Balans nr 11 2009

Profil i balans: Samhällsengagemang – en moralisk skyldighet

”Det är dags för revisorer och rådgivare att vISA samhället sitt ansikte”

Som globalt ansvarig för KPMG:s samhällsfrågor uppmuntrar Michael Hastings byråns anställda att göra världen bättre – i kraft av sitt yrkeskunnande. I hela kåren finns unika kunskaper som är nödvändiga i kampen mot såväl global uppvärmning och aids som lokal ungdomsbrottslighet och alkoholproblem.

Omvandling är ett återkommande ord när britten Michael Hastings, direktör för KPMG-koncernens samhällsrelationer och mångfaldsfrågor, ger sin bild av hur revisorer och rådgivare kan verka för en bättre värld. Det krävs inget mindre än nya samhälls- och organisationsstrukturer för att svara mot tidens problem. Han anser att det dags för kåren att kliva fram och visa samhället att man är rätt yrkesgrupp att få strukturerna på plats.

Ett studiebesök på ett sjukhus i Jamaica får tjäna som exempel på var Michael Hastings ser yrkeskårens främsta förmågor.

– Under mina första månader med KPMG sommaren 2006 var jag på väg till företagets internationella partnerkonferens i Argentina. Jag stannade på vägen och tillbringade två dagar med partners och anställda i Kingston. Vi besökte ett sjukhus som hade byggts och utrustats med sponsorpengar från näringslivet. Chefen gjorde klart att han önskade sig mer pengar, förståeligt nog.

Men medan de gick runt till avdelning efter avdelning så noterade chefen för Kingstonkontorets revisionsdel en mängd ineffektiviteter i verksamheten.

– Efter rundvandringen satt vi ned med sjukhusets ledning och ägare. Revisionschefen sa att ”medan vi har gått runt har jag konstaterat en lång rad förändringsprocesser som ni skulle kunna inleda, som garanterat skulle bespara er ännu mer pengar i effektivitet än vad ni ber oss att ge er i kontanter”. Det enkla skulle ha varit att skriva en check och gå. Det är mer krävande att arbeta med dem för att omvandla sjukhusets processer.

Mästare på effektivitet

Som Michael Hastings ser det har KPMG-medarbetare en moralisk skyldighet att på något sätt engagera sig i samhället på alla nivåer.

– Det gäller att bygga vidare på det genuina engagemanget för hur saker kan förändras i närsamhället, i landet och globalt, baserat på yrkespersonernas tankar och kunskaper. Om du kan bygga upp det här i ett företag som KPMG så kan kåren av revisorer och rådgivare åstadkomma ett stort utvecklingssteg.

Till problemen hör allt från global uppvärmning och aids till lokal ungdomsbrottslighet och alkoholproblem. Michael Hastings refererar ofta till FN:s så kallade millenniemål.

– Ett av de återkommande utropen från alla ideella organisationer jag har arbetat i är att de behöver yrkeskunniga personer i roller som styrelseledamöter och rådgivare, men inte har råd att betala vad det kostar. Folk från vårt yrke kan ge dem det gratis. En ensam revisor på ett litet kontor i norra Sverige skulle kunna säga till sig själv: ”jag är en unik privilegierad person med kunskaper som 95 procent av människorna runt mig garanterat inte har. Jag kan använda mig av de kunskaperna för att åstadkomma förändring.” Frågan är alltid bara om man har modet att ta initiativet.

Att identifiera problemen är ingen konst, enligt Michael Hastings, de syns i vilken lokaltidning som helst. Nu vill han se revisorn träda fram från sin traditionellt anonyma roll, och ta en synlig plats i samhällsutvecklingen.

– Revisorerna står bakom företagens finansiella trovärdighet, men när ser vi deras ansikten? Var möter de världens problem och plågor?

Nu åker han jorden runt och predikar sin lära på koncernens nationella och regionala kontor. Målet ur KPMG:s synvinkel är inte minst att företaget ska bli ännu mer attraktivt som arbetsgivare för de vassaste potentiella medarbetarna.

En PR-jackpot

Rekryteringen av Michael Hastings själv ser ut som ett PR-mässigt kap för KPMG. I Storbritannien minns många honom som tv-reporter och programledare hos BBC, där han arbetade i tolv år och drog i gång ett särskilt kansli för samhällskontakter. 1988 var han med och grundade en stiftelse för socialt arbete mot brott, Crime Concern.

Arbetet mot brott var huvudorsak till att han adlades 2005, som Lord Michael Hastings of Scarisbrick, och fick en plats som partioberoende ledamot av det brittiska parlamentets överhus. Bakom sig har han också mångåriga engagemang för bland annat gatubarn i Latinamerika, för utsatta i Zimbabwe och för etnisk jämställdhet.

Med ett sådant cv, varför en revisionsjätte?

– Precis som juristkåren har de redovisningskunniga utgjort något av ett slutet sällskap. Jag såg det som en möjlighet att bygga vidare på den jätteviktiga del av den globala ekonomin som de utgör, och på alla förmågor hos KPMG:s medarbetare. Om vi på KPMG kan slå an takten kan resten av kollegerna följa efter.

