Balans nr 12 2009

Nyheter inför bokslutet 2009

Nyheter som ska eller tillåts att tillämpas i samband med upprättandet av bokslutet 2010 eller senare

Årsredovisningslagen

Ändringar i EG:s redovisningsdirektiv (SFS 2009:34)

Årsredovisningslagen (ÅRL) har ändrats utifrån de ändringar som genomförts i EG :s redovisningsdirektiv. Dessa ändringar i ÅRL ska tillämpas från 1 mars 2009 med tillämpning på räkenskapsår som inleds efter 28 februari 2009.

Bolagsstyrningsrapport

Noterade företag ska avge en bolagsstyrningsrapport. Denna kan utgöra en del av förvaltningsberättelsen eller vara en från årsredovisningen skild handling. Bolags-styrningsrapporten ska innehålla upplysningar om vilka principer för bolagsstyrning som tillämpas, utöver det som följer av lag eller annan författning. Upplysning ska vidare lämnas avseende de viktigaste inslagen i koncernens system för intern kontroll och riskhantering i samband med upprättandet av koncernredovisningen.

Bolagsstyrningsrapporten kan offentliggöras tillsammans med förvaltningsberättelsen, alternativt kan bolaget välja att offentliggöra den separat och då är ett sätt att välja att göra den tillgänglig på bolagets hemsida. Om den inte redovisas tillsammans med förvaltningsberättelsen ska det finnas en hänvisning i förvaltningsberättelsen var denna kan återfinnas. Det ska även lämnas ett intygande av bolagets revisor att bolagsstyrningsrapporten har upprättats och att upplysningarna i denna är förenliga med årsredovisningen respektive koncernredovisningen. Revisorernas yttrande ska lämnas till bolagets styrelse inom samma tid som revisionsberättelsen och ska sedan fogas till bolagsstyrningsrapporten.

Värdering till verkligt värde i juridisk person

En ändring i ÅRL 4 kap. 14 b § möjliggör för noterade företag och företag som ingår i en koncernredovisning upprättad enligt iAS-förordningen att redovisa tillgångar och skulder till verkliga värden i enlighet med IAS 39 Finansiella instrument: Redovisning och värdering.

Upplysningar om ekonomiska arrangemang som inte redovisas i balansräkningen.

Om ett företag har ekonomiska arrangemang som inte redovisas i balansräkningen ska information lämnas i not om riskerna eller fördelarna med dessa arrangemang är betydande. Upplysningar ska lämnas avseende inriktningen på arrangemangen, det kommersiella syftet med arrangemangen samt vilken ekonomisk inverkan dessa arrangemang har på företaget. Mindre företag behöver inte lämna upplysningar om den ekonomiska inverkan.

Transaktioner med närstående

Större företag och handelsbolag ska lämna information avseende betydande transaktioner med närstående som skett på andra villkor än normala marknadsvillkor. Upplysningskraven motsvarar dem som lämnas av noterade bolag enligt IAS 24 Närstående.

Upplysning om ersättning till revisorer (SFS 2009:573)

Ändringen i ÅRL 5 kap. 21 § innebär att mindre företag får en lättnad genom att de inte längre behöver lämna upplysningar om revisionsersättning.

De större företagen får däremot ett utökat upplysningskrav. Upplysning ska enligt de ändrade reglerna lämnas fördelat på ersättning för revisionsuppdraget, för revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget, för skatterådgivning respektive för övriga tjänster.

Verkligt värde-värdering för vissa tillgångar (SFS 2008:1236)

I propositionen ”Internationell redovisning i svenska företag”, som beslutades hösten 2004, föreslogs ändringar i ÅRL med anledning av lAS-förordningens ikraftträdande och vissa ändringar i redovisningsdirektiven. I propositionen föreslogs att ÅRL skulle ändras så att svenska företag fick en möjlighet att tillämpa internationella redovisningsprinciper inom ramen för svensk lag. Riksdagen antog regeringens förslag. Lagändringarna syftade till att möjliggöra tillämpning av internationella redovisningsprinciper för redovisning och värdering av bland annat immateriella tillgångar, biologiska tillgångar och förvaltningsfastigheter. Värderingsreglerna finns i 4 kap. 14 f och 14 g §§ ÅRL. De nya bestämmelserna skulle enligt riksdagens beslut tillämpas för det räkenskapsår som inleds närmast efter 31 december 2005.

