Innehåll

Balans nr 1 2010

Framtiden: År 2020 är Skatteverket din kompis

Samspelet mellan skattemyndigheter och skattebetalare världen över håller på att förändras i grunden, och därmed också rollen för skattekonsulten. Samarbete är nyckelordet. Men tro inte att det betyder kravlöshet.

– Vi kommer att se något som snarare kan beskrivas som ett vitalt samspel mellan företaget, skattekonsulten och Skatteverket, säger Gunnar Thuresson, nordiskt ansvarig för skattepolitik och tvistelösning på Ernst & Young.

Globalt, snart även i Sverige, växer det fram helt nya spelförutsättningar i relationen till skattemyndigheterna, säger han.

För att sammanfatta utvecklingen har han myntat termen ”den nya skattemiljön”, och i den miljön har alla parter mycket att vinna på att samarbeta.

Drivkraften är framför allt de krav på ökad effektivitet som stater ställer sina skatteväsenden inför. Den har också förstärkts av den ekonomiska krisen de senaste åren. Dels ska själva skattenivåerna vara sådana att de inte i onödan hämmar näringslivet som ska betala dem, dels har medvetenheten vuxit om kostnaderna för den administration som hela processen kring skattebetalandet är förknippad med, både hos myndigheterna och ute hos bolagen.

Och nu vill världens myndigheter erbjuda företagen en deal: Om ni visar att ni är genuint samarbetsvilliga gentemot oss, så kommer vi att lätta er administrativa börda och utsätta er för färre överraskningar i form av skatterevisioner.

– Man kan jämföra med ett klassrum, säger Gunnar Thuresson. De elever som sätter sig längst fram under lärarens uppsikt kan vänta sig att bli väl behandlade, medan de som sätter sig längst bak i klassrummet löper större risk att bli ifrågasatta.

Den pågående förändringen ligger även i linje med det omfattande arbete som har gjorts för ökad transparens i världens stora bolag under årtiondet som gått. Här kan skattepolicyn ses som en del av bolagets allmänna riskhantering, som styrelserna måste redovisa.

– Det har skett en revolution i transparensen även kring skatterna i spåren efter Sarbanes-Oxley-reglerna. Det är viktigt för investerare att förstå företags strategiska positionering kring skatterisker, säger Gunnar Thuresson.

Som belägg för sin teori om en ny skattemiljö listar Gunnar Thuresson en lång rad observationer av hur skattemyndigheter har börjat arbeta, och vad deras företrädare säger.

Riskklassning

Ett verktyg som börjat få spridning, och som det svenska Skatteverket överväger att införa, är så kallad riskklassning. Det innebär att skattemyndigheten rangordnar företag efter risken att de ska redovisa sina skatteunderlag fel. Företag med hög risk blir föremål för omfattande granskning medan de med låg risk i stor utsträckning får sköta sig själva. Företag och myndighet hjälps åt att identifiera områden där risken för fel är störst, och kan göra upp arbetsplaner tillsammans.

Riskklassning har använts, till synes med framgång, i bland annat Storbritannien, Nederländerna och Australien. Till de mest uttalade företrädarna för modellen hör Michael D’Ascenzo, chef för Australian Taxation Office, ATO. År 2008 lät han sluta avtal med banken ANZ om landets första annual compliance arrangement. ”Som gentjänst för att företaget redovisar sina skatterisker på ett öppet och transparent sätt kommer skattemyndigheten att bocka av lågriskområdena och ta fram praktiska planer tillsammans med skattebetalaren för att komma till rätta med de stora riskerna”, sa den australiske myndighetschefen då.

i riskklassningen vidgas fokus från den enskilda deklarationen eller sakfrågan till företaget som helhet. Aktörerna blir viktiga också som personer: vilken trovärdighet har företagets företrädare och rådgivare genom sin historik? Många företag, kanske de flesta, har mycket att tjäna på detta, i förutsägbarhet och minskad administrativ börda.

