Balans nr 2 2010

Debatt: Har RN verkligen rätt kompetens?

Helena Adrian:

Med tanke på Revisorsnämndens (RN) uppdrag bör man kunna förvänta sig en högre lägstanivå är den jag har upplevt. Det skriver Helena Adrian med anledning av kontakterna med RN i samband med en anonym anmälan rörande ett av hennes uppdrag.

Revisorsnämnden (RN) ska enligt 3 § revisorslagen bland annat pröva frågor om disciplinära och andra åtgärder mot revisorer och registrerade revisionsbolag, samt ansvara för att god revisorssed och god revisionssed utvecklas på ett ändamålsenligt sätt.

Efter att en kollega på en av de fyra stora byråerna lämnat en anonym anmälan till RN rörande ett av mina uppdrag som denne ville komma åt (han blev senare på flera punkter fälld av FAR SRS disciplinnämnd) öppnade RN ett disciplinärende rörande min granskning. Jag kan naturligtvis inte vara hundra procent säker på vem som lämnat den anonyma anmälan, men jag har starka misstankar.

Enligt min mening har kunskapen hos RN rörande för en revisor centrala områden varit näst intill obefintlig. Jag har mötts av bristande kompetens hos den myndighet som handlägger frågor om god revisionssed och god revisorssed och som avgör revisorers öden och framtid.

Hela processen började med att jag fick 20 frågor som jag skulle svara på. Innan RN fattat beslut hade jag svarat på över 70 frågor, varav endast några få rörde det som slutligen kom att behandlas i RN:s beslut. Bland annat skulle jag kommentera varför det av moderbolagets årsredovisning inte framgår hur man tillämpat BFNAR 2001:1 Redovisning av inkomstskatter, ”då bolaget inte har redovisat skatteeffekten av det underskott som redovisas i resultaträkningen och inte heller redovisat uppskjuten skattefordran”.

Jag slet mitt hår. Hade jag missat något? Jag tog fram dokumentationen som jag nu fått tillbaka från RN, bläddrade fram deklarationen och ... jag förstod verkligen ingenting. Underskottet i resultaträkningen berodde på nedskrivning av aktier i dotterbolag och nedskrivningen var ju återlagd i deklarationen. När jag tittade på deklarationens framsida kunde jag inte utläsa något annat än ett underskott på 29 000 kronor. Mitt svar till RN fick således bli att en redovisning av en uppskjuten skattefordran på 8 000 kronor, skulle motsvara 0,01 procent av balansomslutningen. ”Det förefaller löjligt att påfordra en sådan redovisning i ett bolag som redovisar en förlust på 60 miljoner kr och har en balansomslutning på 85 miljoner kronor” blev mitt svar.

Det kunde ha stannat vid detta, men det gjorde det inte. Efter att jag skickat iväg mitt yttrande som också innehöll en del svar på skumma frågor rörande intäktsredovisningen tänkte jag att det är lika bra att besöka RN för att försöka reda ut de eventuella frågetecken som kvarstod.

Efter en del inledande frågor föreslår juristen hos RN att vi skulle lägga det där med skatten till handlingarna. Men då invände revisorn, som vill ställa fler frågor.

– Hur har du tänkt med skatten?

– Vilken skatt, undrade jag.

– Jo, om man säljer aktierna för högre belopp än det nedskrivna värdet, så blir det ju vinst. Och om det blir vinst så blir det ju skatt.

Jag kunde inte hålla mig, utan frågade:

– Vilken skatt blir det då?

– Det blir 28 procent skatt som på allt annat.

Jag höll andan innan jag fortsatte. Min replik skulle bli totalt dräpande ...

– Det blir ju ingen skatt. Sedan några år tillbaka är vinst vid försäljning av aktier i helägt dotterbolag skattefri.

Nu blev det tyst och revisorn antog en ny hudfärg.

Diskussionen fortsatte efter en kort andhämtningspaus och jag fick anledning att förklara innebörden av BFNAR 2003:3. Jag var emellertid snart tvungen att hejda mig när revisorn fällde ytterligare en häpnadsväckande kommentar:

– Ja, nu har ju inte jag läst BFNAR 2003:3.

Jag blev mållös. Den revisor som skulle granska mitt arbete hade inte ens de mest elementära kunskaper i god redovisningssed.

Det fortsatte med att jag fick läsa högt ur RS, när revisorn inte trodde på mig angående ifall nya uppdragsbrev måste skrivas årligen eller ej. Till slut släcktes mitt hopp om att granskningen av den av mig genomförda revisionen skulle kunna genomföras utan fortsatta problem:

Revisorn gav uttryck för att han verkligen tyckte att det var ett slarvigt företag jag granskat. Jag såg nog ut som ett levande frågetecken eftersom det var fråga om en kund som jag bedömer som en av mina mer ordningsamma.

– De är väldigt slarviga, de har ju ännu inte kommit in med sin delårsrapport till Bolagsverket.

Innan jag svarade var jag tvungen att tänka till – var det trots allt något jag hade missat. Det var i maj 2008 och min kund hade kalenderår som bokslutsår och RN:s revisor pratade om delårsrapport per sommaren 2007. Här var alltså ytterligare ett stort svart hål i kunskapen hos RN. Jag kunde inte låta bli att informera revisorn om att det sedan 1 januari 2007 inte längre var en skyldighet för företag som inte var av allmänt intresse att upprätta någon delårsrapport. Det skulle alltså inte komma in någon delårsrapport vare sig för 2007 eller något senare år.

Jag undrar; har RN verkligen genomfört sin granskning i enlighet med revisorslagens bestämmelser? Vidare framgår i det regleringsbrev från regeringen som styr RN:s verksamhet att RN ska ”ingripa mot revisorer som utför ett bristfälligt arbete”. Mot bakgrund av det jag upplevt kan det ifrågasättas om RN har rätt resurser för fullgörande av sitt uppdrag. Vad gäller bedömningen av om jag ska ha en erinran eller ej blir detta en fråga för länsrätten.

Med hänsyn till RN:s uppdrag samt att det handlar om en myndighet bör man rimligen kunna förvänta sig en högre nivå än den jag har upplevt.

Auktoriserad revisor Helena Adrian är verksam vid Arian & Partners AB.

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2017 2018 2019
Prisbasbelopp 44 800 45 500 46 500
Förhöjt pbb. 45 700 46 500 47 400
Inkomstbasbelopp 61 500 62 500  
Utdelning fåmansföretag
År 2017 2018 2019
Schablonbelopp 163 075 169 125 171 875

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2016 2017 2018
Räntesats 0,47 0,36* 0,36

* 0,19 om räkenskapsåret börjar 2016 och avslutas 2017.

Referensränta
År 2016 2017 2018
Räntesats -0,5 -0,5 -0,5
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2016 2017 2018
Positiv 6,65 6,27 6,49
Negativ 1,65 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2016 2017 2018
31 maj 0,57 0,34 0,49
30 nov 0,27 0,49  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2016 2017 2018
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 9,50
Förmånsbil, bensin 6,50 6,50 9,50
Kostförmån
År 2017 2018 2019
Frukost, lunch och middag 225 235 245
Lunch eller middag 90 94 98
Frukost 45 47 49
Skattefria gåvor
År 2016 2017 2018
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2016 2017 2018
Skattesats 22% 22% 22%
Mervärdesskatt
År 2016 2017 2018
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1939 - 1952 1953 -
Arb. avgifter 6,15% 16,36% 31,42%
Egenavgifter 6,15% 16,36% 28,97%