Balans nr 2 2010

Nya utmaningar med revision i XBRL

Revisorn ska säkerställa att XBRL-rapporten är korrekt och kvalitetssäkrad

Finansiell rapportering i XBRL innebär nya utmaningar för revisorn, inte minst i och med att svensk lagstiftning tillåter att årsredovisningens originalhandlingar helt utgörs av elektronisk information. I denna artikel belyser Björn Rydberg och Joakim Thilstedt frågor kring revision av finansiella rapporter i XBRL . De redogör även för relevanta faktorer i Bolagsverkets e-tjänst ”Lämna årsredovisning”.

XBRL är ett begrepp som revisorer och redovisare stöter på i allt fler sammanhang kopplade till finansiell rapportering. I Sverige har vi sedan några år Bolagsverkets e-tjänst för ingivning av årsredovisning baserad på XBRL . I artikeln XBRL-Hur fungerar det egentligen? Dags för internet att bli platsen för den finansiella rapporteringen i Balans nr 3/2009 behandlades bakgrund, begrepp och marknad för XBRL . I artikeln berördes även revisionsfrågan.

Syftet med denna artikel är att vidareutveckla frågor kring revision av XBRL . Vi berör också allmänt en del relevanta faktorer i Bolagsverkets e-tjänst ”Lämna årsredovisning”.

Allmänt är vår uppfattning att det, med utgångspunkt från den IT-mognad som i dagsläget finns i redovisnings- och revisionskåren samt hos våra kunder, inte främst är tekniken som begränsar användandet av XBRL utan snarare att potentialen för effektivitet, nytta och besparingar ännu inte är tillräckligt definierad. I takt med att Bolagsverket och andra myndigheter vidareutvecklar sina e-tjänster och programvaruleverantörer för in funktionalitet i sina lösningar för att stödja XBRL kommer nyttan ytterligare identifieras och användandet av XBRL att öka.

XBRL-rapportering

XBRL- eXtensible Business Reporting Language

PCAOB – Public Company Accounting Oversight Board

SEC – Securities and Exchange Comission

FEE – Federation des Experts Comptables Européens

IAASB – International Auditing and Assurance Standards Board

AICPA – American Institute of Certified Public Accountants

De allra flesta tillämpningar för finansiell rapportering i XBRL globalt baseras för närvarande på att det finns pappersoriginal av de finansiella rapporterna samt av en signerad revisionsberättelse. Det vill säga så som vi är vana vid. Ingivning till registreringsmyndigheter och regulatorer sker sedan i de allra flesta fall genom särskilt styrda XBRL-format. Detta är exempelvis fallet med den XBRL-rapportering till SEC i US a som successivt fram till 2011 ska omfatta alla listade bolag. I dagsläget känner vi inte till något fall där revision av sådana XBRL-rapporter är obligatorisk.

I Sverige har vi stöd för både ingivning av filer som baseras på pappersoriginal och fullständig elektronisk ingivning, vilket vi så vitt vi känner till är ensamma om i världen. Vidare baseras vår ingivning till Bolagsverket på en full taxonomi för årsredovisning inkluderande förvaltningsberättelse, resultat och balansräkning samt notapparat. Vi ligger härigenom klart i framkant i vår tillämpning, vilket innebär att vi lokalt i Sverige identifierar en del frågor kring revision som vi inte stöter på globalt.

Kort om initiativ kopplat till revision av XBRL

Även om XBRL har funnits på agendan sedan tidigt 2000-tal och XBRL-konsortiet och amerikanska pcaob har publicerat vägledningar, kan frågor kring revision inte sägas ha börjat adresseras på bred front förrän det senaste året. Den internationella XBRL-konferens som går av stapeln två gånger per år hade först våren 2009 ett rejält pass som berörde revision av XBRL . Av genomförda och pågående projekt kopplade till revision av XBRL-rapporter kan några vara värda att nämna:

  1. Den europeiska revisorsorganisationen FEE har det senaste året via en särskild Task Force arbetat med XBRL-frågan. Resultatet av detta arbete är ett Policy Statement kopplat till XBRL . Dokumentet ger en bakgrund och förklaring till XBRL och trycker bland annat på vikten av XBRL-utbildning för revisorskåren, FEE ger i sitt statement inte någon detaljerad vägledning avseende revision av XBRL men har som en förlängning på sin Task Force nu representation i den internationella sammanslutningen iaasb:s pågående XBRL-projekt (se följande sida).
  2. IAASB har i sitt projekt 2009–2011 som mål att i samarbete med relevanta globala XBRL-grupperingar producera vägledning för hur revisorn ska förhålla sig till XBRL-rapportering.
  3. I kölvattnet av SEC:s beslut om obligatorisk XBRL-rapportering publicerade aicpa i USA i april 2009 en vägledning till Agreed Upon Procedures (AUP) kopplad till XBRL-taggad data. Det är alltså en granskning som resulterar i en rapportering enligt SNT 4400 där revisorn inte drar någon slutsats utan endast rapporterar genomförda arbetsmoment.
  4. FAR SRS policygrupp för revision har sedan en tid analyserat revisionsfrågor kring XBRL i dialog med bland annat Bolagsverket och kommer löpande att uppdatera och vägleda revisorskåren om utvecklingen i Sverige och det internationella arbetet inom bland annat IAASB.

Uppgradering av tjänsten ”Lämna årsredovisning”

Bolagsverket arbetar för att vidareutveckla e-tjänsten för ”Lämna årsredovisning”. Användarvänlighet och funktionalitet har fokuserats i ett projekt som nyligen avslutats och som har implementerats via en ny version av e-tjänsten. Exempel är stöd för ingivning enligt nya K2-taxonomin, tydligare funktion och instruktioner samt stöd när revisionsbolag har valts.

Den nya versionen stödjer även möjligheten att lämna in XBRL-rapporter utifrån ett pappersoriginal.

Bolagsverket siktar på att under 2010 låta flera personer från revisionsfirman få tillgång till e-tjänsten. I dagsläget är det enbart valda revisorer på ett enskilt uppdrag som har möjlighet att logga in via sin e-legitimation. Denna nya funktion är välkommen eftersom revisorn i stort alltid arbetar i ett team.

I steget innan bolaget är redo att skicka in en XBRL-rapport i e-tjänsten behöver denna produceras hos bolaget. I dagsläget finns några program på marknaden (listade på <www.xbrl.se>) som inbyggt i sitt bokslutsstöd även har funktion för att skapa XBRL-rapporter för Bolagsverket.

e-signatur

Den standard för e-signatur som nyttjas av Bolagsverket baseras på användandet av vår e-legitimation som funnits tillgänglig i Sverige i över tio år. Samtliga styrelsemedlemmar, verkställande direktör och revisor måste ha e-legitimation för att den elektroniska ingivningen ska fungera. Vid ingivning baserad på pappersoriginal räcker det med att den styrelseledamot, eller verkställande direktören, som ”skriver under” fastställelseintyget har e-legitimation.

Elektroniskt original

Den helt elektroniska ingivningen innebär att en XBRL-rapport skapas hos bolaget och laddas upp i e-tjänsten via en utsedd administratör. Styrelsen blir sedan via e-post upplysta om att årsredovisningen är klar att signeras varvid samtliga ledamöter går in med sina e-legitimationer och signerar.

Då hela styrelsen signerat blir revisorn via e-post upplyst om att årsredovisningen är klar för revision. Då revisorn är klar med sina revisionsåtgärder skapar hon/han en revisionsberättelse i XBRL-format och laddar upp denna i e-tjänsten. Signering sker med revisorns e-legitimation.

Pappersoriginal

Till skillnad från den helt elektroniska ingivningen baserad på att det finns ett reviderat och signerat pappersoriginal samt en signerad revisionsberättelse som grund. Själva ingivningen till Bolagsverket sker sedan av en XBRL-rapport via e-tjänsten. Den elektroniska avskrift av originalet som XBRL-rapporten utgör signeras i e-tjänsten av en styrelsemedlem genom att denne åsätter ett fastställelseintyg via sin e-legitimation.

En revisionsberättelse baserad på taxonomin för revisionsberättelse laddas upp i tjänsten av bolaget. Detta är en XBRL-rapport med innehåll motsvarande det signerade pappersoriginalet, en avskrift som inte behöver (e)signeras av revisorn.