Men de nya spelreglerna är inte oproblematiska. Förhållandet mellan företaget och skattemyndigheten blir mycket känsligt för enskilda skattetjänstemäns bedömningar (och i värsta fall godtycke). Och vem ger myndigheten rätt att köra med ”hårda tag” mot företag vars skatteförfaranden upplevs som kanske eller nästan otillåtna, om dessa strikt sett faktiskt följer lagen? Den eviga skattedebattens rättssäkerhetsboll slängs upp i luften igen.

Till bilden av den nya skattemiljön hör även ett allt mer omfattande samarbete mellan stater och skattemyndigheter i olika länder, på flera nivåer. Dels utbyter de information om skattskyldiga för att exempelvis fånga smitare. Men de har också ett växande utbyte kring framgångsrika metoder i arbetet. Och dessutom anstränger sig länder för att samordna sin beskattning så att varje del av vinsten hos internationella företag beskattas en gång, varken mer eller mindre.

Frigör resurser

Vad gäller samarbetet mellan företag och myndigheter så är det tänkt att frigöra resurser på bägge sidor. Företaget kan hålla nere kostnader och risker, medan skattemyndigheten kan lägga mer resurser på granskning av högriskföretag. Gunnar Thuresson tycker sig se en tendens hos världens skattemyndigheter att ta allt hårdare tag mot de företag som intar en aggressiv hållning, som om de vill avskräcka företag från att missbruka det nya förtroendet. I USA framstår det som att skattemyndigheten irs allt oftare sträcker sig efter tuffa metoder som den använt i hårda skatteflyktsfall, för att nu tillämpa dem även i mer normala ärenden. Många länder skärper sina skattetilläggsregler (däremot inte Sverige, där dessa sedan tidigare anses relativt stränga). Skatteflyktsdomar, och stopplagstiftning mot oönskade skatteupplägg, syns både i Sverige och omvärlden.

Det är viktigt att nyheter såsom riskklassningen införs med noggrann eftertanke, anser Gunnar Thuresson, som tycker sig se att vissa länder har gått i fallgropar. Men om det sköts rätt ska utvecklingen inte behöva betyda att företagen och deras skatterådgivare behöver lägga sig platt i de sakfrågor där de har olika syn.

– Det är självklart att det ofta dyker upp situationer där skattebetalaren och skattemyndigheten inte har samma bild. Men det är viktigt för alla att man får systemet som helhet att funka.

Även framöver kommer företag och deras skattekonsulter att behöva driva rättsprocesser mot Skatteverket i sakfrågor, men Gunnar Thuresson ser framför sig att det kommer att ske under en större ömsesidig öppenhet kring respektive sidas grunder och avsikter. Även för skattekonsulten blir transparens en ledstjärna. Enligt Gunnar Thuresson kommer framtidens skattekonsult, liksom framtidens skattebetalare, att vara kompis med Skatteverket – men en krävande sådan. Att vara en riktig kompis innebär ju också att man vågar skrika ifrån bestämt när den andra hittar på något dumt.

Alexander Kristofersson

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2017 2018 2019
Prisbasbelopp 44 800 45 500 46 500
Förhöjt pbb. 45 700 46 500 47 400
Inkomstbasbelopp 61 500 62 500 64 400
Utdelning fåmansföretag
År 2017 2018 2019
Schablonbelopp 163 075 169 125 171 875

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2016 2017 2018
Räntesats 0,47 0,36* 0,36

* 0,19 om räkenskapsåret börjar 2016 och avslutas 2017.

Referensränta
År 2016 2017 2018
Räntesats -0,5 -0,5 -0,5
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2016 2017 2018
Positiv 6,65 6,27 6,49
Negativ 1,65 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2016 2017 2018
31 maj 0,57 0,34 0,49
30 nov 0,27 0,49  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2016 2017 2018
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 9,50
Förmånsbil, bensin 6,50 6,50 9,50
Kostförmån
År 2017 2018 2019
Frukost, lunch och middag 225 235 245
Lunch eller middag 90 94 98
Frukost 45 47 49
Skattefria gåvor
År 2016 2017 2018
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2016 2017 2018
Skattesats 22% 22% 22%
Mervärdesskatt
År 2016 2017 2018
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1939 - 1952 1953 -
Arb. avgifter 6,15% 16,36% 31,42%
Egenavgifter 6,15% 16,36% 28,97%