Balans nr 11 2009

Nya regler för avdrag vid utländska förluster

Ny lag tydliggör när avdrag kan medges

Med verkan från 1 juli 2010 anpassas svensk lag till EG-rätten så att den tillåter bolag att göra skatteavdrag i Sverige för förluster som uppkommit i utländska dotterbolag.

Villkoren för avdragen blir dock överdrivet snäva jämfört med EG-rätten anser vissa. Och i samma veva begränsas rätten till avdragsgilla koncernbidrag inom Sverige så att de inte kan ge underskott i det givande bolaget – något som ökar kravet på noggrann planering när årets skattepliktiga resultat ska förutses.

– Regeringen försöker begränsa möjligheterna till avdrag så långt som möjligt, men det nya regelverket innebär att det tydliggörs för alla svenska bolag när de kan medges, kommenterar Jörgen Graner, skatterådgivare vid KPMG.

Han framhåller att rätten till avdragen redan föreligger, genom EG-rätten, men att det ändå ligger stort värde i att reglerna kommer på pränt även i Sverige. – Nu blir det enklare för exempelvis en järnhandlare från Helsingborg, som öppnar butik i Helsingör men tvingas lägga ned, att veta hur han ska få avdraget.

Lättnader i regelverket

Det är efter tio regeringsrättsdomar från 11 mars i år som finansdepartementets tjänstemän nu föreslår lättnaderna i de regler som hittills har hindrat företag från att göra avdrag i Sverige för utländska förluster. Det svenska utfallet har i sin tur kommit i svallvågorna efter ett mål kring den brittiska varuhuskedjan Marks & Spencer som avgjordes av EG-domstolen 2005.

Större svenska företag har drivit frågan, och Regeringsrätten slog i våras fast att de svenska reglerna i vissa situationer strider mot EG-rätten. Och eftersom den går före svensk lag på området har finansdepartementet nu skickat ut ett anpassat lagförslag på remiss fram till 16 november.

I och med den svenska lagen tillkommer däremot en rad begränsande villkor, enligt förslaget. Dessutom ger den väsentliga konsekvenser även för helsvenska koncerner. I samma veva behöver avdragsrätten nämligen tas bort för internt svenska koncernbidrag i den del som överskrider det givande bolagets vinst. Hittills har bolag kunnat lämna koncernbidrag så att underskott uppkommer hos givaren. Det har gjort det enkelt att till exempel samla alla förluster i ett av koncernens bolag, och att lämna koncernbidrag med viss marginal för att säkerställa att ingen skattepliktig vinst uppstår i ett visst bolag.

– Koncernbidraget bokas i redovisningen för att det ska finnas med i bokslutet, så i bokslutsarbetet måste man vara noggrann med att beräkna vad den skattepliktiga inkomsten före koncernbidrag kommer att bli, säger Jörgen Graner. Det ger en ökad administrativ börda för de skattskyldiga.

En motvilligt genomförd anpassning

Det tycks vara med ett mått av motsträvighet som den svenska regeringen nu medger svenska avdrag för utländska förluster.

– Kort kan man väl säga att finansdepartementet har försökt att utforma det så snävt som möjligt, konstaterar Lena Lindström-Ihre, skattepartner på Deloitte, som har varit ombud för ett antal av företagen i regeringsrättsfallen.

För att avdrag ska tillåtas i Sverige krävs enligt lagförslaget bland annat att det utländska förlustbolaget likvideras, att inga företag som ens har ”intressegemenskap” med moderbolaget har kvar verksamhet i samma land, samt att företaget visar att det har gjort vad som rimligen står i dess makt för att förlustavdragen ska kunna utnyttjas i landet i fråga. Företaget förväntas alltså ha bedrivit ett mått av skatteplanering i utlandet för att få avdraget godkänt, dock utan krav på att det behöver utreda särskilt avancerade upplägg. Dessutom måste bolagen vara direktägda från Sverige.

Både Lena Lindström-Ihre och Jörgen Graner framhåller att lagförslaget öppnar en ny viktig möjlighet för många företag, men menar samtidigt att det finns ett antal punkter i det aktuella lagförslaget där det kan diskuteras om inte villkoren har satts snävare än vad EG-rätten tillåter.

– Hos Marks & Spencer var bolagen inte direktägda utan ägdes via ett holländskt bolag, noterar Lena Lindström-Ihre som ett exempel.

Ett annat exempel är det ovillkorliga kravet att koncernen inte får ha kvar någon annan rörelse alls i landet. Lena Lindström-Ihre anser att det är en helt orimlig begränsning exempelvis i vissa fall där det finns kvar bolag, kanske med verksamhet av annan art, som definitivt inte kan tillgodogöra sig avdraget. Såväl hon som Jörgen Graner bedömer att den begränsningen kan sakna stöd i EG-rätten.

Under de processer i EG-domstolen som lett fram till de rättsliga slutsatserna argumenterade Sverige flera gånger för att länder har rätt att helt stoppa avdrag i hemlandet för förluster uppkomna i utländska dotterbolag.

Alexander Kristofersson

Koncernavdraget nära släkt med koncernbidraget

För att företag ska kunna dela upp verksamheten i bolag utan att missgynnas skattemässigt finns möjligheten till koncernbidrag mellan bolag i en koncern. De blir avdragsgilla hos bolaget som ger, skattepliktiga hos bolaget som tar emot.

För motsvarande överföringar mellan olika länder använder regeringen i sitt lagförslag i stället ordet koncernavdrag. Reglerna för dessa ska föras in som som ett nytt kapitel i inkomstskattelagen under våren.

Skatteverkets tolkning av rättsläget efter vårens regeringsrättsdomar framgår av ett ställningstagande med löpnumret 131 440547–09/111. Finansdepartementets nya lagförslag finns att läsa på <www.regeringen.se/sb/d/11442/a/132294>.

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2017 2018 2019
Prisbasbelopp 44 800 45 500 46 500
Förhöjt pbb. 45 700 46 500 47 400
Inkomstbasbelopp 61 500 62 500  
Utdelning fåmansföretag
År 2017 2018 2019
Schablonbelopp 163 075 169 125 171 875

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2016 2017 2018
Räntesats 0,47 0,36* 0,36

* 0,19 om räkenskapsåret börjar 2016 och avslutas 2017.

Referensränta
År 2016 2017 2018
Räntesats -0,5 -0,5 -0,5
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2016 2017 2018
Positiv 6,65 6,27 6,49
Negativ 1,65 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2016 2017 2018
31 maj 0,57 0,34 0,49
30 nov 0,27 0,49  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2016 2017 2018
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 9,50
Förmånsbil, bensin 6,50 6,50 9,50
Kostförmån
År 2017 2018 2019
Frukost, lunch och middag 225 235 245
Lunch eller middag 90 94 98
Frukost 45 47 49
Skattefria gåvor
År 2016 2017 2018
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2016 2017 2018
Skattesats 22% 22% 22%
Mervärdesskatt
År 2016 2017 2018
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1939 - 1952 1953 -
Arb. avgifter 6,15% 16,36% 31,42%
Egenavgifter 6,15% 16,36% 28,97%