Balans nr 1 2010

Inblick redovisningar: När är en upplysning väsentlig?

Nyligen hade jag tillfälle att beklaga mig inför Jan Engström, ledamot av IASB :s styrelse sen sex år, över de omfattande kraven på upplysningar om finansiella risker i IFRS 7. Vi skildes eniga om att de upplysningar som företagen lämnar ofta går längre än vad standarden kräver eftersom riskerna i icke finansiella företag ofta är små. Enligt punkt 31 i IAS 1 behöver nämligen företag inte lämna en upplysning som krävs enligt IFRS om inte informationen är väsentlig. Innebörden av väsentlighet förklaras i punkt 7. Där sägs att information är väsentlig om den påverkar de beslut som användare fattar. All information kan påverka beslut men för att påverkan ska vara väsentlig måste påverkan överstiga en ”röskel”. Problemet både för företag och för dem som är satta att tillse att den finansiella rapporteringen uppfyller kraven i IFRS är att bedöma hur hög tröskeln är i varje enskilt fall. Och då var det väl inte så konstigt om tröskeln sattes för lågt i slutet av 2008 mot bakgrund av den finansiella krisen. Hellre för mycket än för lite information.

Det danska fondsrådet (FR) har tillsammans med den enhet som svarar för tillsynen av IFRS utarbetat en mycket bra rapport i vilken de redogör för vad de anser vara väsentligt och oväsentligt. I rapporten skiljer FR mellan fyra fall. Väsentliga brister när det gäller de tre första fallen är att redovisningen utgår från ett felaktigt regelverk, att någon av de finansiella rapporterna saknas eller att bestämmelserna vad gäller klassificering, värdering och recognition inte är uppfyllda. Rapporten anger visserligen inte när en beloppsavvikelse uppfattas som väsentlig. På en konferens nyligen hörde jag dock att om en avvikelse överstiger en procent av eget kapital anses den som väsentlig vilket enligt min uppfattning framstår som rimligt. Mer anmärkningsvärt är att enprocentsgränsen också skulle gälla för varje enskild rad i resultat- och balansräkningarna.

Svårare är att avgöra när avsaknaden av en upplysning är väsentlig. FR gör här en bra distinktion mellan några olika slag av upplysningar till exempel om de gäller redovisningsprinciper, specifikationer till balansräkningen eller risker. Generellt gäller enligt FR att en upplysning är väsentlig om storleken av den post till vilken upplysningen hör är väsentlig. Det är en princip som inte fungerar så bra för risker. För dessa sägs i stället att karaktären och de särskilda omständigheterna i övrigt spelar en avgörande roll vid bedömningen, men utan närmare precisering. Under 2008 har FR granskat 33 företag. Av den rapport som upprättats framgår att FR bedömt att 14 avvikelser i 11 företag är oväsentliga. Vilka dessa är framgår inte. Av rapporten framgår dock att FR krävt att de berörda företagen ska lämna upplysningar i kommande rapporter. Görs inte detta ska företaget pröva om bedömningen att avvikelsen är oväsentlig kvarstår. Det framgår inte av rapporten men man kan utgå från att FR kommer att ställa frågor om hur företaget kommit fram till sin slutsats.

Den danska inställningen till oväsentliga avvikelser verkar delas av Tyskland. Även den tyska enhet som genomför granskningar informerar företag om oväsentliga avvikelser med krav på ändringar i kommande rapporter eller ett underlag som visar att avvikelserna faktiskt är oväsentliga.

Jag kan inte förstå poängen med att informera om att något som är rätt i dag kan vara fel i morgon. Risken är överhängande att följden blir att företagen tar det säkra före det osäkra och lämnar upplysningar om oväsentligheter. Följden av detta är att det blir svårare att hitta den information i årsredovisningen som är väsentlig.

Mot bakgrund av den finansiella krisen är det naturligt att uppmärksamheten riktas mot IFRS 7 Upplysningar om finansiella instrument. Men standarden innehåller över 100 punkter i vilka krav på upplysningar om olika slag av finansiella risker. Som jämförelse kan nämnas sms-standarden som har två paragrafer. Flera av tillsynsmyndigheterna i Europa har sagt att efterlevnaden av IFRS 7 är ett prioriterat område. Det gäller även för icke-finansiella företag trots att dessa normalt har ganska små sådana risker. Skanskas årsredovisning innehåller sålunda sex sidor med upplysningar trots att ekonomichefen anser riskerna små.

Det jag skulle önska att se är en starkare betoning av de risker som företagsledningen bedömer som de viktigaste. För icke-finansiella företag handlar det ofta om valuta eller andra marknadsrisker hänförliga exempelvis till råvarupriser. Och då vill jag se en sammanhängande beskrivning av exponering, av hur ledningen hanterar riskerna, effekterna av valuta- eller prisändringarna för perioden samt en känslighetsanalys med och utan hänsyn tagen till säkringar. Upplysningar om andra risker, exempelvis kredit- och likviditetsrisker kan med fördel lämnas i noterna till kundfordringar och långfristiga skulder.

Rolf Rundfelt är professor i redovisning vid Linköpings universitet.

Han skriver krönikor i vartannat nummer av Balans.

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2017 2018 2019
Prisbasbelopp 44 800 45 500 46 500
Förhöjt pbb. 45 700 46 500 47 400
Inkomstbasbelopp 61 500 62 500  
Utdelning fåmansföretag
År 2017 2018 2019
Schablonbelopp 163 075 169 125 171 875

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2016 2017 2018
Räntesats 0,47 0,36* 0,36

* 0,19 om räkenskapsåret börjar 2016 och avslutas 2017.

Referensränta
År 2016 2017 2018
Räntesats -0,5 -0,5 -0,5
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2016 2017 2018
Positiv 6,65 6,27 6,49
Negativ 1,65 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2016 2017 2018
31 maj 0,57 0,34 0,49
30 nov 0,27 0,49  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2016 2017 2018
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 9,50
Förmånsbil, bensin 6,50 6,50 9,50
Kostförmån
År 2017 2018 2019
Frukost, lunch och middag 225 235 245
Lunch eller middag 90 94 98
Frukost 45 47 49
Skattefria gåvor
År 2016 2017 2018
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2016 2017 2018
Skattesats 22% 22% 22%
Mervärdesskatt
År 2016 2017 2018
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1939 - 1952 1953 -
Arb. avgifter 6,15% 16,36% 31,42%
Egenavgifter 6,15% 16,36% 28,97%