Balans nr 2 2010

Stopp för ny europeisk bolagsform för små företag

Förslaget förkastades i sista stund av ministerrådet

EG-kommissionens förslag till en ny europeisk bolagsform för små och medelstora företag (SPE) förkastades i sista stund av ministerrådet. I denna artikel förklarar Annica Sandberg och Rolf Skog, som under det svenska ordförandeskapet ansvarade för förhandlingarna, varför det inte gick att nå enighet bland medlemsstaterna.

EG-kommissionen arbetar för att harmonisera aktiebolagslagstiftningen i Europa men också för att skapa helt nya, övernationella bolagsformer. Ett symboliskt viktigt steg i den riktningen togs år 2001 när förordningen om en europeisk aktiebolagsform, Societas Europaea (SE), blev verklighet.

Bolagsformen se är avsedd för i första hand relativt stora företag med verksamhet i flera medlemsstater. Den föregicks av hela trettio års diskussioner och förhandlingar och slutresultat blev enligt många bedömare en urvattnad kompromissprodukt som hittills attraherat endast ett fåtal bolag. Detta hindrade emellertid inte kommissionen från att i juni 2008 lägga fram ett förslag till förordning om en motsvarande europeisk bolagsform för små och medelstora företag, Societas Privata Europaea (SPE). Tanken var att genom en ny europeisk bolagsform stärka dessa företags konkurrenskraft på den inre marknaden.

Kommissionens förslag

Kommissionens ambition var att skapa en bolagsform för vilken, så långt möjligt, samma regler skulle gälla i alla medlemsstater men samtidigt erbjuda aktieägarna ett stort mått av frihet att själva reglera en rad frågor i bolagsordningen. Det privata europabolaget skulle regleras i första hand av EG-förordningen, i andra hand av bolagsordningen och i sista hand, såvitt avser frågor som varken reglerades i förordningen eller i bolagsordningen, av nationella regler för privata aktiebolag i det land där det privata europabolaget har sitt registrerade säte.

Kommissionen föreslog att ett privat europabolag skulle kunna bildas av en eller flera fysiska eller juridiska personer och att existerande bolag i medlemsstaterna skulle kunna omvandlas till privata europabolag. Förslaget innehöll inte något krav på ett så kallat gränsöverskridande inslag för att få bilda ett privat europabolag. Det krävdes alltså inte att bolaget skulle bedriva verksamhet i flera medlemsstater eller att dess aktieägare skulle vara bosatta i olika medlemsstater. Förslaget innebar vidare att bolaget skulle kunna bildas med endast en euro i aktiekapital.

I avtalsfrihetens namn lämnades en rad frågor till aktieägarna att reglera i bolagsordningen, utan några ”fall back”-regler i form av nationell rätt. Förslaget innehöll en lista på cirka 50, mestadels komplicerade, frågor som bolaget skulle vara tvunget att reglera i bolagsordningen. Det handlade exempelvis om förfarandet för att öka bolagets aktiekapital.

Ett privat europabolag skulle enligt förslaget kunna flytta sitt registrerade säte från en medlemsstat till en annan. För det fall bolagets arbetstagare hade rätt till inflytande i bolagets styrelse fanns regler som syftade till att möjliggöra en sådan rätt till inflytande även efter sätesflytten.

Förordningsförslaget grundades på artikel 308 i EG-fördraget. Det skulle därför kunna antas endast genom ett enhälligt beslut bland medlemsstaterna i rådet. Europaparlamentet fick yttra sig över förslaget, men någon rätt till medbeslutande fanns inte.

Frankrike och Tjeckien inledde förhandlingarna

Förhandlingarna om förslaget inleddes i rådets arbetsgrupp för bolagsrätt under Frankrikes ledning hösten 2008. Frankrike drev på förhandlingarna, men det stod snart klart att förslaget innehöll en hel del komplicerade och politiskt känsliga frågor, vilket gjorde det svårt för Frankrike att nå framgång. Efter årsskiftet lämnade Frankrike över ordförandeskapet till Tjeckien och förhandlingarna fortskred i något lugnare tempo. Tjeckien presenterade, liksom Frankrike under sitt ordförandeskap, ett reviderat förslag till förordningstext. Bortsett från att det tjeckiska förslaget utvecklade reglerna om arbetstagarinflytandet, innebar varken det franska eller det tjeckiska förslaget några större nyheter i förhållande till det förslag som kommissionen hade presenterat ett knappt år tidigare.