Värderingsreglerna innebär att företag i större utsträckning än tidigare kan redovisa orealiserade vinster. Reglerna kan därför få skattekonsekvenser trots att de inte syftar till att förändra skatteuttaget för enskilda företag. De skattemässiga konsekvenserna har övervägts av Utredningen om sambandet mellan redovisning och beskattning (SamRoB). SamRoB har i sitt slutbetänkande föreslagit att de nya skattereglerna ska träda i kraft 1 januari 2011. Slutbetänkande bereds för närvarande inom regeringskansliet. Enligt regeringens mening är det inte lämpligt att de nya värderingsreglerna börjar tillämpas innan frågan om skattekonsekvenser är löst. ÅRL har därför ändrats så att de nya reglerna kan tillämpas först på räkenskapsår som inleds 1 januari 2011 eller senare.

Aktiebolagslagen (SFS 2009:565)

Revisionsutskott

I noterade företag ska styrelsen ha ett revisionsutskott. Revisionsutskottets uppgift är att bereda styrelsens arbete med kontrollen av företagets finansiella rapportering. Utskottets ledamöter får inte vara anställda av bolaget. Minst en ledamot ska vara oberoende och ha redovisnings- eller revisionskompetens. Ändringen av ABL trädde i kraft 1 juli 2009 och de punkter som avser revisionsutskottet ska tillämpas efter den första ordinarie bolagsstämma som hålls efter ikraftträdandet.

Nyheter från Rådet för finansiell rapportering

Rådet har i september 2009 publicerat revidering av RFR 2.2, innehållet presenteras nedan. Rådet har även vid samma tidpunkt publicerat ett utkast till ändringsmeddelande avseende RFR 1.2 och RFR 2.2. I slutet av november [efter denna tidnings pressläggning] kommer Rådet att besluta om den slutliga utformningen av ändringarna. Det är möjligt att de uppdaterade rekommendationerna innehåller ändringar som får förtidstillämpas vid upprättande av bokslutet för 2009.

Revidering av RFR 2.2 Redovisning för juridiska personer

Rådet anser att anskaffningsvärdet vid ett rörelseförvärv utgörs av verkliga värden för erlagda tillgångar, uppkomna eller övertagna skulder samt för de egetkapitalinstrument som förvärvaren emitterat samt alla utgifter som är direkt hänförliga till rörelseförvärvet. Detta innebär att det uppkommer en skillnad i det redovisade anskaffningsvärdet mellan juridisk person och koncern då IFRS 3 anger att alla utgifter som är direkt hänförliga till rörelseförvärvet ska redovisas som en kostnad då de uppkommer. Vidare anser Rådet att villkorade köpeskillingar ska redovisas som en del av anskaffningsvärdet om det är sannolikt att de kommer att utfalla. De nya reglerna i IFRS 3 ska därmed inte tillämpas i juridisk person. Dessa två ändringar i RFR 2.2 ska tillämpas på räkenskapsår som inleds 1 juli 2009 eller senare.

IFRIC 12 Koncessioner för samhällsservice ska tillämpas i juridisk person, utan tillägg eller undantag, för räkenskapsår som inleds 30 mars 2009 eller senare.

IFRIC 15 Avtal om uppförande av fastighet ska tillämpas i juridisk person, utan tillägg eller undantag, för räkenskapsår som inleds 1 januari 2010 eller senare.

IFRIC 16 Säkringar av nettoinvesteringar i en utlandsverksamhet ska tillämpas i juridisk person, utan tillägg eller undantag, för räkenskapsår som inleds 1 juli 2009 eller senare.

Utkast till ändringsmeddelande RFR 2.2 Redovisning för juridiska personer

Rådet föreslår ändringar relaterade till de finansiella rapporterna i den juridiska personen. Rådet anger att ett RFR 2-bolag ska ha följande rapporter:

  1. Resultaträkning (uppställning enligt ÅRL bilaga 2)
  2. Rapport över totalresultat (enligt alternativet med separat resultaträkning enligt IAS 1 p.12)
  3. Balansräkning (uppställning enligt ÅRL bilaga 1 samt ÅRL 3 kap. 4 a §)
  4. Kassaflödesanalys (uppställning enligt IAS 7)
  5. Rapport över förändringar i eget kapital (enligt IAS 1).

