Innehåll

Balans nr 1 2010

Redovisning: Smittorisk i redovisningen

Under den senaste tiden har svininfluensa upptagit stort utrymme i media. I sådana tider kan man fråga sig huruvida det finns någon smittorisk inom redovisningen, även om de direkta kopplingarna mellan sjukvård och redovisning normalt är svaga.

Det som skulle kunna smitta inom redovisningen är olika sätt att tänka när regler tolkas. All redovisning kräver tolkning när regler appliceras på konkreta praktiska situationer. Den tolkningen görs av människor (ja, även redovisare är ju människor), och när tolkningen görs kommer tidigare erfarenheter och tänkesätt att spela in. När en tolkning görs är det nästan omöjligt att bortse från saker man redan vet.

Jag ska peka på tre exempel på områden där tolkning kan påverkas av (det vill säga smittas av) kunskap inom ett annat område. Det första handlar om effekten av IFRS i svenska företag som redovisar enligt Bokföringsnämndens allmänna råd. Det andra gäller hur traditionella synsätt påverkar tolkningen av nya regler, och det tredje är hur begreppet väsentlighet i redovisning påverkas av synen i revision.

Många som har satt sig in i hur IFRS fungerar inom ett visst område kanske har stött på att detta synsätt påverkar tolkningen av Bokföringsnämndens (BFN) regler på området? Det kan vara svårt att bortse från en omfattande och systematisk analys av ett redovisningsområde inom IFRS när de svenska reglerna är väldigt kortfattade. Ett exempel är säkringsredovisning. Här finns inom IFRS konkreta regler att förhålla sig till (även om de kan upplevas som komplexa), medan de svenska reglerna är mycket kortfattade och därmed mer svårtolkade. I det nya regelverket från BFN, k2, anges att ingen vägledning får hämtas utanför det allmänna rådet i sig. Jag tror att det villkoret blir svårt att uppfylla, eftersom det man redan vet är svårt att bortse ifrån, även om man försöker.

Ett annat område där påverkan kan noteras är att vid tolkning av IFRS tenderar redovisare och revisorer att tänka i termer av tidigare nationella regelverk. Svenska redovisare tänker gärna i termer av det som traditionellt funnits i svensk redovisning, även om det inte har något stöd i IFRS. Likadant är det i andra länder. Det leder till svårigheter att uppnå enhetlig tillämpning av IFRS i olika länder, och är därmed ett problem för jämförbarheten.

Ett konkret exempel i Sverige är synen på försiktighet. Traditionellt har den principen haft en stark ställning i svensk redovisning. Försiktighet kan även förekomma i IFRS, men det kräver ett tydligare stöd i en specifik standard. Ett annat exempel är hur regler ska tillämpas. Det har funnits en syn i Sverige att det finns utrymme för egna tolkningar av hur regler ska användas, vilket är kopplat till begreppet god redovisningssed. Inom IFRS förekommer inte termen god redovisningssed. Där förekommer också egna tolkningar, men då rör det sig snarare om hur situationen i det egna företaget ska bedömas i förhållande till en specifik standard. Att avvika från standarder när IFRS följs antas bara ske i ”ytterst sällsynta fall” (IAS 1, p. 21).

Det tredje området där ett tänkesätt från ett område överförs på ett annat är begreppet väsentlighet. Det är ett viktigt begrepp inom revision, och det används inom redovisning. Frågan är dock om det ska tolkas på samma sätt inom de båda områdena. Inom revision är det en integrerad del av affärsmodellen, som ett sätt att göra en avvägning mellan nivån på revisionsrisken, och resurser som används i revisionen. Hur ska det då tolkas i redovisningen?

Begreppet väsentlig definieras i IAS 1, p. 7 i termer av påverkan på redovisningens användares beslutsfattande. IAS 8, p. 8 anger att IFRS inte behöver tillämpas när effekten av att tillämpa standarder är oväsentlig. Liknande text finns i US GAAP.

Varken FASB eller IASB har dock gjort en konkret tolkning av väsentlighet. I US GAAP har däremot noterats att väsentlighet inte kan reduceras till en kvantitativ formel. Det innebär att exempelvis en viss procentsats av eget kapital eller resultat inte kan användas för att bedöma väsentlighet. I stället krävs en bedömning av det redovisande företagets specifika situation. Det innebär att kvalitativa faktorer måste bedömas. Exempelvis kan gränsen för väsentlighet antas vara lägre när:

  1. det gäller poster som kan mätas med hög precision,
  2. det sker en påverkan på trender i resultat, eller ändrar förlust till vinst,
  3. företaget ligger nära gränser för krav på uppnådd soliditet etc, antingen från lagar eller från avtal, eller
  4. redovisningen påverkar ledningens bonus eller annan kompensation.

Medvetna avvikelser från standarder för att ledningen vill uppnå en viss redovisningsmässig effekt kan aldrig vara oväsentliga. Det faktum att ledningen eftersträvar effekten är i sig ett tecken på väsentlighet.

Kontentan av allt detta är att vi som redovisare bör reflektera över vad som styr våra tolkningar. Har vi stöd i det regelverk vi följer, eller är det tankar från andra områden som styr? Det är inte alltid helt lätt att göra denna reflektion, men det är värt ett försök!

Ek. dr Jan Marton är verksam vid Handelshögskolan i Göteborg samt arbetar med redovisningsfrågor på KPMG i Göteborg jan.marton@KPMG.se

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2017 2018 2019
Prisbasbelopp 44 800 45 500 46 500
Förhöjt pbb. 45 700 46 500 47 400
Inkomstbasbelopp 61 500 62 500  
Utdelning fåmansföretag
År 2017 2018 2019
Schablonbelopp 163 075 169 125 171 875

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2016 2017 2018
Räntesats 0,47 0,36* 0,36

* 0,19 om räkenskapsåret börjar 2016 och avslutas 2017.

Referensränta
År 2016 2017 2018
Räntesats -0,5 -0,5 -0,5
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2016 2017 2018
Positiv 6,65 6,27 6,49
Negativ 1,65 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2016 2017 2018
31 maj 0,57 0,34 0,49
30 nov 0,27 0,49  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2016 2017 2018
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 9,50
Förmånsbil, bensin 6,50 6,50 9,50
Kostförmån
År 2017 2018 2019
Frukost, lunch och middag 225 235 245
Lunch eller middag 90 94 98
Frukost 45 47 49
Skattefria gåvor
År 2016 2017 2018
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2016 2017 2018
Skattesats 22% 22% 22%
Mervärdesskatt
År 2016 2017 2018
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1939 - 1952 1953 -
Arb. avgifter 6,15% 16,36% 31,42%
Egenavgifter 6,15% 16,36% 28,97%