Revision

Allmänt

Oavsett om bolaget väljer att lämna in en papperskopia av sin årsredovisning eller väljer att utnyttja Bolagsverkets e-tjänst för ingivning sker naturligt sedvanlig revision enligt RS i alla tidigare steg. Nedanstående ger viss vägledning och anger områden att beakta för revisorn i det fall kunden väljer att använda Bolagsverkets tjänst ”Lämna årsredovisning”.

Hur revidera XBRL ?

Revisorn ställs inför helt nya utmaningar när det gäller att revidera en XBRL-rapport. Det som gör det speciellt är att den svenska lagstiftningen möjliggör en inlämning av årsredovisningen som innebär att det är den elektroniska informationen som utgör originalet av årsredovisningen. Originalet består av en så kallad container med informationen i XBRL-format som sedan förseglas med elektroniska signaturer. Det finns alltså inget pappersoriginal med underskrifter i bläck. Det är själva data-filerna, XBRL-rapporterna årsredovisning och revisionsberättelse, med dess originalinnehåll vi baserar vårt uttalande på, respektive signerar. Vår revision ska säkerställa de två huvudkomponenterna ”att korrekt taxonomi använts” samt att ”innehållet i XBRL-rapporten är rätt”.

Vi revisorer får inte vara bakåtsträvande i den tekniska utvecklingen, utan elektroniska original är något vi måste ta till oss. Det finns dock några centrala områden där vi bör ha ett annat angreppssätt än i dag och fundera på hur vi ska genomföra vårt arbete för att kunna göra våra uttalanden i revisionsberättelsen. För denna fullt elektroniska tjänst finns några viktiga frågor kopplade framför allt till revisorns uttalande samt datering av årsredovisning och revisionsberättelse, som för närvarande är uppe för diskussion och behöver få svar.

Identifikation av att en korrekt XBRL-taxonomi används

Revisorn utvärderar den taxonomi som används och bedömer om den är kvalitetssäkrad, ändamålsenlig och av rätt version.

Här avgörs huruvida den taxonomi, inklusive länkdatabaser och andra taxonomidelar, som refereras av XBRL-rapporten är korrekt att använda. Praktiskt kommer detta sannolikt framåt att täckas genom användning av revisionsprogramvara. I vårt aktuella fall har Bolagsverket byggt in automatiska inläsningskontroller i e-tjänsten för att säkerställa att det är någon av de av XBRL Sweden publicerade taxonomier som har skickats in.

Innehållet i XBRL-rapporten

Revisorn behöver säkerställa att data överförs korrekt från källan till respektive tagg (på rätt rad under rätt rubrik) i taxonomin, att all information kommer med och att XBRL-rapporten inte innehåller någon irrelevant information.

Revisorn kan göra detta via en kombination av egna direkta avstämningar mellan källa och XBRL-rapport och en genomgång av vilka kontroller företaget själva gör. Med källa avses här exempelvis en datafil med relevant gruppering av huvudboksinformation alternativt ett utskrivet exemplar av den årsredovisning som överförs till XBRL .

Även om XBRL-filen är läsbar och går att stämma av mot, används sannolikt hellre en mer ändamålsenlig rapport genererad från XBRL-filen för avstämningsarbetet. Bolagsverket erbjuder i sin tjänst en utskriftsfunktion som skapar en fullt läsbar årsredovisning i pdf-format.

Tredjepartsintyg

Viktiga kontroller genomförs i Bolagsverkets e-tjänst som vi som revisorer skulle ha stor nytta av att kunna förlita oss på i vår revision. Bland annat den kontroll som ska säkerställa att rätt taxonomi används. I tillägg kan den pdf-rapport som skapas i tjänsten vara av stort värde för revisorn. Detta och andra viktiga revisionsområden, exempelvis generella IT-kontroller, skulle kunna tillgodoses via ett intyg utifrån RS 402 (Revisorns överväganden vid revision av företag som anlitar en servicebyrå).

E-tjänsten ”Lämna årsredovisning” är ett typfall där ett intyg skulle kunna tillgodose mycket väsentliga delar av vår revision.