Rådet har ännu inte fattat beslut om utformning av de finansiella rapporterna, men enligt det förslag som Expertpanelen kommer att lägga fram till Rådet kommer det i årsredovisningen 2009 inte vara tvingande att presentera en rapport över totalresultat för moderbolaget, men en frivillig möjlighet kommer att finnas. I årsredovisningen för 2010 kommer det dock att bli obligatoriskt med en separat rapport över totalresultat.

Reglerna som anger att bolag liksom koncernen ska presentera en extra balansräkning i vissa fall föreslås tillämpas även för juridisk person.

Genom en ändring av ÅRL, se ovan, ges möjlighet att värdera andelar i dotterföretag, intresseföretag och joint ventures till verkliga värden, om detta är i enlighet med IAS 39 Finansiella instrument: Redovisning och värdering. Ändringen har inneburit att Rådet föreslår att reglerna i IAS 27, IAS 28 och IAS 31 för värdering i de separata finansiella rapporterna tillämpas fullt ut. Rådet föreslår att de bolag som valt att omvärdera finansiella instrument i enlighet med 4 kap. 14 § ÅRL ska ges möjlighet att värdera villkorade köpeskillingar till verkliga värden.

Vad gäller IFRIC 17 Distribution of Non-Cash Assets from Owners anser Rådet att detta tolkningsuttalande inte är förenligt med förarbeten till ABL, som beskriver att sakutdelning ska redovisas enligt den så kallade nettometoden. IFRIC 17 anger att bruttometoden ska tillämpas. Därför ger Rådet ett fullständigt undantag från tillämpning av IFRIC 17 i juridisk person.

Nyheter från IASB och IFRIC

Ändrade IFRS 2 Aktierelaterade ersättningar

EU förväntas godkänna denna omarbetning i mars 2010. Bakgrunden till omarbetningen är att det varit oklart om koncerninterna kontantreglerade ersättningar är inom tillämpningsområdet för IFRS 2 och hur dessa ersättningar ska klassificeras, IASB började omarbeta IFRS 2 och IFRIC 11 för att inkludera kontantreglerade koncerninterna ersättningar och publicerade utkast till ändrad IFRS 2 och IFRIC 11. Detta utkast fick många synpunkter, bland annat efterfrågades ett helhetsgrepp avseende tillämpningsområdet. Denna översyn fick till följd att IFRS 2 omarbetades mer grundligt och att IFRIC 11 och IFRIC 8 arbetades in i IFRS 2.I korthet innebär omarbetningen ett förtydligande att företag som erhåller varor eller tjänster i en aktierelaterad ersättning ska redovisa ersättningen i sina finansiella rapporter. Denna princip gäller både egetkapital- och kontantreglerade aktierelaterade ersättningar och även om ett annat koncernföretag (eller aktieägare) reglerar transaktionen. Vidare förtydligas att i de fall ersättningarna vidarefaktureras inom koncernen så påverkar detta inte klassificeringen av den aktierelaterade ersättningen.

Omarbetningen påverkar inte koncernredovisningen eftersom den behandlar koncerninterna kontantreglerade ersättningar. De som kan beröras är de juridiska personer som tillämpar RFR 2.2.

Omarbetad IFRS 3 Rörelseförvärv och ändrad IAS 27 Koncernredovisning och separata finansiella rapporter

Standarderna har utökat tillämpningsområdet till att omfatta även ömsesidiga företag och förvärv av rörelse som baseras enbart på avtal och utan ägarandel. Liksom tidigare behandlar IFRS 3 inte transaktioner under samma bestämmande inflytande så kallade common control transactions. Definitionen av ett rörelseförvärv har också ändrats, bland annat kommer det inte att krävas att samtliga processer ska finnas i förvärvsobjektet för att det ska klassificeras som ett rörelseförvärv.

