Innehåll

Balans nr 12 2009

Noteringar: Begränsat koncernbidrag kan ge storföretag besvär

Svenska koncerner kan behöva se över sina bolagsstrukturer för att kunna behålla de skatteavdragsmöjligheter som de har i dag. Det blir en möjlig effekt om föreslagna nya regler om koncernbidrag träder i kraft.

Vid ett seminarium hos juridiska institutionen vid Stockholms universitet i slutet av oktober möttes jurister med olika infallsvinklar för att belysa konsekvenserna om ett nytt lagförslag om så kallade koncernavdrag omsätts i verklighet. En av paneldeltagarna var Jesper Barenfeld, skattejurist på Volvo AB.

– Det kan bli väldigt viktigt hur man bedriver verksamheten i Sverige, så att en inkomst, till exempel en royalty från utlandet, kommer till rätt bolag i Sverige, nämnde Jesper Barenfeld, som ett exempel på tänkbara följdproblem hos de stora svenska koncernerna.

Som Balans berättade i nr 11/2009 har finansdepartementet skrivit ett lagförslag som under snäva villkor tillåter koncernavdrag i svenska moderbolag för förluster uppkomna utomlands. Som konsekvens begränsas rätten till skatteavdrag för internt svenska koncernbidrag, till ett belopp som motsvarar det givande bolagets vinst. Avdrag medges därmed inte för underskott.

– Kombinationen av krav gör det praktiskt omöjligt att utnyttja koncernavdraget. Vikten av att bevara koncernbidragsmöjligheterna inom Sverige blir därmed viktigare i praktiken än villkoren för koncernavdraget.

Jesper Barenfeld bedömde sammantaget att de föreslagna reglerna skulle medföra en rad begränsningar och oavsiktliga komplikationer i svenska koncerners verksamhet. Det gäller punkter som avräkningen av skatter betalda i utlandet, hur skatter får hanteras inför avyttringar samt nödvändigheten att precis förutse skattepliktiga resultat under den tidspressade planeringen av årets koncernbidrag.

– Det kan exempelvis bli nödvändigt att avvakta med en bolagsförsäljning för att inte riskera att avdrag för förluster som rätteligen tillhör den kvarstående delen av koncernen går om intet, säger Jesper Barenfeld.

Remisstiden för förslaget gick ut 16 november.

ak

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2017 2018 2019
Prisbasbelopp 44 800 45 500 46 500
Förhöjt pbb. 45 700 46 500 47 400
Inkomstbasbelopp 61 500 62 500 64 400
Utdelning fåmansföretag
År 2017 2018 2019
Schablonbelopp 163 075 169 125 171 875

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2016 2017 2018
Räntesats 0,47 0,36* 0,36

* 0,19 om räkenskapsåret börjar 2016 och avslutas 2017.

Referensränta
År 2016 2017 2018
Räntesats -0,5 -0,5 -0,5
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2016 2017 2018
Positiv 6,65 6,27 6,49
Negativ 1,65 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2016 2017 2018
31 maj 0,57 0,34 0,49
30 nov 0,27 0,49  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2016 2017 2018
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 9,50
Förmånsbil, bensin 6,50 6,50 9,50
Kostförmån
År 2017 2018 2019
Frukost, lunch och middag 225 235 245
Lunch eller middag 90 94 98
Frukost 45 47 49
Skattefria gåvor
År 2016 2017 2018
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2016 2017 2018
Skattesats 22% 22% 22%
Mervärdesskatt
År 2016 2017 2018
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1939 - 1952 1953 -
Arb. avgifter 6,15% 16,36% 31,42%
Egenavgifter 6,15% 16,36% 28,97%