Michael Hastings ställer sitt ideal i kontrast mot traditionell filantropi, där företag ger pengar utan att de anställda själva deltar i sin yrkesroll. Han ställer det även i kontrast mot idén om en årlig ”förändra samhället-dag”, då man hjälper till i ett lokalt projekt – kanske målar en vägg, rensar ett vattendrag eller samlar in pengar -och sedan går tillbaka till jobbet som vanligt nästa dag. Han tycker att också sådana insatser är vällovliga, men att det inte är där som den unika styrkan hos kåren och företaget ligger. Han nämner Läkare utan gränser som en av förebilderna.

– Vi försöker ta fram en motsvarande mall för revisions- och rådgivningsbranschen. Hittills har det gått bra.

Viktigt också att synas

Spelar det roll ifall de anställda engagerar sig i företagets namn eller bara privat?

– Det som spelar verklig roll är att arbetet blir gjort, säger Michael Hastings.

– Men vad som spelar roll för oss som KPMG är att om vi har en värdering som säger att vi är engagerade i samhället, men alla engagerar sig i hemlighet eller privat, så kan vi inte mäta vår betydelse och framgång. Vi vill också skapa en kultur som ger partner och medarbetare känslan att deras engagemang för lösningar på samhällsproblemen är en grundläggande del i vad det innebär att verka inom företaget.

Utmaningarna då?

– I mitt arbete har jag bara en väsentlig utmaning. De högre cheferna arbetar stenhårt, ofta fler timmar i veckan än vad som är helt sunt, och blir med all rätt totalt inriktade på den aktuella kundens behov och kontrakt. Då är det lätt att bli så uppslukad av det som är överhängande att man förlorar distansen. Vi jobbar med stora myndigheter och företag, och högt uppsatta personer, och det är lätt hänt att man börjar mäta all framgång genom den linsen. Det kan göra oss cyniska gentemot problemen i samhället utanför. Men huvuddelen av KPMG:s 137 000 anställda arbetar inte uppe på den nivån, utan ser samhällsproblemen dagligen och undrar vad de kan göra åt dem. Det är alltid lätt hänt när man sitter i toppen av en organisation att man blir cynisk. Min utmaning är att slå hål på den cynismen, att inspirera anställda att bryta sig utanför sin egen bubbla.

– Vi har en ändlös mängd exempel med oss, så när någon säger ”det går inte att göra”, så kan vi svara ”titta, här på sidan 43 kan du se att det faktiskt redan har gjorts”.

Alexander Kristofersson

Lord Michael Hastings of Scarisbrick

Ålder: 51 år.

Familj: Fru och tre barn.

Bor: Strax utanför London.

Utbildning: Pedagogik och teologi.

Hur tar du dig till jobbet: Mycket av min tid går åt mellan hemmet och Heathrow. I London tillbringar jag mycket av min tid i parlamentet och på KPMG-kontoret. Jag går mellan dem, det tar runt en halvtimme.

Tre saker att ta med till en öde ö: Definitivt ett foto med familjen när barnen var mellan 6 och 12. (”Det är i den åldern de är tillsammans mest, i tonåren sprids de.”) Nya testamentet. (”The auhority of any biblicat scripture is very important and helpful”). En inspelning av Händels Messias.

Senast lästa bok: ”Good value – Reflections on money, morality and an uncertain world” av jättebanken HSBC:s ordförande Stephen Green.

Senast sedda film: Senaste Harry Potter-filmen, med barnen.

Gör helst en ledig dag: Cyklar gärna ett par timmar med min son.

Oanad talang: Var bordtennismästare under universitetsstudierna.

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2017 2018 2019
Prisbasbelopp 44 800 45 500 46 500
Förhöjt pbb. 45 700 46 500 47 400
Inkomstbasbelopp 61 500 62 500  
Utdelning fåmansföretag
År 2017 2018 2019
Schablonbelopp 163 075 169 125 171 875

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2016 2017 2018
Räntesats 0,47 0,36* 0,36

* 0,19 om räkenskapsåret börjar 2016 och avslutas 2017.

Referensränta
År 2016 2017 2018
Räntesats -0,5 -0,5 -0,5
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2016 2017 2018
Positiv 6,65 6,27 6,49
Negativ 1,65 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2016 2017 2018
31 maj 0,57 0,34 0,49
30 nov 0,27 0,49  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2016 2017 2018
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 9,50
Förmånsbil, bensin 6,50 6,50 9,50
Kostförmån
År 2017 2018 2019
Frukost, lunch och middag 225 235 245
Lunch eller middag 90 94 98
Frukost 45 47 49
Skattefria gåvor
År 2016 2017 2018
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2016 2017 2018
Skattesats 22% 22% 22%
Mervärdesskatt
År 2016 2017 2018
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1939 - 1952 1953 -
Arb. avgifter 6,15% 16,36% 31,42%
Egenavgifter 6,15% 16,36% 28,97%