Innehåll

Balans nr 2 2010

”Revisorerna måste hjälpa till”

– Revisorer och konsulter måste hjälpa till med det här!

Det säger Hans Elliot, konkursförvaltare och advokat vid Advokatfirman Glimstedt i Lund, apropå styrelseledamöters utsatthet efter konkurser. Han hör själv till dem som håller kurser i ämnet.

– Om de som nu krävs på pengar hade känt till det här hade de kanske vidtagit åtgärder tidigare i sina bolag: kanske upprättat kontrollbalansräkningen tidigare, låtit bolaget träda i likvidation eller gå i konkurs snabbare, säger Hans Elliot.

– Många företagare lever ju på hoppet, att sen ska det bli bättre – och så har någon sagt att du inte är personligen betalningsansvarig i ett aktiebolag, men det kan de ju bli genom de här reglerna.

Hans Elliot har inte mycket till övers för dem som specialiserar sig på att avkräva styrelseledamöter personlig betalning för gamla konkursskulder.

– Vi konkursförvaltare brukar kalla dem för prisjägare, säger Hans Elliot.

Han drar en parallell till advokater i USA som springer efter ambulanser för att erbjuda skadade personer att driva skadeståndstalan mot provision på eventuellt utfall.

Man kan ju anse det minst lika olyckligt om den oskyldige leverantören ska behöva ta en kreditförlust, med allt vad det kan leda till.

Är det inte lagstiftarens mening och lagens anda att ansvar ska kunna utkrävas?

Jo, men meningen är kanske inte att folk ska infria ansvaret utan att det ska fungera preventivt. En varning i tidningen kan nog ha bättre effekt.

Många som driver affärer vet inte vilka risker de löper, säger Hans Elliot.

Hans Elliot råder företagare att löpande dokumentera sina iakttagelser under svåra tider så att de har bevisning i efterhand. Om företagets företrädare utan vidare bedömer att företagets egna kapital överstiger hälften av aktiekapitalet så behöver en skriftlig kontrollbalansräkning egentligen inte upprättas. I det läget är substansen, inte formen, rättsligt avgörande. Men om en fordringsägare många år senare framställer krav så riskerar företrädaren att hamna i bevismässigt underläge.

Alexander Kristofersson

Ställföreträdaransvaret

Det är en rad detaljer som samtliga måste iakttas av styrelseledamöter för att de inte personligen ska bli betalningsansvariga för bolagets följande förpliktelser. Ledamöter måste bland annat uppfylla krav på:

  1. att upprätta och låta bolagets revisor granska en kontrollbalansräkning när det finns skäl att anta att en sådan kan visa ett eget kapital som motsvarar mindre än hälften av det registrerade aktiekapitalet,
  2. att snarast möjligt utfärda kallelse till så kallad kontrollstämma ifall kontrollbalansräkningen visar ett eget kapital under den kritiska gränsen,
  3. ansökan hos tingsrätt om likvidation senast två veckor från den andra kontrollstämman eller den tidpunkt då sådan senast skulle ha hållits, alternativt en andra kontrollbalansräkning och kontrollstämma inom åtta månader ifall verksamheten drivs vidare.

Bestämmelserna om kontrollbalansräkning, personligt ansvar för styrelseledamöter och så vidare finns i 25 kap. 13–20 §§ i aktiebolagslagen (SFS 2005:551).

Underlåtenhet att följa reglerna medför personligt ansvar i första hand för styrelseledamöterna, men det kan även omfatta andra som agerar för deras räkning eller aktieägare som beslutar att låta företaget fortsätta verksamheten.

Personligt betalningsansvar är solidariskt, det vill säga vem som helst av de ansvariga kan avkrävas upp till hela beloppet.

Så kan skulden flerfaldigas

Säg att en styrelseledamot i dag står betalningsansvarig för en skuld från 2002 på 100000 kronor. Dröjsmålsräntan enligt räntelagen uppgår då till ytterligare lika mycket.

Till skillnad mot skulder i fortlevande bolag ska denna skuld dessutom betalas från styrelseledamotens privata, redan beskattade pengar, så förmögenhetseffekten blir ytterligare uppblåst jämfört med värdet av den ursprungliga skulden.

Om tvisten når domstol kan den förlorande parten också räkna med rättegångskostnader. De varierar, men ett vanligt belopp kan vara runt 60000 kronor med bägges ombudsarvoden inräknade.

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2017 2018 2019
Prisbasbelopp 44 800 45 500 46 500
Förhöjt pbb. 45 700 46 500 47 400
Inkomstbasbelopp 61 500 62 500  
Utdelning fåmansföretag
År 2017 2018 2019
Schablonbelopp 163 075 169 125 171 875

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2016 2017 2018
Räntesats 0,47 0,36* 0,36

* 0,19 om räkenskapsåret börjar 2016 och avslutas 2017.

Referensränta
År 2016 2017 2018
Räntesats -0,5 -0,5 -0,5
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2016 2017 2018
Positiv 6,65 6,27 6,49
Negativ 1,65 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2016 2017 2018
31 maj 0,57 0,34 0,49
30 nov 0,27 0,49  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2016 2017 2018
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 9,50
Förmånsbil, bensin 6,50 6,50 9,50
Kostförmån
År 2017 2018 2019
Frukost, lunch och middag 225 235 245
Lunch eller middag 90 94 98
Frukost 45 47 49
Skattefria gåvor
År 2016 2017 2018
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2016 2017 2018
Skattesats 22% 22% 22%
Mervärdesskatt
År 2016 2017 2018
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1939 - 1952 1953 -
Arb. avgifter 6,15% 16,36% 31,42%
Egenavgifter 6,15% 16,36% 28,97%