Balans nr 11 2009

Debatt: Detta är Bokföringsnämndens roll

Hans Edenhammar och Gunvor Pautsch svarar Stefan Engström:

I Balans nr 8–9/2009 kritiserar Stefan Engström Bokföringsnämnden (BFN). Här redogör Hans Edenhammar, ordförande BFN, och Gunvor Pautsch, kanslichef BFN, för BFN:s roll och normgivning.

Med anledning av Stefan Engströms artikel ”Bokföringsnämnden och rättvisande bild” i Balans nr 8–9/2009 vill vi klargöra BFN:s roll och normgivning. I Sverige såväl som i många andra länder har riksdagen valt att stifta redovisningslagar av ramkaraktär. Till dessa knyts sedan den kompletterande normgivningen genom vilken redovisningen får sitt egentliga materiella innehåll. BFN har genom bokföringslagens (BFL) 8 kap. 1 § fått ansvaret för utvecklandet av god redovisningssed. Detta preciseras i förordning (2007:783) med instruktion för BFN i vilken det i 1 § framgår att BFN har till uppgift att främja utvecklingen av god redovisningssed i företagens bokföring och offentliga redovisning och i 2 § att myndigheten ska utarbeta allmänna råd inom sitt ansvarsområde.

Enligt 4 kap. 2 § BFL ska bokföringsskyldigheten fullgöras på ett sätt som överensstämmer med god redovisningssed. Enligt 2 kap. 2 § årsredovisningslagen (ÅRL) ska årsredovisningen upprättas på ett överskådligt sätt och i enlighet med god redovisningssed. Hänvisningen till god redovisningssed innebär utöver skyldigheten att följa lag även en skyldighet att följa normgivningen. Presumtionen är att god redovisningssed ger en rättvisande bild. Möjligheten att avvika från normgivning får, enligt författningskommentarer till 2 kap. 3 § ÅRL, inte ske endast med hänvisning till rättvisande bild utan måste också kompletteras med upplysning om skälen för avvikelsen. Företag som avviker från normgivningen måste kunna vISA att man trots detta tillämpar god redovisningssed.

BFN skriver de allmänna råden enligt regler som anges i den av regeringen utgivna Myndigheternas föreskrifter, Handbok i författningsskrivning. Där framgår bland annat att de allmänna råden endast ska innehålla myndighetens egna regler, det vill säga det som redan står i lagen får inte regleras en gång till. I K2, det allmänna rådet som kan tillämpas av mindre aktiebolag, anges till exempel i punkt 3.2 att en årsredovisning som upprättats enligt K2 uppfyller lagens krav på överskådlighet, god redovisningssed och rättvisande bild. För att få en tydligare bild av helheten, det vill säga lag och kompletterande normgivning, skriver BFN också en vägledning med kommentar till både lagparagrafer och punkter i det allmänna rådet.

Allmänna råd och vägledningar beslutas av ledamöterna i BFN. Dessa utses av regeringen och representerar en vid krets av redovisningsintressenter som revisorer, redovisningskonsulter, småföretag, stora företag, skattemyndigheten, den akademiska världen, programvaruföretag, departement med flera. Innan ett nytt allmänt råd beslutas skickas det ut på remiss till intressenter inom redovisningsomsrådet, skatteområdet samt domstolsväsendet. Samtidigt publiceras förslaget på internet. Allt för att BFN ska kunna fånga upp synpunkter på den aktuella frågan. (Se även <www.bfn.se>.)

Ett exempel på att remissinstansernas synpunkter påverkar den slutliga skrivningen är valmöjligheten mellan två metoder i K2 vad gäller intäktsredovisning av pågående arbeten. En av grundtankarna i BFN:s arbete med att förenkla redovisningsreglerna för mindre företag är att antalet valmöjligheter ska minska. I det första remissutkastet till K2 föreslogs därför endast en metod för intäktsredovisning av pågående arbete. Området är inte frikopplat och successiv vinstavräkning medför att vinstbeskattningen tidigareläggs, vilket påpekades av remissinstanserna. Dessutom är valmöjligheten redan etablerad i juridisk person sedan många år, även för noterade företag. För att ge läsaren information om vilket val företaget har gjort krävs det tilläggsupplysning.

När BFN anser att det finns behov av en lagändring lämnas en hemställan om en sådan till regeringen. Till exempel har BFN i det pågående arbetet med K3, det allmänna rådet om årsredovisning för företag som inte väljer eller får tillämpa K2, lämnat en hemställan om lagändring på områden där det finns behov av dels en frikoppling, dels en tydligare koppling mellan redovisning och beskattning, allt i syfte att få mer rättvisande redovisning och enklare redovisningsnormer.

Hans Edenhammar är ordförande för Bokföringsnämnden.

Gunvor Pautsch är kanslichef vid Bokföringsnämnden.

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2017 2018 2019
Prisbasbelopp 44 800 45 500 46 500
Förhöjt pbb. 45 700 46 500 47 400
Inkomstbasbelopp 61 500 62 500 64 400
Utdelning fåmansföretag
År 2017 2018 2019
Schablonbelopp 163 075 169 125 171 875

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2016 2017 2018
Räntesats 0,47 0,36* 0,36

* 0,19 om räkenskapsåret börjar 2016 och avslutas 2017.

Referensränta
År 2016 2017 2018
Räntesats -0,5 -0,5 -0,5
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2016 2017 2018
Positiv 6,65 6,27 6,49
Negativ 1,65 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2016 2017 2018
31 maj 0,57 0,34 0,49
30 nov 0,27 0,49  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2016 2017 2018
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 9,50
Förmånsbil, bensin 6,50 6,50 9,50
Kostförmån
År 2017 2018 2019
Frukost, lunch och middag 225 235 245
Lunch eller middag 90 94 98
Frukost 45 47 49
Skattefria gåvor
År 2016 2017 2018
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2016 2017 2018
Skattesats 22% 22% 22%
Mervärdesskatt
År 2016 2017 2018
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1939 - 1952 1953 -
Arb. avgifter 6,15% 16,36% 31,42%
Egenavgifter 6,15% 16,36% 28,97%