En väsentlig nyhet är att transaktionsutgifter i samband med ett rörelseförvärv ska kostnadsföras. Med transaktionsutgifter avses bland annat utgifter för legala frågor och redovisnings- och värderingsrådgivning samt annan rådgivning som uppstår i samband med ett rörelseförvärv. Tidigare har dessa utgifter ansetts utgöra en del av anskaffningsvärdet. En annan väsentlig nyhet berör rörelseförvärv där det ingår så kallade tilläggsköpeskillingar. Förändringen innebär att det först ska avgöras om tilläggsköpeskillingen utgör en finansiell skuld (kan även vara en tillgång under vissa förutsättningar) eller eget kapital baserat på den definition av egetkapitalinstrument och finansiell skuld som finns i IAS 32 punkt 11. Är tilläggsköpeskillingen klassificerad som eget kapital omvärderas inte det beloppet utan en eventuell skillnad mellan den initiala värderingen och det belopp som betalas redovisas direkt i eget kapital som en ägartransaktion.

Tilläggsköpeskillingar som klassificerats som finansiell skuld eller finansiell tillgång och som omfattas av IAS 39 ska värderas till verkligt värde vilket innebär att efterföljande omvärderingar redovisas i årets resultat eller i övrigt totalresultat i enlighet med IAS 39.

Tilläggsköpeskillingar som inte omfattas av IAS 39 tillämpningsområde ska redovisas enligt IAS 37 Avsättningar, eventualförpliktelser och eventualtillgångar eller annan tillämplig IFRS.

Även viss ändring sker av terminologin, minoritetsintresse blir ”innehav utan bestämmande inflytande”. Alla ändringar av termer som sker tycks alltid leda till både längre och mer ordrik terminologi (vår reflektion).

En annan stor nyhet är synen på innehav utan bestämmande inflytande (tidigare minoriteten) i samband med rörelseförvärv. Företaget kan för varje rörelseförvärv bestämma om innehav utan bestämmande inflytande har sin andel av goodwill eller inte. En annan nyhet berör så kallade stegvisa förvärv där ägarförändringar inom det bestämmande inflytandet betraktas som ägartransaktioner, detsamma gäller avyttringar inom det bestämmande inflytandet. Det innebär att effekterna av dessa transaktioner redovisas direkt i eget kapital. Vinster och förluster vid avyttringar av dotterföretag då ett företag förlorar sitt bestämmande inflytande redovisas i årets resultat och inkluderar realisationsresultat tillsammans med en omvärdering av eventuell kvarvarande ägarandel till verkligt värde.

Vi är vana vid att innehav utan bestämmande inflytande inte påförs förluster i ett delägt dotterbolag med mer än deras andel av eget kapital elimineras. För att gå utöver detta har det varit krav på kapitaltäckningsgarantier. Det nya är att förluster i delägda dotterbolag ska allokeras fullt ut mellan de ägare som har bestämmande inflytande och de som har inte har bestämmande inflytande.

Standarden gäller för räkenskapsår som inleds 1 juli 2009 eller senare. För kalenderårsföretag tillämpas således de nya reglerna på räkenskapsår som inleds 1 januari 2010. Rörelseförvärv som skett tidigare än 1 januari 2010 justeras inte i enlighet med de nya reglerna i IFRS 3. Den ändrade IAS 27 ska tillämpas retroaktivt med undantag för allokering av förluster, redovisning av ändringar i ägarandel efter att det bestämmande inflytandet erhållits och omvärdering av kvarvarande ägarandel till verkligt värde när det bestämmande inflytandet upphör. Det är tillåtet att tillämpa ändringarna i IFRS 3 och IAS 27 tidigare.

IFRIC 12 Service Concession Arrangements

Tolkningsuttalandet är godkänt av EU. Det ska tillämpas för räkenskapsår som påbörjas 29 mars 2009 eller senare.

Tolkningsuttalandet behandlar hur koncessioner för samhällsservice ska redovisas hos operatören det vill säga det företag som slutit avtal med en enhet inom den offentliga sektorn att tillhandahålla viss samhällsservice. Koncessioner för samhällsservice är avtal där ett privat företag ansvarar för konstruktion alternativt kvalitetshöjande åtgärder samt drift och underhåll av en infrastrukturtillgång som används för samhällsservice, exempelvis en väg, en järnväg eller en bro. I de fall operatören erhåller intäkter för att den tillhandahåller service ska dessa redovisas enligt IAS 18. I de fall operatören arbetar med konstruktion och kvalitetshöjande åtgärder ska intäkterna redovisas i enlighet med IAS 11.