Det svenska ordförandeskapet

1 juli 2009 tog Sverige över ordförandeskapet i EU och därmed också ansvaret för förhandlingarna om det privata europabolaget. Målsättningen var att nå en politisk överenskommelse om förslaget på ministerrådets möte i början av december 2009. Kommissionens förslag hade kritiserats från vissa håll för att vara komplicerat och svårt att tillämpa. Det svenska ordförandeskapet strävade därför efter att förenkla förordningen så att reglerna skulle kunna tillämpas av företagare, utan att de måste lägga ner stora kostnader på juridisk rådgivning. Efter ett inledande möte i arbetsgruppen i juli månad vidtog ett intensivt arbete där representanter för det svenska ordförandeskapet hade bilaterala möten med alla de övriga 26 medlemsstaterna.

På grundval av det förslag som tjeckerna hade lämnat efter sig och det som framkommit under de bilaterala samtalen med övriga medlemsstater presenterade det svenska ordförandeskapet ett kompromissförslag i början av september 2009. På temat förenklingar för företagen föreslogs att listan på sådant som måste regleras i bolagsordningen skulle begränsas till vad som var absolut nödvändigt, som till exempel bolagets firma och verksamhetsföremål. Övriga frågor skulle i stället regleras av nationell aktiebolagsrätt. Om aktieägarna ville skulle de dock, i den utsträckning som förordningen tillät, i bolagsordningen kunna avvika från den ordning nationell rätt erbjuder. En annan sak som bedömdes kunna förenkla för företagen var att förfarandet för att bilda ett privat europabolag uttryckligen reglerades i förordningen. När det gällde frågan om aktiekapitalets storlek var utgångspunkten i det svenska kompromissförslaget alltjämt en euro, men medlemsstaterna skulle ha frihet att föreskriva ett högre krav för bolag registrerade i den medlemsstaten. Aktiekapitalkravet fick dock inte överstiga 5000 euro.

Svåra politiska frågor

Redan under de franska och tjeckiska ordförandeskapen stod det klart att det fanns vissa centrala politiska frågor som måste lösas för att man under det svenska ordförandeskapet skulle kunna nå en överenskommelse om det privata europabolaget. Efter de bilaterala samtalen under sommaren var det också tydligt att dessa frågor inte skulle kunna lösas under förhandlingarna bland tjänstemännen i arbetsgruppen utan att det skulle krävas diskussion och beslut på politisk nivå, i slutänden av ministrarna själva i rådet.

De frågor det främst handlade om var om det skulle vara tillåtet för bolagen att bedriva sin huvudsakliga verksamhet eller ha sitt huvudkontor i en annan medlemsstat än i den stat där bolaget har sitt registrerade säte, aktiekapitalets storlek och hur stora bolag som skulle tvingas tillämpa reglerna om arbetstagarinflytande. Även frågorna om ett eventuellt krav på ett gränsöverskridande inslag, i vilken utsträckning ett privat europabolag skulle kunna bildas genom ombildning av befintliga juridiska personer och om medlemsstaterna skulle tillåtas att tillämpa ett förfarande med granskning av notarius publicus i samband med bolagets registrering visade sig vara besvärliga.

Mervärdet ifrågasattes

Under hösten 2009 presenterade det svenska ordförandeskapet ytterligare ett antal reviderade förslag. Dessa förslag behandlades vid fem möten i rådsarbetsgruppen. Målsättningen med förhandlingarna i arbetsgruppen var främst att lösa ut de kvarvarande frågor som inte rörde de centrala politiska frågorna. Många av medlemsstaterna kunde stryka sina reservationer sedan deras önskemål tillgodosetts. På så sätt kan man säga att målsättningen nåddes, men kvaliteten i det som kommer ut av ett sådant kompromissande är inte alltid den bästa. Ett problem är att den enda lösning som alla medlemsstater kan acceptera ofta är att den omtvistade frågan ska regleras av nationell rätt i den medlemsstat där bolaget hör hemma. Genom sådana lösningar kom den ursprungliga tanken på en bolagsform som lyder under samma regler oavsett medlemsstat att urvattnas alltmer och mervärdet i bolagsformen att ifrågasättas från vissa håll.

