Innehåll

Balans nr 10 2009

Debatt: Avbryt utvecklingen av K3-regelverket

K2-regelverket baseras på konventionell externredovisning som är väl lämpad som grund för beskattning. Det menar Sven-Erik Persson och Reidar Peters från Sydsvenska Industri- och handelskammaren. De föreslår bland annat att Bokföringsnämnden slopar utvecklingen av K3 samt att beskattningen ska kopplas till redovisning enligt K2.

Mot bakgrund av att vi yttrade oss i vintras över betänkandet från utredningen av sambandet mellan redovisning och beskattning (SamRoB) och tidigare över utkastet från Bokföringsnämnden (BFN) till redovisningsregelverk för mindre företag, K2 – samt nu väntar på BFN:s utkast till regelverk för större företag, K3 – noterar vi några intressanta ställningstaganden under första halvåret i år:

  1. Hans Börsvik, Jan Magnusson och Karin Prytz anser att regeringen löser ”fel” problem för landets småföretagare (Balans nr 1/2009), och bland annat frågar de om vi verkligen behöver K3 om det i stort överensstämmer med IFRS för små och medelstora företag (IFRS for SMES, utgiven 9 juli 2009). De framhåller att förenklingar skapas genom att antalet regelverk minimeras, att det skulle underlätta om K2 blev enhetligt med skattereglerna, och att ett intagande av årsredovisningslagen i inkomstskattelagen bör utredas.
  2. Dan Brännström och Ernst Forsberg framför (Dagens Industri 20 februari 2009) att förslaget att slopa sambandet mellan redovisning och beskattning leder till betydande merkostnader för alla företag. FAR SRS anser därför att regeringen måste utreda hur redovisningen i än högre grad kan läggas till grund för beskattningen. De avslutar med att endast genom en sådan ordning kan verklig förenkling uppnås för företagen.
  3. Caisa Drefeldt ifrågasätter (Balans nr 4/2009) om det blir enklare med förenkling. Visserligen utifrån EG-kommissionens förslag till översyn av redovisningsdirektiven, men hon visar betydelsen av att fundera över vad som egentligen förenklar och vad som i stället försvårar.
  4. FEE uppmärksammar bland annat, apropå EG-kommissionens förslag (FEE Position on EC Consultation Paper, 21 april 2009), att användning av IFRS för små och medelstora företag skulle göra det möjligt för medlemsstaterna att inte längre behöva ta fram sina egna rekommendationer och hålla dem aktuella. Att slippa detta är en verklig och konkret kostnadsminskning på nationell nivå.

Den uppkomna situationen visar som vi ser det på två problem i Sverige:

  1. Gränsdragningen mellan SamRoB och BFN. SamRoB satt på sin kant och utredde sambandet utifrån en vag innebörd av redovisning och BFN sitter på sin kant och utvecklar – med stor möda – regelverk efter regelverk.
  2. BFN:s val att se sitt K2-regelverk som en förenkling öppen för mindre aktiebolag och ekonomiska föreningar, i stället för att se det kommande K3-regelverket som en försvåring som blir tvingande för alla större företag.

K2-regelverket baseras på årsredovisningslagen och därmed den konventionella externredovisning som i sina huvuddrag blev klar i slutet av 1800-talet. Den står sig gott även i början av 2000-talet och är dessutom väl lämpad att ligga till grund för beskattningen. Mot denna bakgrund föreslår vi att:

  1. Alla aktiebolag och ekonomiska föreningar tillåts att redovisa enligt K2. Enda undantaget är de noterade moderföretag som upprättar sin koncernredovisning enligt IFRS. (De upprättar årsredovisningen för moderföretaget enligt RFR 2 Redovisning för juridiska personer.)
  2. Beskattningen kopplas till redovisning enligt K2.
  3. BFN avbryter utvecklingen av sitt K3-regelverk, som inte blir ägnat att ligga till grund för beskattningen.
  4. En annorlunda eller mer avancerad redovisning än i K2-regelverket görs efterfrågestyrd, liksom revisionen för de allra flesta aktiebolag efter avskaffandet av revisionsplikten om något år.
  5. Om ett företag (som inte är noterat) anser att en sådan redovisning efterfrågas upprättar företaget sin koncernredovisning enligt IFRS, eller enligt IFRS för små och medelstora företag. (Moderföretaget upprättar i så fall sin årsredovisning enligt RFR 2.)

Regeringen kan med ett penndrag klargöra för BFN att K2 inte är en förenkling mot K3, utan att K3 skulle bli en försvåring mot årsredovisningslagen och K2.

Sven-Erik Persson, ordförande, ochReidar Peters, tidigare ordförande, i Sydsvenska Industri- och Handelskammarens Redovisningskommitté.

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2017 2018 2019
Prisbasbelopp 44 800 45 500 46 500
Förhöjt pbb. 45 700 46 500 47 400
Inkomstbasbelopp 61 500 62 500  
Utdelning fåmansföretag
År 2017 2018 2019
Schablonbelopp 163 075 169 125 171 875

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2016 2017 2018
Räntesats 0,47 0,36* 0,36

* 0,19 om räkenskapsåret börjar 2016 och avslutas 2017.

Referensränta
År 2016 2017 2018
Räntesats -0,5 -0,5 -0,5
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2016 2017 2018
Positiv 6,65 6,27 6,49
Negativ 1,65 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2016 2017 2018
31 maj 0,57 0,34 0,49
30 nov 0,27 0,49  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2016 2017 2018
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 9,50
Förmånsbil, bensin 6,50 6,50 9,50
Kostförmån
År 2017 2018 2019
Frukost, lunch och middag 225 235 245
Lunch eller middag 90 94 98
Frukost 45 47 49
Skattefria gåvor
År 2016 2017 2018
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2016 2017 2018
Skattesats 22% 22% 22%
Mervärdesskatt
År 2016 2017 2018
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1939 - 1952 1953 -
Arb. avgifter 6,15% 16,36% 31,42%
Egenavgifter 6,15% 16,36% 28,97%