Givet det stora antalet bolag som är potentiella användare av e-tjänsten borde nyttan och tidsbesparingen av ett tredjepartsintyg vara betydande. Granskning görs en gång i stället för i samband med varje bolags ingivning.

Revisorns uttalande

Vi ser framför oss att revisorns uttalande ska baseras på innehållet i XBRL-filen tillsammans med en presentation av innehållet. Detta medför att revisionsberättelsen behöver modifieras för att tydligt uttala vad det är som har granskats. Det kan exempelvis ske genom att revisorn i inledningen skriver ”Jag har granskat årsredovisningen, bestående av i XBRL-format producerad data utifrån taxonomin se-sme- 2008–09–30 [identitet på XBRL-rapporten] och presentationen [identitet], och bokföringen samt ...”. Presentationen, exempelvis i pdf-format, är den revisorn de facto använder för sin granskning och också den som presenteras för årsstämman.

Datering

Ett förhållande som för närvarande är under utredning är kopplingen mellan datering i själva XBRL-rapporten och den datumangivelse som finns i den e-signatur som åsätts. Vad innebär det egentligen för styrelse och revisor att de sätter ”pennan på pappret” ett annat datum än det som de facto anges på dokumentet? I praktiken har det tidigare alltid varit så, men detta blir transparent på ett helt annat sätt nu då vi även har en datumangivelse i den elektroniska signatur som åsätts.

Inlämning av filer som baseras på pappersoriginal

Revisorn baserar i detta ingivningsalternativ sin revisionsberättelse på ett pappersorignal av årsredovisningen precis som i dag och har inget faktiskt ansvar eller koppling till processen med att lämna in räkenskapshandlingar till Bolagsverket. Något lagstadgat krav på att utföra revision av XBRL-rapporterna som skickas in (årsredovisning samt revisionsberättelse) finns inte.

En tjänst som kan vara aktuell för revisorn att erbjuda är att stötta bolaget och den styrelseledamot som ska åsätta fastställelseintyget via sin e-signatur att säkerställa kvalitet i XBRL-rapporten. En sådan tjänst görs lämpligen genom någon form av tillämpning av snt 4400, Granskning enligt särskild överenskommelse.

För styrelseledamoten eller verkställande direktören som signerar fastställelseintyget utgör troligen även ett tredjepartsintyg enligt ovan ett stöd.

Möjligheter med XBRL

Det finns stora fördelar med att införa en global standard som XBRL för utbyte av finansiell information. Exempelvis skulle företag och myndigheter vinna mycket på om den dubbelrapportering som i dag förekommer genom att information som redan samlats in av en myndighet skulle kunna återanvändas av en annan. XBRL möjliggör ökad transparens, förenkling och effektivisering.

Revisions- och rådgivningsbranschen behöver skaffa sig ytterligare förståelse för konceptet XBRL och de nya arbetssätt och möjligheter som utvecklas. Elektroniska flöden, där vi delvis eliminerar de pappersdokument vi är vana vid att kunna skriva ut och signera, medför initialt helt naturligt en del tveksamheter. Elektroniska dokument baserade på en kvalitetssäkrad, gemensam standard innebär dock nya effektiva arbetssätt för oss som revisorer. Vi måste lära oss mer och fortsätta arbeta aktivt för att påverka och ta till oss av den marknad som successivt utvecklas kring XBRL .

Vad gäller själva revisionen av XBRL-tillämpningar har vi i dag tämligen klart för oss vad denna ska innehålla. Som framgår i denna artikel återstår dock några frågeställningar innan det är dags att ta fram en tydlig, mer fullständig rekommendation för revisorn kopplat till Bolagsverkets e-tjänst. På kort sikt ser vi framför oss användande av inlämningen av filer som baseras på pappersoriginal som ett första steg på XBRL-vägen för många bolag.

Auktor revisor Björn Rydberg är verksam vid Ernst & Young. Han är medlem i FAR SRS policygrupp för revision.

Auktor revisor Joakim Thilstedt är verksam vid KPMG. Han är medlem i FAR SRS policygrupp för revision.

