Balans nr 1 2010

Profil i Balans: Med analysen nära hjärtat

Spaning och kommunikation gör Finansinspektionen snabbare på fötterna

– Tillsyn har traditionellt handlat mest om regeluppfyllnad. I min värld är det mer av en analytisk verksamhet. Världen är komplex och då måste vi också tackla den på det sättet, säger Martin Andersson som är chef för Finansinspektionen sedan ett år.

Ordet analys rullar vant över Martin Anderssons tunga. Med sin bakgrund som chef för Riksbankens avdelning för finansiell stabilitet under sju år tycks han svara så väl som en världslig varelse kan mot finanskrisens kanske vanligaste rop på hjälp: ropet efter någon som förmår ta in helhetsbilden och varna tidigt när finanssystemet riskerar att hamna i gungning. Men Martin Andersson betonar att hotbilden är rörlig.

– Finansinspektionens uppdrag är att verka för ett stabilt och effektivt finansiellt system, och för ett gott konsumentskydd. Det handlar om samspelet mellan dem, inte bara finansiell stabilitet som det har blivit mycket fokus på under den här krisen.

Han påminner om hur debatten för ett par år sedan handlade om livbolagen. Finansinstituten måste ha buffertar för att klara det oförutsedda, och en finansinspektion måste ha beredskap. Och att fånga upp farorna i rapporter är bara första steget.

– Jag vill att de risker vi ser kommer upp till diskussion i styrelserna. De kan sedan säga att de inte delar uppfattningen, det är också ett sätt att förhålla sig, men då har de i alla fall vänt och vridit på frågan. Jag vill inte att den diskussionen ska stanna för långt ned i organisationen.

Genom sin insyn i alla banker, försäkringsbolag och andra finansinstitut har Finansinspektionen en särskilt bra utkiksplats när det gäller att upptäcka faror, både i det enskilda företaget och i finanssystemet som helhet, anser Martin Andersson. För honom tycks kopplingen mellan information och stabilitet vara självklar, liksom styrelsernas ansvar.

– En viktig orsak till krisen har varit att en massa människor runt om i världen har investerat i produkter de inte har förstått. Det är rimligt att en styrelse ställer kravet att de som investerar i någon typ av värdepapper förstår vad de gör.

Tre huvudaktiviteter

Finansinspektionen bedriver tre huvudaktiviteter gentemot finansföretagen: den hanterar tillståndsansökningar, ställer upp regler samt bevakar efterlevnaden.

I somras lät Martin Andersson organisera om myndigheten så att den nu huvudsakligen är uppdelad efter vilka institut som övervakningen gäller. En del hanterar bank- och värdepappersbolag, en sköter försäkrings- och fondbolag. En annan har tillsyn över börserna och marknadsuppförandet.

Vilka märken bär omorganiseringen av dig?

– Förhoppningsvis enkelhet och tydlighet. Det ska vara tydligt vem som är ansvarig för vad. Jag tyckte inte att det var tydligt i den tidigare organisationen. Med det här får vi tydligare ägande av olika frågor och det är först då man kan ha en ordentlig diskussion om resurser, prioriteringar, styrning och uppföljning.

Tidigare var organisationen mer ämnesmässigt uppdelad, på å ena sidan stabilitetsfrågor, å andra sidan konsumentrelaterade frågor och marknadsuppförandefrågor.

– Det låter bra i teorin men visade sig vara en ganska oklar uppdelning både internt och gentemot dem vi är satta att hantera tillsyn över.

En aktuell kartläggning av finansvärldens risker blev den naturliga utgångspunkten även för den egna omorganiseringen.

– Min grundsyn kring ledarskap är att man ska börja i sina tankeramar: varför finns vi på jobbet? Det måste finnas i själ och hjärta och man måste förstå vad som är viktigt och vad som är mindre viktigt. Där tror jag att den här analysen spelar en viktig roll.

Bolånetillväxt

Genom analysen och kommunikationen ges den nödvändiga beredskapen för att möta problem som de fasta reglerna inte hinner med att fånga.

– Ett exempel som vi har lyft fram är bolånesidan, där vi nu ser någonting nytt: en väldigt svag ekonomisk utveckling och stigande arbetslöshet, men samtidigt kraftig bolånetillväxt. Då vill vi försäkra oss om att kreditbedömningarna fungerar på tillfredställande sätt, och då går vi ut och undersöker det.

– Det är ett exempel på att det inte bara handlar om att ge ut regler och se till att de följs, utan också om att se företeelserna där ute. Där tror jag att vi kan bli bättre, och det är en del av det som jag ser att jag ska åstadkomma under mina år här.

