Balans nr 11 2009

Debatt: Revisionsbyråerna hänger inte med i förändringen

Medan marknaden står inför en grundläggande förändring har revisionsbyråerna förändrats överraskande lite. Det skriver studenterna Jenny Ahlberg och Aleksandra Lazarevska tillsammans med sin handledare Sven-Olof Collin* utifrån en uppsats som de lagt fram vid Högskolan i Halmstad. I studien framkommer att en tredjedel av byråerna har dragit ned på revisionen och utökat redovisningen inför ett eventuellt avskaffande av revisionsplikten.

Den svenska revisions- och rådgivningsbranschen är utsatt för en dramatisk förändring genom avregleringen av aktiebolagen avseende revisionsplikten. Där det i dag finns ett tvång för bolagen att köpa en specifik tjänst, kommer framtiden att bjuda på en marknad för företagsgranskning där flertalet aktiebolag kan välja att köpa en tjänst som de själva kan vara delaktiga i att utforma.

Inför denna dramatiska förändring har mycket kraft lagts ner på att spekulera i vad som kommer att ske. Betydligt mindre energi har lagts på att undersöka vad som faktiskt sker. Därför valde vi att undersöka detta i vår uppsats ”Revisionsbyråernas strategiförändring inför revisionspliktens avskaffande” som lagts fram vid Sektionen för ekonomi och teknik på Högskolan i Halmstad (2009). I uppsatsen granskar vi hur revisionsbyråer har reagerat strategiskt med anledning av den förväntade marknadsförändringen. Undersökningen baseras på en expertintervju, en fallstudie och en enkät som besvarats av 105 revisionsbyråer. Våra resultat antyder en viss förändring i branschen.

Medan nästan 70 procent av byråerna har oförändrad andel revision och redovisning relativt andelen för tre år sedan, har resterande del minskat revisionens andel och ökat redovisningens andel. Ambitionen hos flertalet byråer är att kunna erbjuda en full uppsättning tjänster till sina kunder, innefattande revision, redovisning och rådgivning. En fjärdedel har inlett eller kommer att inleda samarbete med andra byråer som strategi för att vidga kompetensen, medan andelen som valt uppköp och samgående är försumbar. Kundorientering förefaller delvis ha blivit viktigare, då den betonas mer i dag vid rekrytering. Däremot tycks inte byråerna satsa på utbildning i kundorientering när personen väl är anställd. Utbildningsinsatser förefaller vara mer orienterade mot kvalitetssäkring av redovisning, certifiering av redovisning och auktorisation av redovisningskonsulterna.

Kundens ökade betydelse på den avreglerade marknaden framkommer när byråerna uttalar sig om marknadsföring, där flertalet instämmer i att marknadsföringen blivit viktigare. Däremot har vi inte kunnat finna ut på vilket sätt byråerna anpassat sin marknadsföring. Medan annonsering används och viss prisjustering kan förväntas, tycks fortfarande den personliga kontakten vara den främsta formen av marknadsföring.

Sambandsanalyser antyder att byråer med hög omsättning och stor andel redovisning i ökad grad betonar kunden, medan närvaro av auktoriserad revisor och partner på byrån ökar betoningen av klienten. Detta kan tolkas som att den traditionella professionen är konservativ i förhållande till en ökad kundorientering. Däremot framkom att byråer med stark profession tenderade att betona marknadsföringskunskap vid nyrekryteringar, vilket kan tolkas som att professionen inser sina begränsningar och försöker att kompensera dem vid nyrekrytering.

En slutsats vi drar är att medan marknaden kan förväntas ändras i grunden, har företagen som agerar på marknaden förändrats överraskande lite. Vi tror att det beror på att branschen har en stark och konkurrenskraftig produkt, att företagen redan varit del av en bransch där gränserna mellan redovisning, rådgivning och revision har varit glidande, att det finns starka intressenter som till exempel banker, som är konservativa i sin syn på revision och dess produkt, men också att branschen rymmer en stark profession som utgör en tröghet till förändring.

Medan samhället i allmänhet och skattebetalarna i synnerhet kan ha glädje av den professionella trögheten, bör kåren själv vara vaksam på den utveckling som man sett i Storbritannien. Där har kåren mött konkurrens från andra aktörer som erbjuder förtroendeskapande instrument, som hanteras av andra yrkesgrupper än de professionella revisorerna. Det har skapat brist på revisorer då revisorns kostbara investering i utbildning och erfarenhet inte tycks ge en avgörande marknadsfördel på en avreglerad marknad.

Ur samhällssynpunkt däremot, kan den tröghet som vi funnit i branschen sägas vara av godo. Det räcker med att påminna sig om den dramatiska avregleringen av bankerna på 1980-talet. Det är inte uteslutet att avregleringen var medskyldig till bankkrisen som uppstod några år senare, och därmed bidragande till de negativa konsekvenser den fick för samhället. Bankerna drog ut på den avreglerade marknaden som ystra kalvar. Liknande beteende kunde skönjas för något år sedan på de finansiella marknaderna i USA, vilket delvis är orsak till dagens bistra situation. Blott framtiden kan visa om den dramatiska avregleringen av den svenska revisionsmarknaden leder till en liknande yster kalvdans. Våra resultat pekar dock på att väsentliga aktörer på marknaden har valt en långsam och eftertänksam förändring.

Ek. kand. Jenny Ahlberg och ek. kand. Aleksandra Lazarevska studerar vid Halmstads universitet.

Sven-Olof Collin är professor i redovisning/företagsstyrning vid Halmstads universitet.

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2017 2018 2019
Prisbasbelopp 44 800 45 500 46 500
Förhöjt pbb. 45 700 46 500 47 400
Inkomstbasbelopp 61 500 62 500  
Utdelning fåmansföretag
År 2017 2018 2019
Schablonbelopp 163 075 169 125 171 875

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2016 2017 2018
Räntesats 0,47 0,36* 0,36

* 0,19 om räkenskapsåret börjar 2016 och avslutas 2017.

Referensränta
År 2016 2017 2018
Räntesats -0,5 -0,5 -0,5
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2016 2017 2018
Positiv 6,65 6,27 6,49
Negativ 1,65 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2016 2017 2018
31 maj 0,57 0,34 0,49
30 nov 0,27 0,49  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2016 2017 2018
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 9,50
Förmånsbil, bensin 6,50 6,50 9,50
Kostförmån
År 2017 2018 2019
Frukost, lunch och middag 225 235 245
Lunch eller middag 90 94 98
Frukost 45 47 49
Skattefria gåvor
År 2016 2017 2018
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2016 2017 2018
Skattesats 22% 22% 22%
Mervärdesskatt
År 2016 2017 2018
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1939 - 1952 1953 -
Arb. avgifter 6,15% 16,36% 31,42%
Egenavgifter 6,15% 16,36% 28,97%