Kort om XBRL

XBRL (eXtensible Business Reporting Language) är en öppen och licensfri standard som stödjer definitioner, relationer och termer som används i både finansiell och annan verksamhetsrapportering.

XBRL används för elektroniskt upprättande, överföring samt lagring och presentation av information. Potentialen ligger i att höja kvalitet och reducera kostnader i olika led för rapportering samt att underlätta för återanvändning av data. Potential finns också i ett ”one stop shop” koncept där data lagras på en plats för användning av flera, exempelvis myndigheter. Notera att Skatteverket och Bolagsverket har genomfört en gemensam förstudie för att undersöka om aktiebolagens inlämnande av räkenskapsinformation kan förenklas för uppgiftslämnarna och samordnas mellan myndigheterna. En förutsättning i denna var bland annat XBRL som tekniskt format. Kopplingen är tydlig till det initiativ som finns inom Svenska staten genom E-delegationen och EU att minska företagens administrativa kostnader där Europaparlamentet i flera fall har XBRL som exempel på möjliggörare.

XBRL förvaltas av ett internationellt icke-kommersiellt konsortium bestående av över 600 företag, organisationer och myndigheter (läs mer på <www.XBRL .org>).

XBRL Sweden är en ideell förening som representerar den globala organisationen XBRL International i Sverige.

I stället för att hantera information som textblock, som på en webbsida eller i ett pdf-dokument, förser XBRL informationen med unika märkord (taggar). Detta gör att informationen blir läsbar för datorer. Grupperat i ett sammanhang ger taggarna en så kallad taxonomi, en katalogisering för ett specifikt ändamål. XBRL-taxonomier finns uppbyggda för till exempel IFRS och US GAAP. I Sverige har vi publicerade taxonomier för svensk årsredovisning enligt årsredovisningslagen, för årsredovisning enligt K2 samt för revisionsberättelse.

När ett företag taggar (för över) sin finansiella rapport mot en taxonomi skapas ett så kallat instansdokument, som är benämningen av ett företags rapport i XBRL-format. Vi har i Sverige även valt att kalla instansdokumentet för XBRL-rapport. Ett företags årsredovisning överförd till vår K2 taxonomi är således företagets XBRL-rapport enligt K2. En sådan kan skickas in till Bolagsverket via dess e-tjänst ”Lämna årsredovisnings

Presentation i vanligt läsbart format av informationen i XBRL-rapporten kan ske till exempel via ett så kallat Stylesheet.

Nyligen har svenska XBRL-föreningens hemsida uppdaterats i samarbete med Bolagsverket och ger nu en bra bild av vår svenska tillämpning av XBRL . På <www.XBRL .se> finns exempel på hur våra svenska taxonomier är uppbyggda samt för webbaserade presentationer av ingående element (taggar). På <www.bolagsverket.se> finns en demo över tjänsten ”Lämna årsredovisning”.

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2017 2018 2019
Prisbasbelopp 44 800 45 500 46 500
Förhöjt pbb. 45 700 46 500 47 400
Inkomstbasbelopp 61 500 62 500 64 400
Utdelning fåmansföretag
År 2017 2018 2019
Schablonbelopp 163 075 169 125 171 875

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2016 2017 2018
Räntesats 0,47 0,36* 0,36

* 0,19 om räkenskapsåret börjar 2016 och avslutas 2017.

Referensränta
År 2016 2017 2018
Räntesats -0,5 -0,5 -0,5
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2016 2017 2018
Positiv 6,65 6,27 6,49
Negativ 1,65 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2016 2017 2018
31 maj 0,57 0,34 0,49
30 nov 0,27 0,49  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2016 2017 2018
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 9,50
Förmånsbil, bensin 6,50 6,50 9,50
Kostförmån
År 2017 2018 2019
Frukost, lunch och middag 225 235 245
Lunch eller middag 90 94 98
Frukost 45 47 49
Skattefria gåvor
År 2016 2017 2018
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2016 2017 2018
Skattesats 22% 22% 22%
Mervärdesskatt
År 2016 2017 2018
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1939 - 1952 1953 -
Arb. avgifter 6,15% 16,36% 31,42%
Egenavgifter 6,15% 16,36% 28,97%