IFRIC 12 anger att om operatören har en ovillkorlig avtalsmässig rätt att erhålla pengar eller andra finansiella tillgångar direkt från enheten inom den offentliga sektorn, ska tillgången redovisas som en finansiell tillgång i enlighet med IAS 32, IAS 39 samt IFRS 7. Om operatören i stället har en rätt att debitera användarna för samhällsservicen redovisas tillgången som en immateriell tillgång enligt IAS 38.

IFRIC 15 Agreement for Construction of Real Estate

I tolkningsuttalandet anges att den ska till-lämpas på räkenskapsår som inleds 1 januari 2009 eller senare, EU har senarelagt tilllämpningstidpunkten till räkenskapsår som inleds 1 januari 2010 eller senare. IFRIC har publicerat detta tolkningsuttalande eftersom de anser att det saknas enhetlig praxis för hur företag redovisar försäljning av fastigheter. I vissa länder tillämpas IAS 11 och successiv vinstavräkning medan företag i andra länder har tillämpat IAS 18 och intäktsredovisat först vid leverans till köparen, IFRIC vill genom tolkningsuttalandet skapa en enhetlig tillämpning av val av standard samt vid vilken tidpunkt intäktsredovisning sker.

Tolkningsuttalandet ska tillämpas på avtal om konstruktion av fastighet och på avtal där konstruktion av fastighet är en komponent bland flera, det vill säga avtalet innehåller även leverans av andra varor eller tjänster.

Tolkningen är uppbyggd i fem olika steg. Steg 1 tydliggör att det enbart är försäljning som IFRIC 15 uttalar sig om och behandlar och inte finansiering, leasing eller vinstdelning.

Steg 2 är att undersöka om avtalet består av en eller flera komponenter. Kan andra komponenter än konstruktion av fastighet identifieras? Avtal kan innehålla andra komponenter än enbart konstruktion av fastighet exempelvis försäljning av mark och då ska de delas upp i separat identifierbara komponenter före steg 3. För andra varorna och tjänsterna än konstruktion ska IAS 18 tillämpas.

I steg 3 analyseras om det handlar om ett entreprenadavtal i enlighet med IAS 11 eller om IAS 18 är tillämplig. Om det är IAS 11 eller IAS 18 som är tillämplig beror på villkoren i avtalet och de kringliggande faktorerna och omständigheterna, exempelvis specifika lagkrav. Då köparen har förmåga att specificera väsentliga strukturella designelement och/eller väsentliga strukturella förändringar är IAS 11 tilllämplig. Det krävs endast att köparen har förmågan, det vill säga oavsett om köparen utnyttjar detta eller inte. Det innebär att företaget inte kan välja att redovisa enligt IAS 11 eller IAS 18 utan måste analysera om kriteriet för att tillämpa IAS 11 är uppfyllt eller inte.

Steg 4 fastställer när intäktsredovisning får ske. Om det är ett entreprenadavtal ska IAS 11 tillämpas och intäktsredovisning sker utifrån färdigställandegraden. Avser kontraktet utförande av tjänsteuppdrag, det vill säga företaget tillhandahåller inte material, utan utför enbart tjänster ska IAS 18 tillämpas och intäktsredovisning sker då utifrån färdigställandegraden på tjänsteuppdraget. Om företaget tillhandahåller både material och konstruktion av fastighet, är nästa fråga om kriterierna för intäktsredovisning uppfylls kontinuerligt? Detta benämns i tolkningsuttalandet för brick-by-brick. Av uttalandet framgår att IFRIC anser att alternativet med kontinuerlig överföring av risker och förmåner troligen är mycket ovanligt. Om kontinuerlig överföring är tillämplig skulle det innebära att om arbetet avbryts är det köparen som äger arbetet och är tvungen att betala säljaren för utfört arbete. Om inte kriterierna för intäktsredovisning uppfylls kontinuerligt tillämpas IAS 18 och intäktsredovisning sker vid slutförande.

Under steg 5 fastställs om det finns ytterligare åtaganden som ska beaktas eller om alla mellanhavanden är slutförda. Om företaget ska utföra ytterligare arbete på en fastighet som redan är levererad till köparen ska en skuld och kostnad redovisas i enlighet med matchningsprincipen. Om det däremot handlar om ytterligare varor och tjänster, utöver konstruktion av fastighet, det vill säga andra komponenter, är dessa sådana som skulle ha separerats redan i steg två och beaktats i steg 2.

