt är auktoriserad revisor och ansvarig för redovisning inom FAR SRS sektion för små och medelstora företag. caisa.drefeldt@farsrs.se

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2017 2018 2019
Prisbasbelopp 44 800 45 500 46 500
Förhöjt pbb. 45 700 46 500 47 400
Inkomstbasbelopp 61 500 62 500  
Utdelning fåmansföretag
År 2017 2018 2019
Schablonbelopp 163 075 169 125 171 875

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2016 2017 2018
Räntesats 0,47 0,36* 0,36

* 0,19 om räkenskapsåret börjar 2016 och avslutas 2017.

Referensränta
År 2016 2017 2018
Räntesats -0,5 -0,5 -0,5
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2016 2017 2018
Positiv 6,65 6,27 6,49
Negativ 1,65 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2016 2017 2018
31 maj 0,57 0,34 0,49
30 nov 0,27 0,49  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2016 2017 2018
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 9,50
Förmånsbil, bensin 6,50 6,50 9,50
Kostförmån
År 2017 2018 2019
Frukost, lunch och middag 225 235 245
Lunch eller middag 90 94 98
Frukost 45 47 49
Skattefria gåvor
År 2016 2017 2018
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2016 2017 2018
Skattesats 22% 22% 22%
Mervärdesskatt
År 2016 2017 2018
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1939 - 1952 1953 -
Arb. avgifter 6,15% 16,36% 31,42%
Egenavgifter 6,15% 16,36% 28,97%