Balans nr 2 2010

Noteringar: Kärvt klimat sätter ”fortsatt drift” i fokus

Att det råder tuffa tider, inte minst för verkstadsbolag i västra Sverige, lär inte komma som en nyhet för någon. Men nu efter bokslutet ställs revisorerna inför frågan om deras kunder kan antas fortsätta driften under året som kommer.

– Många kunder har dålig likviditet, och är pressade, säger Mats Olsson, auktoriserad revisor på Göteborgsbaserade Adrian & Partners.

Ett led i revisorns arbete är att utvärdera företagsledningens bedömning av företagets förmåga till fortsatt drift.

– I många fall är det inte nödvändigt för revisorn att reflektera mer än några minuter över den fortsatta driften, men omvärlden har blivit så orolig att vi nu får vända på lite fler stenar. Även hos dem där svaret normalt är självklart gör man en lite djupare reflektion i år, säger Mats Olsson.

För ett företag i behov av nya krediter kan ett ifrågasättande i revisionsberättelsen av den fortsatta driften skrämma bort möjliga långivare – och på så sätt bli självuppfyllande. Men Mats Olsson tonar ner risken att revisionsberättelsen i sig själv skulle ha en så avgörande effekt. Vad han i stället betonar är vikten av att företagarna noggrant överväger frågan om fortsatt drift.

– Om de redogör för problemen i förvaltningsberättelsen, och hur de hanterar dem, så kan man ta viss hänsyn till det. Många brukar ha torftiga förvaltningsberättelser och då måste jag förklara vad det finns skäl att skriva mer om utifrån lag och god redovisningssed.

Om företaget däremot hårdnackat insisterar på att släta över problemen kan revisorn bli tvungen att hålla fram en avvikande bild i revisionsberättelsen – vilket företaget i det läget kan uppleva som något av en spik i kistan.

Lars Magnus Frisk är verksam på Ernst & Young i Göteborg och både auktoriserad revisor och auktoriserad redovisningskonsult FAR SRS. Han upplever att det finns en oro hos företagare för vad ett eventuellt ifrågasättande av den fortsatta driften skulle innebära.

– De är nog mest oroliga för de finansiella kreditgivarna, inte främst för leverantörerna.

Sammantaget är Lars Magnus Frisk däremot inte säker på att det i år skulle vara aktuellt i fler bolag än tidigare att ifrågasätta den fortsatta driften.

– Det förekommer ett fåtal fall varje år, jag kan inte säga att det skulle ha blivit vanligare. Det är ju en fråga som alltid måste prövas.

ak

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2017 2018 2019
Prisbasbelopp 44 800 45 500 46 500
Förhöjt pbb. 45 700 46 500 47 400
Inkomstbasbelopp 61 500 62 500  
Utdelning fåmansföretag
År 2017 2018 2019
Schablonbelopp 163 075 169 125 171 875

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2016 2017 2018
Räntesats 0,47 0,36* 0,36

* 0,19 om räkenskapsåret börjar 2016 och avslutas 2017.

Referensränta
År 2016 2017 2018
Räntesats -0,5 -0,5 -0,5
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2016 2017 2018
Positiv 6,65 6,27 6,49
Negativ 1,65 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2016 2017 2018
31 maj 0,57 0,34 0,49
30 nov 0,27 0,49  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2016 2017 2018
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 9,50
Förmånsbil, bensin 6,50 6,50 9,50
Kostförmån
År 2017 2018 2019
Frukost, lunch och middag 225 235 245
Lunch eller middag 90 94 98
Frukost 45 47 49
Skattefria gåvor
År 2016 2017 2018
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2016 2017 2018
Skattesats 22% 22% 22%
Mervärdesskatt
År 2016 2017 2018
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1939 - 1952 1953 -
Arb. avgifter 6,15% 16,36% 31,42%
Egenavgifter 6,15% 16,36% 28,97%