Balans nr 1 2010

Framtiden: Bokföring på webben öppnar för samarbete

Med ny teknik länkar företag ihop olika delar av sin redovisning och gör den tillgänglig via internet. Det ger stora konsekvenser i revisions- och rådgivningsbranschen.

Det är framför allt i det omfattande arbetet med löpande ekonomihantering och redovisning som nyttan av de nya webbtjänsterna har märkts hittills. I första ledet kan tid sparas i de återkommande handgreppen, bland annat genom att alla fakturor skannas in i systemet och blir tillgängliga varifrån som helst med ett par musklick. I andra ledet kan kundföretaget sortera ut de delar av ekonomiarbetet som det sköter bäst självt, från de delar som redovisningsbyrån hanterar effektivare.

– Vi ser en väldig potential i de här webbaserade systemen som börjar göra sitt intåg, där vi får möjlighet att dela affärssytemet med vår kund.

Det säger Lars Lejdborg, chef för affärsområdet ekonomiservice hos Grant Thornton.

– Det ger bland annat stora möjligheter till outsourcing av ekonomifunktioner, hela eller delar av dem, där vi arbetar i samma system som våra kunder. Möjligheten har funnits förut, men webbtekniken är mycket bredare och billigare än tidigare teknik.

Skillnad mellan små och stora företag

Det är mest små och medelstora företag som lägger hela ekonomisystemet hos leverantören. Även större koncerner samlar ihop sina ekonomidatabaser, men tenderar att behålla dem inom sina egna väggar.

Grant Thornton tillgodogör sig den nya tekniken på vart och ett av sina 25 svenska kontor, enligt Lars Lejdborg. Andra företag i branschen har däremot valt att samla vissa processer till särskilda ”transaktionscenter”, för att nå ytterligare skalfördelar. Till dem hör exempelvis PricewaterhouseCoopers, som sedan ett par år marknadsför sina webbaserade tjänster under namnet ”Visionsbyrån”.

Lars Lejdborg lyfter fram möjligheten för nya företag att slippa, eller skjuta upp, investeringen i en egen ekonomifunktion.

– Det finns kundföretag som på lång sikt vill bygga en egen ekonomifunktion men som i början har fullt upp med att bygga upp själva affärsverksamheten, och som kanske har svårt att avgöra från början hur stor ekonomifunktionen ska vara.

I dag lägger företag alltså ut sin ekonomihantering på redovisningsbyråer, som i sin tur kan skicka vissa typer av transaktioner vidare till sina särskilda transaktionscenter. Säkert funderar vissa byråer över om de också, med hjälp av internet, skulle kunna skicka dem vidare ett steg, kanske till något land där lönerna och därmed hanteringskostnaderna är lägre? Från USA har det gjorts försök att förlägga ekonomihantering till Indien, i linje med framgångsrik outsourcing inom IT-branschen, men på det hela taget har försöken inom redovisning hittills varit fruktlösa.

Chefen får tillgång till ”instrumentbräda”

Att redovisningen går att nå varifrån som helst via webben är kanske den mest uppenbara nyheten i de tekniska lösningar som nu slår igenom, men det sker också framsteg i hur väl olika delar av ekonomisystemen hänger samman, och i hur överskådligt informationen presenteras.

Likviditetsplanering är kanske typexemplet. Om en stor räkning ska betalas från ett konto på torsdag så kan ekonomichefen vara glad att känna till att det på ett annat konto just har influtit ett stort belopp från en kund. Även webbgränssnitten kan förses med kurvor över aktuella bankkontosaldon, så att ledningen får överblick över företagets viktigaste siffror på något som liknar instrumentpanelen i en bil. Och genom fönstret mot webben kan alltså även rådgivaren titta in på valda delar.

Det är inte bara den löpande ekonomihanteringen som påverkas, även revisionsarbetet kan bli effektivare genom utvecklingen av redovisningssystemen. Granskaren kan ha stort utbyte av möjligheten att snabbt ”borra sig nedåt” från en aggregerad siffra, via verifikationslistor, till en av de inskannade verifikationer som ligger underst i sifferhierarkin. Allt utan att behöva lämna skrivbordet på revisionsbyrån – eller kanske ens frukostbordet.

Ny teknik berör revisorn på många sätt

– Det blir nog färre och färre pärmar i plastpåsar i receptionen på revisionsbyrån. De närmaste tio åren kommer vi att få in nya företagare och revisorer från ”generation IT” säger Björn Rydberg, auktoriserad revisor och partner på Ernst & Young, verksam i frågor om efterlevnad och risker kopplade till IT.

Och tekniken innebär mer än så. Den kommer att ge nya verktyg för att administrera de egna revisionsprojekten, och nya miljöer att möta kunder i, kanske i stil med Facebook. Dessutom kommer den att ge nya affärsmodeller som revisorn behöver förstå sig på hos kunden – och nya risker att se upp med.

– All information som landar i redovisningen, och sedan i årsredovisningen, går via IT-system, så vi revisorer måste förstå vilka risker som finns i processerna, säger Björn Rydberg.

– Revisorns roll är att säkerställa att det inte blir väsentliga fel, och i IT-systemen finns det risk för systematiska fel som leder till väsentliga fel.

Björn Rydberg noterar att stora koncerner håller på att samla stora delar av sitt redovisningsarbete, i vad som kallas shared-service centers.

– Det ger möjligheter även åt oss. Vi får tillgång till data på ett ställe så att mer datorbaserade tekniker för revision kan användas. Det gäller för oss revisorer att hänga med, och gärna ligga steget före. Då kan vi vägleda kunder inom efterlevnad och internkontroll, som vi är bra på, och sedan höja effektiviteten och kvaliteten i revisionen, säger Björn Rydberg.

Björn Rydberg väntar sig att formerna för affärsinformation överlag kommer att standardiseras, vilket gör att informationen också lätt kan sammanställas digitalt. Som exempel nämner han utvecklingen av den svenska varianten av xbrl, en standard som exempelvis gör det möjligt att lämna och signera revisionsberättelsen helt elektroniskt hos Bolagsverket.

Alexander Kristofersson

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2017 2018 2019
Prisbasbelopp 44 800 45 500 46 500
Förhöjt pbb. 45 700 46 500 47 400
Inkomstbasbelopp 61 500 62 500  
Utdelning fåmansföretag
År 2017 2018 2019
Schablonbelopp 163 075 169 125 171 875

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2016 2017 2018
Räntesats 0,47 0,36* 0,36

* 0,19 om räkenskapsåret börjar 2016 och avslutas 2017.

Referensränta
År 2016 2017 2018
Räntesats -0,5 -0,5 -0,5
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2016 2017 2018
Positiv 6,65 6,27 6,49
Negativ 1,65 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2016 2017 2018
31 maj 0,57 0,34 0,49
30 nov 0,27 0,49  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2016 2017 2018
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 9,50
Förmånsbil, bensin 6,50 6,50 9,50
Kostförmån
År 2017 2018 2019
Frukost, lunch och middag 225 235 245
Lunch eller middag 90 94 98
Frukost 45 47 49
Skattefria gåvor
År 2016 2017 2018
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2016 2017 2018
Skattesats 22% 22% 22%
Mervärdesskatt
År 2016 2017 2018
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1939 - 1952 1953 -
Arb. avgifter 6,15% 16,36% 31,42%
Egenavgifter 6,15% 16,36% 28,97%