Balans nr 11 2009

Noteringar: Försäkringsbolag får nya regler för solvens

EU:s nya villkor för kapitaltäckningen i försäkringsbolag, Solvens II, tvingar revisorer och rådgivare att läsa in sig.

– Det är lite mer omfattande än vad Basel II har varit för bankerna, och för försäkringsbranschen är det en av de mest omfattande förändringarna av reglerna på mycket länge, säger Göran Engquist, ansvarig för Deloittes verksamhet inom den finansiella sektorn.

– Många bolag kommer till exempel att behöva investera i sina IT-system för att kunna värdera sina försäkringsportföljer på ett nytt sätt.

I maj i år klubbades ett övergripande direktiv av eu:s finansministrar. Nu ska detaljerna utarbetas i mer konkreta rundor kallade nivå 2 och 3, och i oktober 2012 ska försäkringsbolagen följa reglerna.

Solvensreglerna styr hur försäkringsbolagen ska beräkna sitt kapitalbehov, vilket beror på deras risknivåer. De flesta kommer att räkna ut det med standardmodeller, men ifall dessa passar verksamheten dåligt kan bolagen ansöka om att få tillämpa egenhändigt utvecklade beräkningsmetoder.

Samtidigt som arbetet kring Solvens II pågår håller också redovisningsstandarden IFRS 4 på att skrivas om till vad som kallas fas II. Solvens II ska skydda försäkringstagare, medan IFRS 4 ska skydda investerare genom att garantera dem god information.

– De som jobbar med de här förändringarna hoppas att regelverken ska bli så lika som möjligt i principerna för hur försäkringsåtagandena ska värderas, säger Göran Engquist.

Så har inte riktigt varit fallet tidigare. Föregångaren Solvens I har präglats av mer kontinentala redovisningsideal i sin värdering, såsom aktsamhet, medan IFRS i mer anglosaxisk stil har syftat till att visa verkligt värde. En tekniskt central fråga är hur den riskfria diskonteringsräntan ska bestämmas för olika tidshorisonter.

Hur blir det här en fråga för revisorn?

– På samma sätt som med Basel II för bankerna så ska uppgifterna enligt Solvens II finnas med i årsredovisningen, och då ska ju revisorn titta på det. Jag utgår ifrån att det blir en separat notupplysning, säger Göran Engquist.

– Inom ramen för förvaltningsrevisionen behöver vi sedan också bedöma hur bolaget har organiserat sig för att efterleva regelverken.

ak

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2017 2018 2019
Prisbasbelopp 44 800 45 500 46 500
Förhöjt pbb. 45 700 46 500 47 400
Inkomstbasbelopp 61 500 62 500  
Utdelning fåmansföretag
År 2017 2018 2019
Schablonbelopp 163 075 169 125 171 875

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2016 2017 2018
Räntesats 0,47 0,36* 0,36

* 0,19 om räkenskapsåret börjar 2016 och avslutas 2017.

Referensränta
År 2016 2017 2018
Räntesats -0,5 -0,5 -0,5
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2016 2017 2018
Positiv 6,65 6,27 6,49
Negativ 1,65 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2016 2017 2018
31 maj 0,57 0,34 0,49
30 nov 0,27 0,49  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2016 2017 2018
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 9,50
Förmånsbil, bensin 6,50 6,50 9,50
Kostförmån
År 2017 2018 2019
Frukost, lunch och middag 225 235 245
Lunch eller middag 90 94 98
Frukost 45 47 49
Skattefria gåvor
År 2016 2017 2018
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2016 2017 2018
Skattesats 22% 22% 22%
Mervärdesskatt
År 2016 2017 2018
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1939 - 1952 1953 -
Arb. avgifter 6,15% 16,36% 31,42%
Egenavgifter 6,15% 16,36% 28,97%