Innehåll

Balans nr 2 2010

Noteringar: Nya gymnasiereformen inget hot mot ”diplomerad gymnasieekonom”

Branschinitiativet diplomerad gymnasieekonom blir än viktigare när gymnasieskolans ekonomiprogram inriktas mot fortsatta studier på högskola och universitet. Det menar Mats Johansson, vd för Certifierade ekonomiutbildningar i Sverige AB, CESAB.

En tydligare uppdelning mellan yrkesprogram och högskoleförberedande program är huvudinriktningen i regeringens stora gymnasiereform, som förväntas beslutas under våren. Ekonomiämnet kommer att få ett eget treårigt program (tidigare var det en inriktning inom samhällsprogrammet). Ämnet får därmed större utrymme. Tyngdpunkten i utbildningen kommer att förskjutas mot allmänförståelse av ekonomiska förhållanden och samhällsvetenskap i syfte att förbereda eleverna för högskolestudier, menar Jan Schierbeck, undervisningsråd, på Skolverket.

– Kanske kommer det fortfarande att finnas några som går ut i yrkeslivet direkt efter gymnasiet, men det kommer inte att framgå av programmets examensmål, eftersom det är en grundläggande principfråga i gymnasiereformen att skilja mellan yrkesutbildningar och högskoleförberedande utbildningar, förklarar han.

Många lärare och mindre företagare beklagar att det har blivit en så grov uppdelning.

– Regeringen har velat göra en tydlig uppdelning, men det innebär att ekonomiämnet som legat mitt emellan, tippat över och hamnat i den studieförberedande kategorin, säger Mats Johansson.

CESAB verkställer beslut om vilka skolor som får examinera diplomerade gymnasieekonomer. Initiativet har tillkommit för att svara mot näringslivets efterfrågan på kvalificerade gymnasieekonomer. Mats Johansson ser inte att den nya reformen hotar certifieringen av gymnasieekonomer, tvärtom.

– Diplomerad gymnasieekonom blir ännu viktigare nu, eftersom Skolverket inte kommer att följa upp de mål som avnämarna (rekryteringsfirmor och småföretag, reds. anm.) önskar. Skolverket kommer att borga för att ekonomiprogrammet blir högskoleförberedande, medan diplomerad gymnasieekonom borgar för anställningsbarhet, säger han.

rl

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2018 2019 2020
Prisbasbelopp 45 500 46 500 47 300
Förhöjt pbb. 46 500 47 400 48 300
Inkomstbasbelopp 62 500 64 400 66 800
Utdelning fåmansföretag
År 2018 2019 2020
Schablonbelopp 169 125 171 875 177 100

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2018 2019 2020
Räntesats 0,36 0,51 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2018 2019 2020
Positiv 6,49 6,51 6,50
Negativ 1,50 1,51 1,50
Statslåneränta
År 2017 2018 2019
31 maj 0,34 0,49 0,05
30 nov 0,49 0,51 -0,09

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2018 2019 2020
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2018 2019 2020
Frukost, lunch och middag 235 245 245
Lunch eller middag 94 98 98
Frukost 47 49 49
Skattefria gåvor
År 2018 2019 2020
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2018 2019 2020
Skattesats 22% 21,4% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2018 2019 2020
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%