Balans nr 12 2009

Profil i Balans: ”Obligatoriska kurs på turné genom landet

FAR SRS tar nya grepp om verktygen

Alla borde gå den här kursen. Det säger FAR SRS generalsekreterare Dan Brännström om ”Revisorns verktygslåda” – ett konkret redskap för att hjälpa revisorer att lyckas på den nya marknaden för förtroendeskapande tjänster.

Som ett resande teatersällskap. Så kände sig Dan Brännström, Bengt Skough och Helene Agélii från FAR SRS, tillsammans med Bo Åsell, ordförande i FAR SRS styrgrupp för sektionen Små och medelstora företag och Björn Bäckvall, FAR SRS policygrupp för revision, som i samarbete med Irev tagit fram utbildningsseminariet ”Revisorns verktygslåda”. Under november har seminariet turnerat runt från Malmö i söder till Skellefteå i norr. Sammanlagt har nästan 500 revisorer deltagit.

FAR SRS generalsekreterare Dan Brännström vill att det blir ännu fler:

– Jag menar att det här är en obligatorisk utbildning och jag hoppas verkligen att ni håller med mig, när ni går härifrån, sade han till Stockholmspubliken i början av november.

Steget före

”Vi måste börja nu och inte i morgon.” Med de uppfordrande orden öppnades seminariet. Utgångspunkten för arbetet med Verktygslådan är att revisionsplikten kommer att slopas, sannolikt 1 juli nästa år. Redan i januari ska FAR SRS börja träffa bankerna och berätta om revisorns nya tjänster – då gäller det att revisorerna själva har koll på dem. Det gäller även redovisningskonsulter, menar Dan Brännström:

– På samma sätt som revisorerna bör ha god kännedom om Reko och redovisningstjänster, är det viktigt att redovisningskonsulterna får insikt om revisorernas olika verktyg.

De nya tjänsterna, ”verktygen”, bygger på internationella standarder som varje revisor måste tillägna sig. Men den vara som nu ska saluföras kan sammanfattas med ett ord, nämligen förtroende. Dan Brännström ritar upp bilden av ett hus, det så kallade förtroendehuset, där redovisning enligt Svensk standard för redovisningstjänster, Reko, utgör den stabila grunden och den årliga revisionen är taket, maximitjänsten, också på den nya marknaden. Däremellan får det gärna finnas hur många våningar som helst, det vill säga andra tjänster som skapar trygghet och förtroende i näringslivet. De olika tjänsterna kommer att prissättas utifrån hur omfattande de är och – inte minst – vilken grad av ansvar som de innebär.

Ett område där det, exempelvis, finns mycket att göra för revisorer är bidragsgranskning. Här förekommer i dag en flora av intyg och blanketter, som ingen revisor bör skriva på, då de innehåller alltför långtgående garantier.

– Gör i stället en notering på blanketten, med hänvisning till din rapport, tipsar Björn Bäckvall.

Rapporten bygger på vedertagna standarder, såsom RS 800 eller SNT 4400. Dessa är några exempel på revisorns ”nya verktyg” som syftar till att bringa ordning och reda på den nya marknaden där ordet intyg är bannlyst.

– Man kan ju tänka sig hur våra försäkringar skulle se ut om vi gick in och garanterade allt möjligt, säger Björn Bäckvall.

Under eftermiddagen spelar kvintetten upp en rad scener som syftar till att visa hur den nya marknaden kan fungera. Där möter publiken företagaren, gestaltad av Bengt Skough, som med fasa minns tiden då man var tvungen att ha en revisor:

– En gång om året kom det några ungdomar och sprätte i mina papper, sedan levererade revisorn en rapport som jag inte hade någon nytta av. Dessutom pratade han fikonspråk, nej det var ingen bra erfarenhet.

Gissa om den skeptiske – och sparsamme – företagaren blir snopen när banken plötsligt kräver att han ska visa upp en revision av varulagret för att få ett lån, eller när den duktige styrelseledamoten plötsligt en dag ställer krav på att bolaget ska granskas av en utomstående.

Scenerna visade hur efterfrågan på revisionstjänster i framtiden kommer från olika intressenter, såsom banker, kunder och leverantörer eller styrelseledamöter. Dessutom gav de prov på en hel del dolda skådespelartalanger och rev ned många skratt.

Balans frågade några kursdeltagare vad de ser som den största utmaningen på den nya avreglerade marknaden och vilken betydelse de nya verktygen kommer att få i deras verksamhet.

Inger Lindahl, Lindahls Revision & Rådgivning, Värmdö

Den största utmaningen är nog att informera kunderna om vad som kommer att gälla, speciellt om man som jag jobbar med små kunder som redan i dag inte riktigt vet vad vi gör. De måste förstå vad de har att ta ställning till, så att de inte tror att de bara kan släppa allting. Jag träffar oftast mina kunder bara en gång om året, så jag har tagit chansen att prata med dem vartefter vi har träffats.