Genom tolkningsuttalandet görs även en viktig ändring i IAS 18 genom att exempel 9 i bilagan tas bort. Detta innebär att fastighetsförsäljningar inte kommer att kunna intäktsredovisas vid avtalsdagen som sker i dag, utan först vid tillträdesdagen.

IFRIC 16 Hedges of a Net Investment in a Foreign Operation

Tolkningsuttalandet är godkänt av EU och ska tillämpas på räkenskapsår som inleds 1 juli 2009 eller senare. Tolkningsuttalandet besvarar tre viktiga frågeställningar som avser säkringar av nettoinvesteringar i utländsk valuta.

Fråga: Är den säkrade risken skillnaden mellan den funktionella valutan för den utländska verksamheten och presentationsvalutan för koncernen eller den funktionella valutan för moderbolaget?

Svar: Det ät endast risken i de funktionella valutorna i moderbolaget respektive dotterbolag som kan säkras. Valutarisken i presentationsvalutan kan inte säkras.

Fråga: Var i koncernen kan säkringsinstrumentet finnas om säkringsredovisning ska tillämpas? Hos den enhet som äger investeringen? Vilken annan enhet som helst i koncernen? Kan den finnas endast inom enheter med samma funktionella valuta som den enhet som äger den investering som säkras?

Svar: I vilken annan enhet som helst i koncernen – förutom i den utlandsverksamhet som säkras.

Fråga: Påverkar konsolideringsmetoden det belopp som vid avyttring ska omklas-sificeras från eget kapital till resultatet, det vill säga om konsolidering sker steg-försteg eller ”på lina”?

Svar: Konsolideringsmetoden kan komma att påverka det belopp som omklassificeras. Vid en steg-för-steg konsolidering kan beloppet som omklassificeras vara ett annat än det belopp vilket effektiviten mättes efter. Om det blir en skillnad får denna skillnad elimineras baserat på det belopp som skulle ha uppkommit vid konsolidering ”på lina”. Detta är ett val av redovisningsprincip.

IFRIC 17 Distributions of Non-cash Assets to Owners

EU förväntas godkänna uttalandet i november 2009. Tolkningsuttalandet behandlar hur det utdelande företaget ska redovisa sakutdelningar och närmare bestämt till vilket värde som denna typ av utdelningar ska redovisas. Det bör poängteras att tolkningsuttalandet inte ska tillämpas på utdelningar mellan parter under samma bestämmande inflytande som exempelvis sakutdelningar från ett dotterföretag.

Enligt tolkningsuttalandet ska sakutdelningar redovisas till verkligt värde. Detta innebär att när kriterierna för att en skuld ska redovisas ska initialt värdet motsvaras av det verkliga värdet på tillgången som ska delas ut. Vid varje bokslutstidpunkt och vid tidpunkten för när utdelningen lämnas ska skulden omvärderas utifrån förändringen av det verkliga värdet på tillgången. Förändringen av det verkliga värdet ska redovisas direkt mot eget kapital då det rör sig om en ägartransaktion.

När utdelningen lämnas och tillgången bokas bort ska eventuell skillnad mellan det verkliga värdet och det redovisade värdet på tillgången redovisas i årets resultat.

Vid det fall det verkliga värdet på tillgången som ska delas ut är högre än det redovisade värdet kan detta leda till oönskade konsekvenser i redovisningen. Konsekvenserna uppkommer eftersom skulden initialt ska redovisas till verkligt värde och med löpande omvärdering fram till tidpunkten för när utdelningen lämnas. Tillgången som ska delas ut omvärderas till verkligt värde först vid tidpunkten då själva utdelningen kommer att genomföras. Detta kan innebära att nettoskulden kommer att påverkas eftersom skulden löpande kommer att värderas till verkligt värde medan tillgången redovisas till ursprungligt värde fram till själva utdelningstidpunkten.

IFRS 5 Anläggningstillgångar som innehas för försäljning och avvecklade verksamheter har ändrats i samband med publiceringen av tolkningsuttalandet. Ändringen innebär att IFRS 5 kan omfatta även tillgångar som ska delas ut till ägarna. I det fall tillgångarna som ska delas ut uppfyller kriterierna för redovisning enligt IFRS 5 sker värdering och redovisning enligt denna standard.

