Balans nr 2 2010

Börsbolagens årsredovisningar 2008

Finanskrisen – var syns den i de finansiella rapporterna?

2008 var ett turbulent år för många bolag. I denna artikel redogör Anna Lindén för några av resultaten i PricewaterhouseCoopers årliga undersökning Finansiell rapportering – En genomgång av svenska börsbolags årsredovisningar 2008 upprättade enligt IFRS.

IFRS – International Financial Reporting Standards

WACC – weighted average cost of capital (den genomsnittliga kapitalkostnaden)

IAS – International Accounting Standards

NGM – Nordic Growth Market

Den snabba konjunkturnedgången har inneburit stora utmaningar för bolagen vad gäller att bibehålla lönsamhet och likviditet. Det har även varit en utmaning att beskriva effekterna av denna nedgång. De finansiella rapporterna spelar en nyckelroll i detta avseende genom att de innehåller beskrivningar avseende den situation bolagen befinner sig i.

Vi har läst ett antal svenska börsbolags årsredovisningar för 2008 upprättade enligt IFRS. Genomläsningen omfattar 72 årsredovisningar och motsvarar cirka en fjärdedel av alla noterade bolag på NGM och OMX Nordiska börs Stockholm Large, Mid och Small Cap. De bolag som kommit med i genomgången har identifierats genom slumpmässigt urval.

Syftet med undersökning är att bidra till utvecklingen av de noterade bolagens informationsgivning genom att belysa ett antal viktiga områden. Årets undersökning är en fortsättning och vidareutveckling av föregående års studie Finansiell rapportering -En genomgång av svenska börsbolags årsredovisningar 2007 upprättade enligt IFRS som publicerades i november 2008. Årets undersökning av årsredovisningar har fokuserat på några av de områden som kan påverkas av den finansiella oron på marknaden.

Vi har kunnat konstatera att en av de stora utmaningarna för 2008 har varit att lämna transparant information avseende de finansiella riskerna. Den fortsatta oron på marknaden som många bolag känner av förstärker vikten av att fortsätta ge god information till marknaden.

Det bör poängteras att det naturligtvis kan förekomma situationer då ett bolag medvetet frångått ett visst upplysningskrav beroende på att företeelsen ur bolagets perspektiv är av oväsentlig karaktär.

Rörelseförvärv

Av de bolag som ingår i undersökningen har 22 bolag (31%) redovisat minst ett rörelseförvärv under 2008 (2007: 50%).

Av de bolag som genomförde rörelseförvärv har 82% (2007: 95%) redovisat goodwill som en del av anskaffningsvärdet. Goodwill utgör i genomsnitt 55% (2007: 60%) av totala anskaffningsvärdet och utgör således fortfarande en betydande post i rörelseförvärven.

I figuren nedan visas de poster som omvärderats och andelen bolag som omvärderat respektive post. Immateriella tillgångar, som här inte inkluderar goodwill, är även i år den post som bolagen oftast justerar för.

Vi har även tittat på hur övervärdet (verkligt värde vid förvärvstidpunkten i förhållande till de redovisade värdena omedelbart före förvärvet) fördelar sig mellan olika tillgångsposter. I figuren nedan visas genomsnittlig fördelning av övervärdet, exklusive goodwill, på identifierbara tillgångar.

I årets undersökning var det 15% (2007: 20%) av bolagen som inte identifierade några immateriella tillgångar som ska redovisas separat, det vill säga redovisade immateriella tillgångar utgjordes till 100% av goodwill.

Immateriella tillgångar

82% (2007: 90%) av bolagen redovisar immateriella tillgångar i balansräkningen. Minskningen kan bero på att andelen finansiella bolag i urvalet i år är något högre än under 2007.

I figurerna till höger visas fördelningen mellan olika slag av immateriella tillgångar för år 2008 och 2007. Som framgår har ingen större förändring skett mellan åren. Goodwill är alltjämt den absolut största posten och motsvarar 58% (2007: 56%) av totala immateriella tillgångar.

