Innehåll

Balans nr 10 2009

Internationellt: The reassessed expected outcomes approach – klassificering av skulder och eget kapital

I tidigare nummer av Balans har tillämpningen av vad som kallas ownership settlement-modellen och basic ownership-modellen med avseende på klassificering och redovisning av eget kapital och skuld beskrivits. I detta nummer redogörs för en tredje modell, The reassessed expected outcomes approach (REO).

I enlighet med REO är klassificeringen i balansräkningen beroende av på vilket sätt instrumentinnehavaren kommer att eller kan erhålla avkastning på instrumentet, något som över tiden kan komma att ändras. Instrument som består av både en skuld och eget kapital-komponent ska separeras. Komponenterna ska värderas utifrån sannolikheten att de olika utfallen äger rum. Avgörande för klassificeringen är i detta fall inte hur respektive komponent regleras. En utgiven köpoption på egna aktier består å ena sidan av en eget kapital-del, de aktier som eventuellt ska levereras, och å andra sidan en tillgång, de likvida medel som erhålls när eget kapital-instrumentet levereras. Huruvida aktierna faktiskt levereras eller om instrumentet nettoregleras spelar ingen roll, komponenterna ska redovisas och värderas på samma sätt.

Eget kapital-delen kommer under särskilda omständigheter att betraktas och redovisas som kontra eget kapital (debet bokning). Ett terminskontrakt att handla tillbaka egna aktier ger exempelvis upphov till kontra eget kapital (de aktier som kommer att erhållas) och en skuld (de likvida medel som kommer att erläggas för aktierna). Samtliga komponenter ska värderas till sina verkliga värden och omvärderas över resultaträkningen. Eftersom många finansiella instrument, förutom basic ownership-instrument, värderas till sina respektive verkliga värden behöver det inom ramen för denna modell inte utvecklas regler avseende reglering, konvertering eller modifieringar av olika instrument vilket är en fördel under förutsättning att tillämpade värderingsmodeller är allmänt vedertagna och transparenta.

Den främsta fördelen med modellen är att ett instruments ekonomiska effekt presenteras på ett bättre sätt än i modellerna basic ownership och ownership settlement. Modellen ger upphov till följande klassificeringar med avseende på ett antal finansiella instrument (se tabell nedan):

  1. Legala ägarinstrument. Dessa instrument kommer att redovisas som en skuld eftersom de inte utgör basic ownership-instrument.
  2. Aktier som ska lämnas tillbaka. Denna kategori inkluderar instrument som antingen ska återbördas från innehavaren åt utgivaren (mandatorily redeemable) eller inkluderar möjligheten för innehavaren att återbörda dem till utgivaren (puttable). Både stamaktier och referensaktier ska redovisas som skuld.
  3. Fristående optioner. REO ger i detta fall upphov till en något annorlunda lösning än vad som varit fallet med de tidigare två modellerna. Ett exempel, som beskrevs ovan, är när ett företag innehar ett terminskontrakt att handla tillbaka egna aktier. Ett sådant instrument kommer att ge upphov till kontra eget kapital (de aktier som kommer att erhållas) och en skulddel (de likvida medel som kommer att erläggas för aktierna).
  4. Instrument med inbäddade derivat. Denna typ av instrument måste delas upp i sina komponenter eftersom avkastningsmöjligheten är beroende av framtiden. Om optionsinnehavaren använder den har utgivaren en skuld och om inte redovisas eget kapital. Skillnaden gentemot tidigare är att respektive komponent löpande omvärderas med respektive effekter redovisade i resultaträkningen.

Sammanfattningsvis kan man säga att de tre modeller som har presenterats och utvecklats syftar samtliga till att förbättra/utveckla redovisningen i jämförelse med IAS 32. Som återspeglas i ovanstående uppställning ger de upphov till olika lösningar på samma problem, IASB har vidare tagit beslutet att fortgå med arbetet avseende basic ownership-modellen. Basic ownership torde på grund av sin enkelhet vara mer transparent än övriga metoder och därför att föredra. Valet kan verka egendomligt med tanke på val som IASB har gjort i andra projekt och som tar sin utgångspunkt i samma problem, det vill säga om redovisningen ska baseras på ägar- eller enhetsteorier. Det kan av denna anledning vara bra om arbetet med ramverket för redovisning utvecklas på ett sätt som ger stöd för de föreslagna förändringarna.

Det är betydelsefullt att nämna att det finns ytterligare modeller eller metoder än de tre som IASB och FASB har valt att beskriva. Andra angreppssätt kan diskuteras avseende relationen mellan eget kapital och skuld utifrån innehållet i andra så kallade equityteorier än exempelvis ägar- och enhetsteorier (dessa är de vanligaste). Det finns teorier som inte tar fasta på att det föreligger en skillnad mellan skuld och eget kapital över huvud taget, i form av den så kallade fundteorin, där den traditionella balansräkningens betydelse reduceras.

Avslutningsvis ska det poängteras att arbetet med att uppdatera och förbättra redovisningen i detta avseende bara har påbörjats. Projektet är nära relaterat till flera andra projekt som IASB bedriver som bland annat har bäring på den finansiella krisen. För närvarande har IASB för avsikt att presentera ett exposure draft under första kvartalet 2010 och en färdig IFRS under 2011. Resultatet är som sagt beroende av hur arbetet inom andra projekt går.

Ekon. dr Pär Falkman är redovisningsspecialist på Ernst & Young i Göteborg

par.falkman@se.ey.com

IAS 32BOOSREO
Legala ägarinstrument
Perpetual preferred shareEget kapitalSkuldEget kapitalSkuld
Instrument som skall lämnas tillbaka
Preffered share mandatorily redeemable or puttable regardless of the way the amount is determined and form of settlementEget kapital/skuldSkuldSkuldSkuld
Common share mandatorily redeemable or puttable at fair value or a formulaic amount designed to approximate fair valueEget kapital/skuldEget kapitalEget kapitalEget kapital
Fristående optioner
Written call option settled with sharesEget kaitalSkuldEget kapitalEget kapital/tillgång
Instrument med inbäddade derivate
Share puttable at a fixed priceEget kapitalSkuldEget kapital/skuldEget kapital/skuld
BO = Basic ownership, OS = Ownership settlement, REO = The reassessed expected outcomes approach

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2017 2018 2019
Prisbasbelopp 44 800 45 500 46 500
Förhöjt pbb. 45 700 46 500 47 400
Inkomstbasbelopp 61 500 62 500 64 400
Utdelning fåmansföretag
År 2017 2018 2019
Schablonbelopp 163 075 169 125 171 875

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2016 2017 2018
Räntesats 0,47 0,36* 0,36

* 0,19 om räkenskapsåret börjar 2016 och avslutas 2017.

Referensränta
År 2016 2017 2018
Räntesats -0,5 -0,5 -0,5
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2016 2017 2018
Positiv 6,65 6,27 6,49
Negativ 1,65 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2016 2017 2018
31 maj 0,57 0,34 0,49
30 nov 0,27 0,49  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2016 2017 2018
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 9,50
Förmånsbil, bensin 6,50 6,50 9,50
Kostförmån
År 2017 2018 2019
Frukost, lunch och middag 225 235 245
Lunch eller middag 90 94 98
Frukost 45 47 49
Skattefria gåvor
År 2016 2017 2018
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2016 2017 2018
Skattesats 22% 22% 22%
Mervärdesskatt
År 2016 2017 2018
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1939 - 1952 1953 -
Arb. avgifter 6,15% 16,36% 31,42%
Egenavgifter 6,15% 16,36% 28,97%