Balans nr 2 2010

Debatt: Klockan klämtar för revisorn – dags att vakna!

Avskaffandet av revisionsplikten för merparten av aktiebolagen kan innebära stora intäktsbortfall för revisorer, skriver Lars Tåhlin, Olle Tönnervik och Magnus Johansson. För att bli en vinnare på den nya marknaden gäller det att våga tänka nytt och leverera tjänster som är anpassade efter kundernas behov.

Vi har under hösten intervjuat ett antal revisorer. En del av svaren gjorde oss häpna. Fundera över det här: Många revisorer tycker att det är oetiskt att sälja in sig på en annans kund.

Tror någon att McKinsey eller Bain skulle ställa upp på det? Eller kommer, tror ni, de nya apotekskedjorna att tycka att det är oetiskt att ta kunder från nuvarande, statliga Apoteket? Skulle Volvo personvagnar tycka att det är fel att locka över kunder från BMW?

Självklart inte.

Med revisionspliktens avskaffande för cirka 335 000 företag är det dags att tänka om. Många revisorer måste fundera över om de över huvudtaget har något existensberättigande. Cirka 15 000 företag i Sverige kommer att omfattas av fortsatt revisionsplikt. (källa Newsline/affärsdata).

I dag existerar många revisorer därför att det har varit lag på att aktiebolag ska revideras av en godkänd eller auktoriserad revisor. Men 1 juli i år förändras denna efterfrågekraft. I stället måste revisorn, för att överleva, ta fram delvis nya tjänster, utifrån kundernas behov.

Revisionen går från att vara en lagstadgad plikt till att bli en efterfrågad tjänst. Revisorn måste förflytta sig från ordermottagare till att leverera och paketera efterfrågade produkter. Konklusionen kan tyckas överdriven och tillspetsad. Men för att skapa förändring krävs ett omskakande budskap. Det krävs en kulturförändring.

Vårt konsultföretag OIL Group har genomfört årliga undersökningar om försäljningskulturen i Sverige. Den senaste presenterade vi i maj 2009. Rapporten var så uppseendeväckande att Dagens Industri gjorde ett helt uppslag om resultatet. Den visade bland annat att:

  1. 8o procent av de tillfrågade företagen saknade en strategisk säljprocess.
  2. 89 procent av företagen bedömde att de skulle sälja cirka 20 procent mer om det fanns en bättre gemensam säljstrategi, säljprocess och säljmetodik.

Det ska dock poängteras att många svenska företag är mycket duktiga på att sälja produkter och tjänster. Företag som exempelvis Sandvik, Volvo AB, Atlas Copco, Scania, Ericsson, Ikea, H&M och de stora bankerna är synnerligen framgångsrika. Det är dock intressant att notera att samtliga dessa företag befinner sig i marknader som är oerhört starkt konkurrensutsatta. De har varit tvungna att utgå från väl definierade kundbehov och vara mycket tydliga i vad de erbjuder. I mitten av 1990-talet omdefinierade flera lastbilstillverkare sitt erbjudande. I stället för att leverera lastbilar tillgodoser de i dag kundernas behov av transportlösningar och kostnad per körd kilometer. De har gjort sig till en del av kundens utveckling och bidrar till att kunden kan öka sina marginaler. Det är därför de är framgångsrika. De mjuka delarna i erbjudandet (service, finansiering, logistik, återköp) är i dag viktigare än de hårda (själva lastbilen).

I USA såg dock inte de inhemska lastbilstillverkarna denna trend. Det innebar att helt nya aktörer kom in på marknaden och tog över eftermarknadsaffären.

Det finns fler exempel från andra branscher: flygets avreglering skapade möjligheter för andra aktörer, reklambranschen öppnade upp för nya konkurrenter när man inte insåg internets betydelse i tid, mobiltelefontillverkarna fick problem när plötsligt en datautvecklare (Apple) erbjöd något som var användarvänligt, modernt och designmässigt rätt i tiden.