I vår undersökning redovisar bolagen på OMX Large, Mid och Small immateriella tillgångar som uppgår till mellan 10–20% av totala tillgångar. NGM-bolagen redovisar immateriella tillgångar motsvarande ca 50% av totala tillgångar.

Liksom tidigare år kan vi konstatera att goodwill redovisas av majoriteten av bolagen och utgör en betydande del av bolagens redovisade immateriella tillgångar. 78% av de bolag som redovisar immateriella tillgångar redovisar goodwill. Av totalt antal bolag i undersökningen redovisar 64% goodwill.

Immateriella tillgångar med obestämbar nyttjandeperiod (utöver goodwill) redovisas av sex bolag, dvs. av 8% (2007: 8%) av de undersökta bolagen. I samtliga fall utgörs även detta år den redovisade tillgången av ett eller flera varumärken.

Upplysningskraven för den årliga nedskrivningsprövningen av goodwill är omfattande. Vår bedömning är att bolagen blir allt bättre på att ge den information som krävs enligt standarden. Av bolagen i undersökningen med redovisad goodwill har ca 95% fördelat denna på kassagenererande enheter. Hälften av bolagen redovisar kassagenererande enheter som motsvaras av segment och nästan lika många redovisar kassagenererande enheter som är på en lägre nivå än segmenten.

Liksom föregående år har samtliga bolag baserat nedskrivningsprövningen på nyttjande värde. Bolagen ska lämna information om de väsentliga uppskattningar och antaganden som används för att beräkna återvinningsvärdet. Tabellen nedan sammanfattar hur denna information återgivits av bolagen i årets undersökning jämfört med föregående års undersökning.

20082007
Antagande i nedskrivningstest baseras på:
1. Tidigare erfarenheter50%80%
2. Externa informationskällor20%30%
3. Annat60%30%
Som annat uppges främst bolagets egna bedömningar av och förväntningar på marknadsutvecklingen.
Anger diskontertngsräntan98%100%
Upplyser öm tillväxt
(ej nödvändigtvis i absoluta tal)
70%70%
Anger prognosperioden91%92%
Har prognosperiod längre än 5 år4%2%

Använd diskonteringsränta har varierat mycket från bolag till bolag, från 5% upp till 31,5% (2007: 6–30%). Medianvärdet för 2008 uppgick till 11% (2007: 11,2%). I genomsnitt låg diskonteringsräntan i år på 12,2%. 65% av bolagen anger vad de baserat diskonteringsräntan på och en majoritet uppger då bolagets ”WACC” eller liknande mått. Vissa branscher har använt en något högre diskonteringsränta i genomsnitt, t.ex. finans (15%) och it (14%), jämfört med andra branscher, t.ex. industri och råvaror (10%). Vi noterar också att genomsnittsräntan är högre för bolag noterade på ngm (16%) än för bolag noterade på de övriga listorna.

Tio bolag (17%) av de bolag som redovisar immateriella tillgångar, har gjort nedskrivningar av immateriella tillgångar (goodwill och/ eller övriga immateriella tillgångar) under 2008. Knappt 20% av bolagen med goodwill har redovisat nedskrivningar av goodwill. Flertalet bolag skriver då ner under 10% av det redovisade värdet på goodwill. Nedskrivning av goodwill motsvarar 1% av totalt redovisad goodwill i samtliga undersökta bolag. 7 av 10 bolag har upplyst om de händelser eller omständigheter som lett till nedskrivningen.