IFRS 5-kriterier för redovisning av tillgångar som innehas för utdelning till ägarna är annorlunda jämfört med kriterierna för när en skuld ska redovisas i samband med utdelning. Detta kan innebära att tillgångar enligt IFRS 5 kommer att särredovisas innan skulden för utdelningen redovisas. En annan skillnad mellan IFRIC 17 och IFRS 5 är tillämpningsområdet, exempelvis tillämpas inte IFRIC 17 på sakutdelningar till företag under samma bestämmande inflytande medan IFRS 5 ska tillämpas på denna typ av transaktioner.

Det nya tolkningsuttalandet kräver upplysningar om värdet på skulden (ingående och utgående värde för perioden) och förändring av värdet på skulden under perioden. I det fall kriterierna för skuldredovisning uppkommer först efter bokslutstidpunkten men innan de finansiella rapporterna har utfärdats ska information lämnas om vilken typ av tillgång som ska delas ut, redovisat och verkligt värde på tillgången vid bokslutstidpunkten samt vilken metod som använts för att bestämma verkligt värde.

IFRIC 18 Transfers of Assets from Customers

EU förväntas godkänna uttalandet i november 2009. Enligt själva tolkningsuttalandet ska det tillämpas på transaktioner som sker 1 juli 2009 eller senare. Detta datum kommer sannolikt att förändras då det av Accounting Regulatory Committees (ARC) textförslag anges att uttalandet ska tillämpas på räkenskapsår som påbörjas 1 november 2009 eller senare.

Tolkningsuttalandet behandlar frågeställningar rörande avtal där ett företag erhåller materiella anläggningstillgångar (ej förvaltningsfastigheter och biologiska tillgångar) från en kund som företaget måste använda för att antingen ansluta kunden till ett nätverk eller att förse kunden med löpande tillgång till varor och tjänster, alternativt både och. Tolkningsuttalandet berör även avtal där företaget från en kund erhåller kontanter som används till uppförande eller förvärv av en materiell tillgång och företaget måste använda denna tillgång för att ansluta kunden till ett nätverk eller att förse kunden med löpande tillgång till varor och tjänster, alternativt både och.

De frågor som tolkningsuttalandet försöker besvara är i korthet:

  1. Är den överförda materiella tillgången en tillgång hos mottagaren?
  2. Till vilket värde ska tillgången redovisas initialt samt vad ska kreditbokföras?
  3. Hur ska eventuella överföringar av kontanter redovisas?

I tolkningsuttalandet presenteras ett exempel som behandlar det fall ett företag ingår ett avtal med en kund som innebär att kunden ”outsourcar” sin iT-funktion till företaget. Som en del av avtalet överför kunden äganderätten till sin befintliga iT-utrustning till företaget. Till en början måste företaget använda den överförda utrustningen för att leverera tjänsterna till kunden enligt avtalet. Företaget är ansvarigt för underhåll av utrustningen och för att ersätta den när företaget anser det vara nödvändigt. Nyttjandeperioden för utrustningen är tre år. Enligt avtalet är företaget bundet till att leverera iT-tjänster till kunden över en tioårsperiod till ett fastpris som är lägre än vad företaget hade debiterat om inte IT-utrustningen hade förts över till företaget. I detta fall, enligt tolkningsuttalandet, indikerar fakta att iT-utrustningen är företagets tillgång. Företaget redovisar därför iT-utrustningen till verkligt värde initialt som dess anskaffningsvärde i enlighet med IAS 16.24 och intäkter krediteras enligt IAS 18. Motiveringen är att transaktionen betraktas som ett byte av olikartade tillgångar.

I detta fall då priset påverkats av den överförda utrustningen indikeras att service är en separat identifierbar tjänst inkluderad i avtalet. Avtalet indikerar vidare att det är den enda servicen som finns i avtalet. Det innebär att företaget redovisar en intäkt för service under den tiden den utförs det vill säga över avtalets tioåriga löptid.

Uttalandet omfattar således även separat identifiering av den tjänst eller de tjänster som regleras i avtal där ett företag erhåller tillgångar som måste användas för att antingen ansluta kunden till ett nätverk eller att förse kunden med löpande tillgång till varor och tjänster eller både och.

Kriterier som indikerar att anslutning av kunden till ett nätverk är en separat identifierbar tjänst är följande:

  1. En serviceanslutning (service connection) levereras till kunden som utgör ett värde för denne.
  2. Det verkliga värdet av serviceanslutningen kan uppskattas tillförlitligt.