Jag kan tänka mig att många av mina mindre kunder kommer att välja översiktlig granskning i framtiden. Många av småföretagen är självfinansierade, så de har ofta inga banklån. Ur deras synpunkt är den enda intressenten Skattemyndigheten, som de absolut vill klara sig ifrån att ha problem med. Troligtvis är det på det området som de kommer att vilja ha min hjälp – mest.

Eva Gustafsson, Öhrlings PricewaterhouseCoopers, Skellefteå

Den största utmaningen tror jag blir att knyta kunderna till sig, vilket betyder att vi verkligen måste fundera på vad vi ger för nytta till våra kunder och lyssna på vad kunden vill ha. Jag tycker att det är lite roligt att marknaden blir avreglerad för då får kunden fundera på ”Vad behöver jag?” och vi kan säga ”Det här har vi att erbjuda.” – man får en mer efterfrågestyrd revision och konsultation och det känns roligare att jobba på det sättet, även om vi är ovana.

Jag tror att det blir ett mer utvecklande arbete. Jag är ju revisor så att jag kommer att fortsätta att jobba med revision, men däremot så tror jag att vi kommer att behöva utveckla mer spetskompetens på vissa områden och bli mer specialiserade inom kåren. Mest i storstaden, men även på landsbygden tror jag att det går mot ökad specialisering.

Christer Enryd, Christer Enryd Revision & Rådgivning AB, Luleå

Det man kan fundera på är hur den nya marknaden ska standardiseras, för det kommer att vara tvunget. Jag tror inte att det kommer att finnas försäkringar – eller att marknaden kommer att fungera – om det finns 50 olika produkter från 50 olika byråer, så det kommer i alla fall att bli någon typ av standardisering igen.

Verktygslådan är definitivt ett sätt att visa vad som finns i dag, men tjänstebiten kommer förhoppningsvis att utvecklas ännu mer i framtiden. Jag kan tänka mig att vi går in och tittar på personal- eller organisationsstrukturer. Sådant gör inte revisorer så mycket i dag, utan det mesta handlar om siffror, men nu utvecklas nya områden som till exempel miljö- och hållbarhetsrevision.

Det jag ser fram emot är just det här att få testa på nya saker. Vidgas marknaden har jag större valmöjligheter senare om jag känner att jag vill göra något nytt.

Hans-Olof Wik, Wiks Revisionsbyrå KB, Boden

Utmaningen är väl att kunna behålla kunder och behålla jobbet samt utveckla nya produkter, eller nya arbetsuppgifter. Konkret handlar det om att lära sig de nya standarderna, liksom att informera tredje part, som banker och kreditgivare, om att vi finns och vad vi kan göra.

De nya verktygen kommer nog att få ganska stor betydelse, eftersom det alltid finns företag som har behov av krediter och då behöver de naturligtvis den här typen av uttalanden. Men jag vet inte vilka produkter eller tjänster som kommer att bli mest efterfrågade. Startskottet för det här arbetet går, för min del, i dag!

Lennart Engström Roxendal, R E K Revision AB, Uppsala

Den största utmaningen blir nog att ändra vårt beteende, från att ha varit passiva på marknaden till att bli väldigt aktiva säljare. På vår byrå har vi börjat lägga upp rutiner och bygga upp strukturen för att kunna marknadsföra de nya produkterna.

Vi kommer i första hand att utveckla redovisningssidan. När det gäller de nya revisionstjänsterna tror jag att det kommer att ta ett par år innan marknaden och vi själva har vant oss. Det är en läroperiod för oss båda.

Framförallt på bidragssidan, tror jag att det kommer att bli en efterfrågan på de nya produkterna. Jag känner igen mig i det som sades på seminariet om att man bara har skrivit på olika typer av intyg utan att inse vad det kan få för konsekvenser. Det är jättebra att FAR SRS tar tag i det här. Nu känner man att man har hela branschen bakom sig och det är jätteviktigt när man ska argumentera i frågan.

Rakel Lennartsson

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2017 2018 2019
Prisbasbelopp 44 800 45 500 46 500
Förhöjt pbb. 45 700 46 500 47 400
Inkomstbasbelopp 61 500 62 500  
Utdelning fåmansföretag
År 2017 2018 2019
Schablonbelopp 163 075 169 125 171 875

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2016 2017 2018
Räntesats 0,47 0,36* 0,36

* 0,19 om räkenskapsåret börjar 2016 och avslutas 2017.

Referensränta
År 2016 2017 2018
Räntesats -0,5 -0,5 -0,5
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2016 2017 2018
Positiv 6,65 6,27 6,49
Negativ 1,65 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2016 2017 2018
31 maj 0,57 0,34 0,49
30 nov 0,27 0,49  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2016 2017 2018
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 9,50
Förmånsbil, bensin 6,50 6,50 9,50
Kostförmån
År 2017 2018 2019
Frukost, lunch och middag 225 235 245
Lunch eller middag 90 94 98
Frukost 45 47 49
Skattefria gåvor
År 2016 2017 2018
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2016 2017 2018
Skattesats 22% 22% 22%
Mervärdesskatt
År 2016 2017 2018
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1939 - 1952 1953 -
Arb. avgifter 6,15% 16,36% 31,42%
Egenavgifter 6,15% 16,36% 28,97%