Innehåll

Balans nr 12 2009

Debatt: Vill vi ha yrkesverksamma revisorer i framtiden?

Det är inte rimligt att revisorer ska tvingas betala skatt för att utöva sitt yrke. Det skriver Caisa Drefelt med anledning av att Skatteverket har meddelat att den årliga avgiften till Revisorsnämnden (RN) ska betraktas som en kostnadsersättning. Hon menar att det är dags för en ändring i inkomstskattelagen.

Ett ställningstagande från Skatteverket innebär att den årliga avgiften till RN ska anses utgöra en kostnadsersättning (se Balans nr 11/2009). Vid närmare undersökning kan jag konstatera att denna kostnadsersättning inte blir avdragsgill för de flesta revisorer eftersom avdraget understiger 5 000 kronor. Vad betyder då detta för den enskilda revisorn? Jo. att revisorn måste betala ytterligare inkomstskatt med cirka 2 300 kronor (räknat på 2010 års avgifter till RN som kommer att bli 4300 kronor). Vilken annan yrkeskår måste betala inkomstskatt för att kunna utöva sitt yrke? Dessutom en yrkeskår som är starkt begränsad avseende egen förmögenhetsförvaltning och anställning.

Jag föreställer mig att revisionsbyråerna kommer att kompensera sina anställda kvalificerade revisorer för denna extra skatt. Det innebär ytterligare kostnader för revisionsbyråerna. Vi har i dag cirka 4 000 kvalificerade revisorer i Sverige och vid en snabb beräkning kommer jag fram till att det kommer att kosta revisionsbyråerna cirka 24 miljoner kronor (netto efter skatt) per år. Lägg därtill de 9 miljoner i ytterligare inkomstskatt som de enskilda revisorerna ska leverera till statskassan (räknat på 4 000 revisorer och en ytterligare inkomstskatt på runt 2 300 kronor). Värt att notera är att revisorerna redan finansierar den statliga myndigheten RN med cirka 17 miljoner kronor genom den årliga avgiften. Tillsammans kommer revisorer och deras arbetsgivare alltså att betala mer än 50 miljoner kronor per år, enbart för att få lov att utöva sitt yrke.

Frågan som lagstiftaren bör ställa sig är om man vill ha yrkesverksamma revisorer i näringslivet i framtiden. Om svaret är ja så är en ändring i inkomstskattelagstiftningen på sin plats. Nu!

Caisa Drefeldt, FAR SRS.

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2017 2018 2019
Prisbasbelopp 44 800 45 500 46 500
Förhöjt pbb. 45 700 46 500 47 400
Inkomstbasbelopp 61 500 62 500 64 400
Utdelning fåmansföretag
År 2017 2018 2019
Schablonbelopp 163 075 169 125 171 875

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2016 2017 2018
Räntesats 0,47 0,36* 0,36

* 0,19 om räkenskapsåret börjar 2016 och avslutas 2017.

Referensränta
År 2016 2017 2018
Räntesats -0,5 -0,5 -0,5
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2016 2017 2018
Positiv 6,65 6,27 6,49
Negativ 1,65 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2016 2017 2018
31 maj 0,57 0,34 0,49
30 nov 0,27 0,49  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2016 2017 2018
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 9,50
Förmånsbil, bensin 6,50 6,50 9,50
Kostförmån
År 2017 2018 2019
Frukost, lunch och middag 225 235 245
Lunch eller middag 90 94 98
Frukost 45 47 49
Skattefria gåvor
År 2016 2017 2018
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2016 2017 2018
Skattesats 22% 22% 22%
Mervärdesskatt
År 2016 2017 2018
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1939 - 1952 1953 -
Arb. avgifter 6,15% 16,36% 31,42%
Egenavgifter 6,15% 16,36% 28,97%