En indikation på att det ingår en separat identifierbar tjänstedel i den typ av avtal som tolkningsuttalandet berör är om priset, för kunden som för över tillgångarna för att erhålla åtkomst till varor och tjänster eller både och, är lägre än vad det hade varit om det inte förts över några tillgångar.

Om endast en tjänst är identifierad intäktsförs den när den utförs i enlighet med IAS 18.20. Om fler tjänster identifieras separat fastställs det verkliga värdet av erhållen ersättning eller fordran enligt avtalet och allokeras på respektive tjänst och intäktsredovisningen sker i enlighet med IAS 18. Intäkterna redovisas normalt över den period som regleras i avtalet. Om perioden inte framgår av avtalet ska intäkterna redovisas över en period som inte överstiger nyttjandeperioden av överförd tillgång som överförts i syfte att erhålla tjänsten.

Om ett företag erhåller kontanter från kund i stället för materiella tillgångar gäller att man kontrollerar att avtalet är inom tolkningsuttalandets tillämpningsområde. Är den det ska företaget bedöma om den förvärvade eller uppförda materiella tillgången, som kontanterna använts till, uppfyller tillgångskriterierna. Om tillgångskriterierna är uppfyllda ska den materiella anläggningstillgången redovisas till anskaffningsvärde i enlighet med IAS 16 och intäktsföra tjänsten/tjänsterna enligt tolkningsuttalandet, se ovan, till det belopp som erhållits från kunden.

Ändrad IAS 24 Upplysningar om närstående

I november 2009 publicerade IASB en ändrad standard avseende upplysningar om närstående. Den ändrade standarden föreslås träda i kraft på räkenskapsår som inleds 1 januari 2011 eller senare, den ska tillämpas retroaktivt. Tidigare tillämpning är tillåten antingen i sin helhet eller enbart de punkter som behandlar statliga bolag. Det framgår inte i skrivande stund av The EU endorsement status report från EFRAG när EU förväntas godkänna den ändrade IAS 24. De gjorda ändringarna berör främst vilken information statliga bolag ska lämna i sina finansiella rapporter avseende sina närstående relationer och transaktioner med staten. Vidare har definitionen av närstående ändrats och gjorts mer symmetrisk vilket i korthet innebär att om företag A klassificerats som närstående till företag B i företag B:s finansiella rapporter så utgör företag B en närstående till företag A i företag A:S finansiella rapporter. Som ett exempel på en asymmetri kan nämnas det fall ett moderbolag äger dotterföretag B och intresseföretag A. I detta fall är dotterföretag B en närstående till intresseföretaget A i intresseföretag A:S finansiella rapporter. Enligt den nu gällande IAS 24 är intresseföretaget inte en närstående till dotterföretag B i dotterföretag B:s finansiella rapporter. Det är bland annat denna typ av asymmetrier man vill rätta till i den ändrade IAS 24.

Carina Edlund och Jorma Kyrö är verksamma som redovisningsspecialister vid KPMG.

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2017 2018 2019
Prisbasbelopp 44 800 45 500 46 500
Förhöjt pbb. 45 700 46 500 47 400
Inkomstbasbelopp 61 500 62 500  
Utdelning fåmansföretag
År 2017 2018 2019
Schablonbelopp 163 075 169 125 171 875

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2016 2017 2018
Räntesats 0,47 0,36* 0,36

* 0,19 om räkenskapsåret börjar 2016 och avslutas 2017.

Referensränta
År 2016 2017 2018
Räntesats -0,5 -0,5 -0,5
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2016 2017 2018
Positiv 6,65 6,27 6,49
Negativ 1,65 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2016 2017 2018
31 maj 0,57 0,34 0,49
30 nov 0,27 0,49  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2016 2017 2018
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 9,50
Förmånsbil, bensin 6,50 6,50 9,50
Kostförmån
År 2017 2018 2019
Frukost, lunch och middag 225 235 245
Lunch eller middag 90 94 98
Frukost 45 47 49
Skattefria gåvor
År 2016 2017 2018
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2016 2017 2018
Skattesats 22% 22% 22%
Mervärdesskatt
År 2016 2017 2018
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1939 - 1952 1953 -
Arb. avgifter 6,15% 16,36% 31,42%
Egenavgifter 6,15% 16,36% 28,97%