Balans nr 2 2010

Noteringar: Nya gymnasiereformen inget hot mot ”diplomerad gymnasieekonom”

Branschinitiativet diplomerad gymnasieekonom blir än viktigare när gymnasieskolans ekonomiprogram inriktas mot fortsatta studier på högskola och universitet. Det menar Mats Johansson, vd för Certifierade ekonomiutbildningar i Sverige AB, CESAB.

En tydligare uppdelning mellan yrkesprogram och högskoleförberedande program är huvudinriktningen i regeringens stora gymnasiereform, som förväntas beslutas under våren. Ekonomiämnet kommer att få ett eget treårigt program (tidigare var det en inriktning inom samhällsprogrammet). Ämnet får därmed större utrymme. Tyngdpunkten i utbildningen kommer att förskjutas mot allmänförståelse av ekonomiska förhållanden och samhällsvetenskap i syfte att förbereda eleverna för högskolestudier, menar Jan Schierbeck, undervisningsråd, på Skolverket.

– Kanske kommer det fortfarande att finnas några som går ut i yrkeslivet direkt efter gymnasiet, men det kommer inte att framgå av programmets examensmål, eftersom det är en grundläggande principfråga i gymnasiereformen att skilja mellan yrkesutbildningar och högskoleförberedande utbildningar, förklarar han.

Många lärare och mindre företagare beklagar att det har blivit en så grov uppdelning.

– Regeringen har velat göra en tydlig uppdelning, men det innebär att ekonomiämnet som legat mitt emellan, tippat över och hamnat i den studieförberedande kategorin, säger Mats Johansson.

CESAB verkställer beslut om vilka skolor som får examinera diplomerade gymnasieekonomer. Initiativet har tillkommit för att svara mot näringslivets efterfrågan på kvalificerade gymnasieekonomer. Mats Johansson ser inte att den nya reformen hotar certifieringen av gymnasieekonomer, tvärtom.

– Diplomerad gymnasieekonom blir ännu viktigare nu, eftersom Skolverket inte kommer att följa upp de mål som avnämarna (rekryteringsfirmor och småföretag, reds. anm.) önskar. Skolverket kommer att borga för att ekonomiprogrammet blir högskoleförberedande, medan diplomerad gymnasieekonom borgar för anställningsbarhet, säger han.

rl

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2017 2018 2019
Prisbasbelopp 44 800 45 500 46 500
Förhöjt pbb. 45 700 46 500 47 400
Inkomstbasbelopp 61 500 62 500  
Utdelning fåmansföretag
År 2017 2018 2019
Schablonbelopp 163 075 169 125 171 875

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2016 2017 2018
Räntesats 0,47 0,36* 0,36

* 0,19 om räkenskapsåret börjar 2016 och avslutas 2017.

Referensränta
År 2016 2017 2018
Räntesats -0,5 -0,5 -0,5
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2016 2017 2018
Positiv 6,65 6,27 6,49
Negativ 1,65 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2016 2017 2018
31 maj 0,57 0,34 0,49
30 nov 0,27 0,49  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2016 2017 2018
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 9,50
Förmånsbil, bensin 6,50 6,50 9,50
Kostförmån
År 2017 2018 2019
Frukost, lunch och middag 225 235 245
Lunch eller middag 90 94 98
Frukost 45 47 49
Skattefria gåvor
År 2016 2017 2018
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2016 2017 2018
Skattesats 22% 22% 22%
Mervärdesskatt
År 2016 2017 2018
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1939 - 1952 1953 -
Arb. avgifter 6,15% 16,36% 31,42%
Egenavgifter 6,15% 16,36% 28,97%