Fortsatta diskussioner i Coreper

Parallellt med förhandlingarna i arbetsgruppen förekom en mängd bilaterala kontakter med medlemsstaterna i de centrala politiska frågorna i syfte att bereda väg för en politisk överenskommelse vid rådsmötet i början av december. Det var många gånger fråga om en besvärlig balansgång, då medlemsstaternas positioner låg långt ifrån varandra och deras vilja till eftergifter stundtals var mycket liten. En särskild omständighet som försvårade arbetet under hösten var det tyska parlamentsvalet som inträffade i slutet av september och som resulterade i en ny koalitionsregering. Under en stor del av hösten var det oklart var Tyskland stod i de olika frågorna.

I november bedömdes förhandlingarna i arbetsgruppen ha nått vägs ände. Det hade blivit dags att lyfta upp förhandlingarna till Coreper (Comité des Representants Permanents), vars uppgift är att bistå rådet genom att förbereda dess möten. De frågor som inte löstes av medlemsstaternas EU-ambassadörer i Coreper skulle behöva lyftas upp till ministernivå för avgörande. Coreper behandlade förordningsförslaget vid två möten under andra hälften av november. Det svenska ordförandeskapets kompromissförslag fick stöd av en stor majoritet av medlemsstaterna, men några reservationer kvarstod. Det var tydligt att de besvärligaste frågorna handlade om separation av bolagets verksamhet och registrerade säte samt arbetstagarinflytandet i bolagens styrelser.

Ministrarna kunde inte enas

I början av december 2009 ägde behandlingen i ministerrådet rum. Rådskonstellationen leddes av Sveriges handelsminister Ewa Björling. In i det sista hade ordförandeskapet bedrivit intensiva bilaterala diskussioner såväl mellan tjänstemän som på politisk nivå i syfte att lösa de utestående frågorna. Under veckan före rådsmötet hade det dock kommit signaler från ett antal medlemsstater att de skulle få svårt att acceptera ordförandeskapets kompromissförslag.

Själva behandlingen på rådsmötet blev kort. Sedan kommissionen uppgivit att den stödde det svenska kompromissförslaget förklarade Tyskland att de inte kunde acceptera de föreslagna lösningarna på frågorna om separation av bolagets huvudsakliga verksamhet och registrerade säte, aktiekapitalets storlek samt arbetstagarinflytandet. Eftersom det krävdes enhällighet bland medlemsstaterna kunde handelsminister Ewa Björling snabbt konstatera att det saknades förutsättningar för en överenskommelse. Därmed avslutades behandlingen av förordningsförslaget för det svenska ordförandeskapets del.

Förordningsförslaget om ett privat europabolag ligger tills vidare kvar på förhandlingsbordet i rådet. Nu är det Spanien som leder arbetet i rådet. Det återstår att se om spanjorerna bedömer att fortsatta förhandlingar skulle vara meningsfulla och hur de väljer att hantera frågan.

Annica Sandberg

Rolf Skog

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2017 2018 2019
Prisbasbelopp 44 800 45 500 46 500
Förhöjt pbb. 45 700 46 500 47 400
Inkomstbasbelopp 61 500 62 500  
Utdelning fåmansföretag
År 2017 2018 2019
Schablonbelopp 163 075 169 125 171 875

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2016 2017 2018
Räntesats 0,47 0,36* 0,36

* 0,19 om räkenskapsåret börjar 2016 och avslutas 2017.

Referensränta
År 2016 2017 2018
Räntesats -0,5 -0,5 -0,5
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2016 2017 2018
Positiv 6,65 6,27 6,49
Negativ 1,65 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2016 2017 2018
31 maj 0,57 0,34 0,49
30 nov 0,27 0,49  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2016 2017 2018
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 9,50
Förmånsbil, bensin 6,50 6,50 9,50
Kostförmån
År 2017 2018 2019
Frukost, lunch och middag 225 235 245
Lunch eller middag 90 94 98
Frukost 45 47 49
Skattefria gåvor
År 2016 2017 2018
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2016 2017 2018
Skattesats 22% 22% 22%
Mervärdesskatt
År 2016 2017 2018
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1939 - 1952 1953 -
Arb. avgifter 6,15% 16,36% 31,42%
Egenavgifter 6,15% 16,36% 28,97%