Innehåll

Balans nr 2 2010

Debatt: Vi behöver en tidsanpassad verktygslåda

Även om revisionsplikten mot all förmodan skulle överleva så är själva diskussionen om ett avskaffande i sig ett tecken på att marknaden inte har något större intresse för det sätt som den lagstadgade revisionen utövas. Framför allt i kombination med en uppenbar misstolkning, eller övertolkning, av vad RS föreskriver vid granskning av småbolag, skriver Börje Johansson.

Därmed framhåller jag de möjligheter till en enklare revisionsinsats som ryms inom den befintliga utformningen av RS, baserade på revisorns egen professionella bedömning. Detta förbigås ofta under tystnad – kanske tyvärr av rent kommersiella skäl. Hemska tanke. Detta är givetvis ingen läsning för den som har målsättningen att brandskatta kunden så mycket som möjligt. Hur denna mer eller mindre mycket diskutabla tillämpning eller misstolkning (läs vantolkning) av RS kunnat pågå år efter år är obegripligt.

Vi måste väl ändå slå fast att den nu politiska viljeyttringen återspeglar marknadens attityd och bevakning av ett kostnadseffektivt tänkande och ett produktivt utbyte. Det antyds mer och mer ute på fältet att man försöker lägga ut det redan alltför kostnadskrävande regelverket på redovisningsarenan. För vissa gäller tydligen devisen ”rädda det som räddas kan”. Hur mycket energi har dessutom inte förbrukats i revisionsjobbets överförsäkring mot Revisorsnämndens eventuella ingripande? Vilket innehåll för en kvalitetskontroll kommer för övrigt ”Revisorns verktygslåda” att få i en frivillig eller efterfrågestyrd revisionskultur?

Mycket av ovanstående blir kanske mindre obegripligt om man inser ett skråväsendes traditionella och inbyggda motvilja till förändringar. Ytterst handlar det tydligen om att slå vakt om förlegade debiteringsprivilegier. Av någon anledning har konkurrensen inte lyckats framtvinga en tillämpning av RS uppenbara, redan i befintligt skick, uppmjukande attityd i fråga om granskning av mindre bolag.

Samtidigt är det förvånande att kåren under alla dessa år inte velat skydda yrkesbenämningen revisor från att bli mer eller mindre allmängods. I folkmun blir ju nästan alla som är involverade i räkenskapshantering betraktade som revisorer.

I samband med införandet av en efterfrågestyrd revision i mindre bolag försvinner förhoppningsvis den sista bastionen för revisionens skråmentalitet. Därefter finns det ingen lagstadgad revision att luta sig mot. Jag kan skönja morgondagens scenario som ett stålbad för ännu befintliga, cementerade betongrevisorer stående i sina oomkullrunkeliga fundament, till synes ovetande om detta skråväsendes sista dagar.

Vi får helt enkelt en revision vars innehåll och överlevnad är beroende av vad marknaden faktiskt efterfrågar. Kvalitetskontrollen står marknaden själv för, liksom för all annan verksamhet inom ett konkurrensutsatt näringsliv. Hur en kvalitetskontroll ur ett myndighetsperspektiv ska gå till på en fri marknad är för mig en gåta. En revision utan upplevd kundnytta lär knappast bli kommersiellt gångbar i framtiden.

Får vi en kundnära revision och en tidsanpassad verktygslåda i stället för dagens relikskrin så kan vi med tillförsikt se tiden an och bli ett värdefullt komplement till dagens och morgondagens entreprenörsanda. Då kan vi vid behov närma oss verkstadsgolvet rent hantverksmässigt, i stället för att stå framför kopiatorn med dokumentationshysteri i blicken. Lyckas vi också göra upp med den fundamentalistiska tolkningen av RS och anpassa den efter dagens verklighet skulle revisionen bli attraktiv både för utövare och kunder.

Börje Johansson är frilansande seniorrevisor.

Slopad revisionsplikt är regeringens viktigaste förenklingsförslag

Vi har i debatter och artiklar framfört att regelförenklingsarbetet inte får stanna vid utmanande målsättningar utan måste förverkligas. Det är en förutsättning för att åtgärderna ska bidra till nya jobb och tillväxt. Särskilt allvarligt är det när ett färdigt förslag, som i fallet med slopad revisionsplikt, blir liggande i över ett och ett halvt år i stället för att genomföras. Karl-Johan Kjöllerström vänder sig i Balans nr 12/2009 mot uppgiften att slopad revisionsplikt skulle spara 5,8 miljarder kronor i administrativa kostnader om utredningens förslag genomförs. Siffran illustrerar den stora besparingspotential som ligger i utredningens förslag även om det är en bruttosiffra och gäller om alla företag skulle slopa revisionen. Beräkningen kommer från dåvarande Nutek, numera Tillväxtverket. Slopad revisionsplikt innefattar det enskilt största förenklingsförslag som presenterats under mandatperioden. Det är därför nödvändigt att genomföra om regeringen ska ha en chans att nå sitt mål om 25 procents minskning av de administrativa kostnaderna.

Vi förespråkar inte slopad revision utan ett avskaffande av det svenska revisionsobligatoriet för alla aktiebolag. Så gott som alla våra europeiska grannländer har slopat obligatoriet och övergått till mer eller mindre omfattande frivillighet. Låt även svenska aktiebolag få välja inriktning på den kvalitetsgranskning som passar bäst i deras fall. Vi är övertygade om att revisionsföretagen kommer att ha fler nöjda kunder bland småföretagen när revisionen blir efterfrågestyrd. Det innebär ju också att kunden tillsammans med en konsult kan välja inriktning på den kvalitetsgranskning som behövs för just detta bolag. Vi utgår från att revisionsföretagen kommer att kunna erbjuda alternativa tjänster av hög kvalitet och anser det i grunden sunt att kunderna har möjlighet att välja mellan olika tjänster.

Anna-Stina Nordmark Nilsson, Företagarna.

Urban Bäckström, Svenskt Näringsliv.

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2017 2018 2019
Prisbasbelopp 44 800 45 500 46 500
Förhöjt pbb. 45 700 46 500 47 400
Inkomstbasbelopp 61 500 62 500 64 400
Utdelning fåmansföretag
År 2017 2018 2019
Schablonbelopp 163 075 169 125 171 875

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2016 2017 2018
Räntesats 0,47 0,36* 0,36

* 0,19 om räkenskapsåret börjar 2016 och avslutas 2017.

Referensränta
År 2016 2017 2018
Räntesats -0,5 -0,5 -0,5
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2016 2017 2018
Positiv 6,65 6,27 6,49
Negativ 1,65 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2016 2017 2018
31 maj 0,57 0,34 0,49
30 nov 0,27 0,49  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2016 2017 2018
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 9,50
Förmånsbil, bensin 6,50 6,50 9,50
Kostförmån
År 2017 2018 2019
Frukost, lunch och middag 225 235 245
Lunch eller middag 90 94 98
Frukost 45 47 49
Skattefria gåvor
År 2016 2017 2018
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2016 2017 2018
Skattesats 22% 22% 22%
Mervärdesskatt
År 2016 2017 2018
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1939 - 1952 1953 -
Arb. avgifter 6,15% 16,36% 31,42%
Egenavgifter 6,15% 16,36% 28,97%