Finansiella instrument

Upplysningar om likviditetsrisk i de undersökta bolagen är fortfarande relativt standardiserade och länken mellan löptidsanalysen och den kvalitativa beskrivningen är otydlig. Undersökningen visar att 30% av bolagen med upplåning presenterar en löptidsanalys för finansiella skulder enligt kraven i IFRS 7 Finansiella instrument: Upplysningar, vilket innebär att analysen visar de odiskonterade kassaflödena och inkluderar både framtida amorteringar och räntebetalningar. Hälften av bolagen med upplåning presenterar en förfalloanalys avseende redovisade belopp för upplåning i enlighet med det tidigare kravet i IAS 32 Finansiella instrument: Klassificering. Få bolag lämnar information om det framtida finansieringsbehovet och tillgängliga finansieringsmöjligheter.

27 av bolagen i undersökningen (37%) har kundfordringar som motsvarar 20% eller mer av balansomslutningen. Bolagens beskrivningar av kreditrisk är relativt kortfattade och standardiserade och det saknas ofta en beskrivning av den praktiska hanteringen av kreditrisken.

Resultatet av undersökningen är positivt när det gäller upplysning om marknadsrisker, då det visar att majoriteten av bolagen presenterar känslighetsanalyser främst för valutarisk och ränterisk samt att många bolag anpassar analyserna efter bolagets egna förutsättningar. Finanskrisen har inneburit stor volatilitet både vad gäller valutakurser och räntor, dels inom länder men också mellan olika länder, vilket borde speglas i känslighetsanalyserna. Att göra en uppskattning av vad som utgör en rimligt möjlig förändring på en volatil marknad är en svår bedömning och av den anledningen kan bolagen ha valt att använda en schablonmässig förändring på en procentenhet för räntor respektive tio procent för valutor.

Bedömningar och uppskattningar

Ca 93% (2007: 94%) av bolagen i årets undersökning lämnar någon information om ”väsentliga bedömningar och uppskattningar”. Precis som i föregående års undersökning är beskrivningarna generellt hållna för många bolag, och det är inte helt ovanligt att beskrivningarna utgörs av generiska texter. Någon större företagsanpassning har i flera fall således inte skett.

De poster som dominerar avseende upplysningar om bedömningar och uppskattningar i årets undersökning framgår av nedanstående figur. I årets undersökning är det vanligast att bolagen lämnar upplysningar om tre poster (2007: två poster).

Undersökningen bekräftar föregående års slutsats att bolagens specifika verksamhet i allt större utsträckning påverkar vilka poster som behandlas i avsnittet ”väsentliga bedömningar och uppskattningar”. Typiska bransch- och bolagsspecifika poster som framkommit i årets undersökning är successiv vinstavräkning för bygg-och konsultbolag, redovisning av utvecklingsutgifter i utvecklingsbolag i olika branscher och värdering av fastigheter i fastighetsbolag.

Ett sätt att lämna information om hur osäkerhet i uppskattningarna kan påverka framtida finansiella rapporter är att presentera en känslighetsanalys. Känslighetsanalys för någon post presenteras av drygt hälften av bolagen. Av dessa 35 bolag har 34 presenterat en känslighetsanalys för goodwill, vissa med informationen att ”möjligt rimliga förändringar av ingående parametrar ej skulle leda till någon nedskrivning”.

Inkomstskatt

Vi har noterat att tio bolag i undersökningen redovisar nedskrivningar av immateriella tillgångar. Av dessa tio bolag har två bolag även värderat om den uppskjutna skattefordran som hänför sig till underskottsavdrag.

63 bolag i undersökningen (88%) anger att de har underskottsavdrag. Av de bolag som har underskottsavdrag redovisar 61% av bolagen en uppskjuten skattefordran avseende vissa underskott eller avseende delar av underskott. 16% av bolagen redovisar uppskjuten skattefordran på hela underskottsavdraget som finns i koncernen. 67% (2007: 64%) av bolagen i undersökningen anger att de har underskottsavdrag i något av koncernbolagen för vilka uppskjuten skattefordran inte har redovisats. Vår samlade bedömning är att vi även i årets genomgång har noterat att det i många fall saknas en beskrivning över de viktiga uppskattningar och bedömningar som bolagen har gjort när det gäller att redovisa uppskjuten skattefordran hänförlig till underskottsavdrag.