Möjligen är det för tidigt att ropa hej, men det tycks i skrivande stund som om det svenska bankväsendet har börjat resa sig efter krisen med relativt milda skrubbsår. Många har talat om att finansföretagen varit visa av den svenska bankkrisen i början av 1990-talet och därför haft större kapitalbuffertar än många utländska banker som har gått omkull.

Men vad säger att de inte kommer att ta större risker i nästa högkonjunktur? Ett systemproblem som föreligger både i Sverige och i omvärlden är att bankerna, genom sina investeringar i finansiella derivat, i princip slår vad med varandra och sina kunder om hur olika värden ska utvecklas. Hos de institut som vinner tar de egna investerarna vinsten (aktieägarna och ägarna av företagsobligationer). Men hos de institut som har förlorat stort har staten, exempelvis inom usa:s stora räddningsprogram, ofta gått in och räddat alla obligationsägare för att minska risken för dominoeffekter i ekonomin. Skattebetalarna tar risken medan investerarna tar ”uppsidan”.

– Där behöver vi ett nytt samhällskontrakt, en ny ordning där finansiella företag kan gå omkull under ordnade former. Det måste finnas ett sådant legalt ramverk för annars får man alltid den här asymmetrin, säger Martin Andersson.

Oproportionerligt billiga lån

Med dagens snedvridning blir bankernas egen lånefinansiering oproportionerligt billig, eftersom staterna i verkligheten bär en väsentlig del av risken. Det ger bankerna skäl att maximera lånedelen av finansieringen, och minimera delen eget kapital.

– Men varför, om incitamenten låg rätt, skulle det ligga i ägarnas intresse att ha så lite kapital som möjligt? Det verkar inte rimligt. Om du hade en insolvensordning som sa att Vid den här tidpunkten är det game over för ägarna’, då tar staten över och avvecklar, styckar, lägger ned ... gör det som behöver göras, då hade incitamenten sett annorlunda ut. Då hade ägarna haft intresse av att buffertarna var tillräckligt stora. Det är oerhört viktigt att vi får till det.

Vem kan föra in en sådan insolvensordning?

Det är en lagstiftningsfråga, så det är de nationella parlamenten. Det måste lösas nationellt men i samklang med andra länder, så att det fungerar gränsöverskridande.

Så det skulle inte gå att göra direkt, innan det har förankrats?

Delar av det fick vi på plats i höstas, för att det fanns ett förslag i en byrålåda efter förra bankkrisen. Men det behövs i alla fall en Europeisk lagstiftning, skulle jag säga. Den befinner vi oss en bit ifrån i dag.

Alexander Kristofersson

Martin Andersson

Ålder: 43 år.

Bor: Sollentuna.

Familj: Fru och tre barn.

Utbildning: Civilekonom (1988) och ekonomie doktor (1995) från handelshögskolan i Göteborg.

Hur tar du dig till jobbet: Pendeltåg och promenad.

Vad gör du på fritiden: Umgås med familjen, skjutsar barn till aktiviteter och ”mekar” med fritidshuset.

Okänd talang: Jag är ganska bra på matlagning, och jag spelade valthorn i väldigt många år.

Senast lästa bok: ”Gomorra” av Robert Saviano.

Senast sedda film: Ja du, det var ett tag sedan ... det var ”Narnia” på dvd, med barnen.

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2017 2018 2019
Prisbasbelopp 44 800 45 500 46 500
Förhöjt pbb. 45 700 46 500 47 400
Inkomstbasbelopp 61 500 62 500  
Utdelning fåmansföretag
År 2017 2018 2019
Schablonbelopp 163 075 169 125 171 875

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2016 2017 2018
Räntesats 0,47 0,36* 0,36

* 0,19 om räkenskapsåret börjar 2016 och avslutas 2017.

Referensränta
År 2016 2017 2018
Räntesats -0,5 -0,5 -0,5
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2016 2017 2018
Positiv 6,65 6,27 6,49
Negativ 1,65 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2016 2017 2018
31 maj 0,57 0,34 0,49
30 nov 0,27 0,49  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2016 2017 2018
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 9,50
Förmånsbil, bensin 6,50 6,50 9,50
Kostförmån
År 2017 2018 2019
Frukost, lunch och middag 225 235 245
Lunch eller middag 90 94 98
Frukost 45 47 49
Skattefria gåvor
År 2016 2017 2018
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2016 2017 2018
Skattesats 22% 22% 22%
Mervärdesskatt
År 2016 2017 2018
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1939 - 1952 1953 -
Arb. avgifter 6,15% 16,36% 31,42%
Egenavgifter 6,15% 16,36% 28,97%