Om inte revisorerna tänker om, utifrån en ny spelplan, kommer de också att möta konkurrens från både gamla och helt nya aktörer. Allt från redovisningsbyråer till ”revisionsbyråernas Ryan Air”.

Revisionsbranschen står inför något som kan liknas vid en avreglering. Vad säger då branschen och vilka slutsatser kan dras, enligt vår miniundersökning:

  1. Större revisionsföretag upplever att de är mer förberedda än små, men tillstår att säljförmågan är begränsad.
  2. Många revisorer anser att det inte är etiskt att sälja in sig på annans kund.
  3. Branschen måste tydliggöra och utveckla produktsortimentet.
  4. Revisions- och redovisningsbranschen har jämfört med andra branscher en outvecklad säljkultur, framför allt inom områdena skatt och revision.
  5. Många revisorer upplever att de har så mycket att göra så att de varken hinner fundera eller planera för framtida förändringar.
  6. Branschen får ökad konkurrens.

Samtidigt hävdade de revisorer vi intervjuade att den nya lagen inte nämnvärt påverkar just dem.

Vår slutsats är att revisions- och rådgivningsbranschen i Sverige kan komma att tappa stora intäkter, någonstans i intervall et 2–4 miljarder kronor. (Drygt 60 procent av samtliga aktiebolag omsätter mindre än 2 miljoner kronor, vår uppskattning är att revisionsintäkterna från denna grupp är minst 2 miljarder kronor).

Samtidigt finns det en potential till att utifrån dagens situation stärka sin position. Revisorerna har redan kunden, känner kunden och företaget. Revisorn har en trovärdighet och en kunskap som företagen behöver, även om de inte längre har revisionsplikt. Den första frågan som måste ställas är: hur ser behovet ut hos våra nuvarande kunder?

Men det krävs också att revisorerna:

  1. Definierar marknaden.
  2. Utgår från ett delvis nytt behov hos kunden.
  3. Blir mer proaktiva i stället för reaktiva.
  4. Paketerar tjänsterna på ett tydligt sätt.
  5. Utvecklar en kultur där det är fint att sälja; ge försäljningsarbetet både verktyg och hög status.
  6. Inför försäljning som stående punkt på agendan i revisionsbolagens styrelser.

De som på djupet förstår innebörden av de nya förutsättningarna har möjligheter att bli vinnarföretag i revisions- och rådgivningsbranschen. Men det gäller att tänka nytt. Hör ni inte klockan som klämtar? Det är dags för revisorerna att vakna och stiga upp.

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2017 2018 2019
Prisbasbelopp 44 800 45 500 46 500
Förhöjt pbb. 45 700 46 500 47 400
Inkomstbasbelopp 61 500 62 500  
Utdelning fåmansföretag
År 2017 2018 2019
Schablonbelopp 163 075 169 125 171 875

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2016 2017 2018
Räntesats 0,47 0,36* 0,36

* 0,19 om räkenskapsåret börjar 2016 och avslutas 2017.

Referensränta
År 2016 2017 2018
Räntesats -0,5 -0,5 -0,5
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2016 2017 2018
Positiv 6,65 6,27 6,49
Negativ 1,65 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2016 2017 2018
31 maj 0,57 0,34 0,49
30 nov 0,27 0,49  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2016 2017 2018
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 9,50
Förmånsbil, bensin 6,50 6,50 9,50
Kostförmån
År 2017 2018 2019
Frukost, lunch och middag 225 235 245
Lunch eller middag 90 94 98
Frukost 45 47 49
Skattefria gåvor
År 2016 2017 2018
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2016 2017 2018
Skattesats 22% 22% 22%
Mervärdesskatt
År 2016 2017 2018
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1939 - 1952 1953 -
Arb. avgifter 6,15% 16,36% 31,42%
Egenavgifter 6,15% 16,36% 28,97%