Om bolaget har redovisat förluster under innevarande eller föregående redovisningsperiod, ska bolaget lämna upplysningar om uppskjutna skattefordringar och de förhållanden som motiverar att dessa redovisas i balansräkningen. 22% av bolagen i undersökningen (2007: 20%) har redovisat förluster under innevarande eller föregående redovisningsperiod och har en uppskjuten skattefordran avseende underskottsavdrag. De flesta av bolagen har en generisk text som beskriver varför uppskjutna skattefordringar har redovisats. Fem (2007: nio) av bolagen i undersökningen anger ett mer specifikt motiv till att den uppskjutna skattefordran har redovisats.

Avsättningar

Bolag som redovisar avsättningar ska lämnas ett antal tilläggsupplysningar. Slutsatsen från årets undersökning i jämförelse med föregående år är att det har blivit lättare för en användare att bilda sig en fullständig uppfattning om innebörden i de beräknade förpliktelser som bolagen redovisar. I årets studie redovisade 72% (2007: 57%) av de undersökta bolagen en IB-UB analys (detaljerade upplysningar om alla förändringar under perioden) av sina avsättningsposter under året. Årets urval av bolag lämnade upplysning om vad avsättningen avsåg i nästan samtliga fall (2007: 74%).

61% av bolagen (2007: 9%) lämnar upplysning om osäkerheterna om belopp och tidpunkt avseende utflöden av resurser för att reglera åtaganden. Det är ofta garantiavsättningar som inte innehåller någon upplysning om osäkerheterna.

Ca hälften av bolagen i årets undersökning (2007: 31%) lämnade tillräcklig information för att uppfylla de väsentligaste kraven i IAS 37 Avsättningar, eventualförpliktelser och eventualtillgångar. Det saknas dock fortfarande i en del fall information om hur beloppen beräknats, när det kan förväntas utflöden och vad de olika förpliktelserna egentligen avser.

De absolut vanligaste avsättningarna utgörs fortsatt av omstruktureringar och garantier. Flera av bolagen redovisar även avsättningar för tilläggsköpeskillingar, tvister/legala åtaganden, återställandekostnader, miljökostnader och tilläggslöner.

Auktoriserad revisor Anna Lindén är verksam vid PricewaterhouseCoopers.

Fotnot

Artikeln är baserad på skriften Finansiell rapportering – En genomgång av svenska börsbolags årsredovisningar 2008 upprättade enligt IFRS som finns tillgänglig på <www.PWC.com/se>.

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2017 2018 2019
Prisbasbelopp 44 800 45 500 46 500
Förhöjt pbb. 45 700 46 500 47 400
Inkomstbasbelopp 61 500 62 500  
Utdelning fåmansföretag
År 2017 2018 2019
Schablonbelopp 163 075 169 125 171 875

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2016 2017 2018
Räntesats 0,47 0,36* 0,36

* 0,19 om räkenskapsåret börjar 2016 och avslutas 2017.

Referensränta
År 2016 2017 2018
Räntesats -0,5 -0,5 -0,5
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2016 2017 2018
Positiv 6,65 6,27 6,49
Negativ 1,65 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2016 2017 2018
31 maj 0,57 0,34 0,49
30 nov 0,27 0,49  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2016 2017 2018
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 9,50
Förmånsbil, bensin 6,50 6,50 9,50
Kostförmån
År 2017 2018 2019
Frukost, lunch och middag 225 235 245
Lunch eller middag 90 94 98
Frukost 45 47 49
Skattefria gåvor
År 2016 2017 2018
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2016 2017 2018
Skattesats 22% 22% 22%
Mervärdesskatt
År 2016 2017 2018
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1939 - 1952 1953 -
Arb. avgifter 6,15% 16,36% 31,42%
Egenavgifter 6,15% 16,36% 28,97%