EU-kommissionen har skickat ut ett frågeformulär avseende modernisering av det fjärde och det sjunde bolagsrättsliga direktivet. Med andra ord, för oss i Sverige, vår årsredovisningslag. Det är många frågor som EU-kommissionen vill ha svar på. Bland annat om direktivet ska vara uppbyggt enligt bottom-up modellen. Det vill säga att direktivet ska komma att ställa högre krav på årsredovisningen ju större företaget är. Direktivet skulle då utgå från en miniminivå som sedan byggs på med ytterligare krav för större företag. Att använda sig av den metoden tror jag skulle göra den svenska lagstiftningen enklare.
Jag tror att det är dags att städa upp i vår årsredovisningslag. Det vore bra om vi kan få en bättre struktur och slippa paragrafer som bara slängts in där lagstiftaren ansåg att de passade bäst. Jag tänker då på de paragrafer som åtföljs av en bokstav. Den senaste i floran av bokstavsparagrafer är 5 kap. 11 a § i årsredovisningslagen. Denna paragraf trädde i kraft 1 mars 2009 och ska tillämpas på räkenskapsår som inleds närmast efter 28 februari 2009.
Vad handlar då denna paragraf om? Jo om företaget har arrangemang, som inte redovisas i balansräkningen och risker eller fördelar är betydande och det behövs tilläggsinformation för att kunna bedöma företagets resultat och ställning, ska företaget lämna denna information. Upplysningen som ska lämnas är inriktningen på och det kommersiella syftet med arrangemanget. Större företag ska dessutom lämna upplysning om den ekonomiska inverkan som arrangemanget har på företaget. Nu undrar jag; har vi inte redan detta krav i årsredovisningslagen i kapitlet om förvaltningsberättelse? Skulle det inte vara bättre att göra förtydliganden i kapitlet om förvaltningsberättelsen?
Detta var en av de senaste bostavsparagraferna. För den intresserade läsaren finns det numera även i 5 kap. 12 a och 12 b. En liten undran bara – är detta i linje med förenklingssträvandet?
Låt mig återgå till EU-kommissionen och frågeformuläret. Kommissionen gör ett allvarligt försök att få fram information för att kunna förbättra och modernisera direktiven. Men hade det inte varit enklast att låta dessa två direktiv bli ett. Sjunde direktivet handlar om koncernredovisning; ta bort all detaljreglering och ha bara kvar ett ramdirektiv som. fastställer vilka som ska upprätta årsredovisning och i förekommande fall koncernredovisning och hänvisa till det internationella regelverket IFRS för SME. (Det senaste namnet på detta regelverk har ändrats av IASB:s styrelse. Tidigare var det NPAE, som betyder Non-publicly Accountable Entities. Innan dess IFRS för PE. Kärt barn har många namn. Tillbaks till det ursprungliga namnförslaget alltså!) Ge sedan medlemsstaterna möjlighet att förenkla ytterligare eller införa särregler beroende på exempelvis vilka skatteregler som gäller.
Något annat som jag också vurmar för är att poolingmetoden bör tas bort som möjlig konsolideringsmetod. I praktiken existerar den ju inte längre i och med att både IASB och FASB inte tillåter den. Det ligger enligt mitt tycke helt i linje med att öka transparensen mellan medlemsstaterna.
Om IFRS för SME skulle bli normen enligt direktiven och medlemsstaterna kan göra ytterligare förenklingar, skulle det i så fall stjälpa K2? Inte enligt min uppfattning. K2 blir då förenklingsregelverket från K3 som bygger på IFRS för SME.
Bokföringsnämnden arbetar nu med K2 för ekonomiska föreningar och hoppas kunna få ut den på remiss senare i år. En fråga som är intressant och högaktuell är redovisning i bostadsrättsföreningar. Paketlösningar vid förvärvet av fastigheten är vanligt i nybildade bostadsrättsföreningar och det kan skapa problem redovisningsmässigt. En paketlösning är när bostadsrättsföreningen förvärvar fastigheten via köp av ett aktiebolag som äger fastigheten.
Det finns andra frågor som rör bostadsrättsföreningar som inte heller är lösta. Hur bör avskrivningar av byggnad i en bostadsrättsförening ske? Komponentavskrivning är kanske att föredra men långt ifrån alla gör detta. Sedan har vi detta med det bundna egna kapitalet i en bostadsrättsförening. Uppskrivningsfonden kan inte användas till att täcka förlust.
Det finns som sagt mycket som talar för en översyn av reglerna kring bostadsrättsföreningar, men det kanske inte ingår i regeringens förenklingssträvande. Hur som helst så vore det önskvärt.
Caisa Drefeldt är auktoriserad revisor och ansvarig för redovisning inom FAR SRS sektion för små företag
caisa.drefeldt@farsrs.se