Innehåll

Balans nr 2 2010

Debatt: Stäng inte av datorn – välj en mer reko metodik

Hans Sjölund:

Dan Brännströms och Svante Forsbergs artikel ”Stäng av datorn och börja revidera” i Balans nr 10/2009 kräver en kommentar. Deras protest gäller det rutinmässiga musklickande som de standardiserade revisionsprogrammen förorsakar när revisorn kämpar för att skapa en av Revisorsnämnden (RN) godkänd dokumentation, skriver Hans Sjölund.

Programföretagen får ständigt ta emot nya önskemål av oss revisorer om tillägg och ”förbättringar”. Eftersom de saknar den kompetens som krävs för att sålla bland förslagen och i stället försöker tillfredsställa alla, blir resultatet omfattande program utan röd tråd.

FAR SRS 50/25/50-projekt hade som mål att bygga upp en panel av revisorer med stor erfarenhet av datorstöd som på ett entydigt sätt kunde hjälpa programföretagen. Målet har ännu inte nåtts. Jag anser att FAR SRS och SRF bör förverkliga denna panel snarast.

”En kundnära revision är nödvändig”, skriver Stefan Engström som replik på Dan Brännströms och Svante Forsbergs artikel. Han pekar på behovet av en väl genomtänkt strategi för mindre klickande i frågeformulär och mer aktivt tänkande. Stefan Engström avslutar med att rekommendera läsning av mina artiklar i Balans nr 2, 3 och 4/2003 där jag beskriver 4-stegsmetoden för systematisk analys av företag och en modern strategi för revision i 10/24-bolag.

I dag har vi samma möjligheter att diagnostisera problem i företagen som läkarna. EKG-kurvorna har fått sin motsvarighet i form av rullande 12-månaders diagram för företagsekonomiska nyckeltal. Dynamisk analys och en kortfattad checklista är tillräckliga verktyg för att dokumentera analysen. I Balans nr 11/2009 berättar Olle Herolf och Bo Hjalmarsson att tiden nu är mogen för att översätta samtliga isa. Vår svenska RS har varit omodern de senaste åren.

Eftersom datorerna blivit en självklar del i den framåtriktade revisorns vardag ströks isa 401 redan år 2004. Datorstödet fördes över till alla övriga isa. Även isa 310 och 400 försvann och ersattes av modernare tankar i isa 315 och 330.

Terminologins förändringar beskrivs i några fall i artikeln av Olle Herolf och Bo Hjalmarsson men jag saknar en kommentar om den stora förändring som skett i isa 300:

”The auditor shall document:

(a) The overall audit strategy;

(b) The audit plan; and

(c) Any significant changes made during the audit engagement to the overall audit strategy or the audit plan, and the reasons for such changes.”

Man talar alltså inte längre om kundens ”övergripande revisionsplan” utan om en faktisk strategi för byråns sätt att revidera. Granskningsprogrammen, som är avsedda att styra assistenternas arbete, ersätts av en granskningsplan som på ett repeterbart sätt genererar underlag ur databaserna.

Strategi och granskningsplan var redan införda i FAR SRS 50/25/50-projekt. I efterföljaren apta tas dessvärre även de äldre begreppen in. Resultatet har blivit ett förvirrande dokument i A5-format.

Om vi fortsättningsvis ska kunna sälja tjänsten revision till mindre företag så krävs en metodik som även kan anpassas till Svensk standard för redovisningstjänster, Reko. En lösning är substansgranskning enligt 4-stegsmetoden.

Vilka ISA har förändrats mest? Olle Herolf, Bo Hjalmarsson och FAR SRS policygrupp för revision anser att ”den största förändringen i sak är sättet att se på huvudrevisorns ansvar”. Det rör inte oss vanliga. Nyheten för oss är att alla ISA förutsätter att vi revisorer har ett väl utvecklat datorstöd i analysen av företaget. IAASB har skrivit om texterna med den förutsättningen.

I Balans nr 3/2006 skriver Dan Brännström: ”I webbenkäten till FAR SRS medlemmar som genomfördes för ett år sedan framkom önskemål om ytterligare stöd i form av verktyg och mallar.” Men FAR SRS verktygslåda ger oss inte någon större omsättningsökning.

Vi som reviderar mindre företag utför sällan/aldrig en översiktlig granskning. En fyrstegsanalys går fortare och ger bättre resultat.

Den spännande marknaden finns i redovisningssegmentet där Reko öppnar dörren för bra service utan jävsproblem.

Hans Sjölund är auktoriserad revisor med egen byrå.

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2017 2018 2019
Prisbasbelopp 44 800 45 500 46 500
Förhöjt pbb. 45 700 46 500 47 400
Inkomstbasbelopp 61 500 62 500 64 400
Utdelning fåmansföretag
År 2017 2018 2019
Schablonbelopp 163 075 169 125 171 875

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2016 2017 2018
Räntesats 0,47 0,36* 0,36

* 0,19 om räkenskapsåret börjar 2016 och avslutas 2017.

Referensränta
År 2016 2017 2018
Räntesats -0,5 -0,5 -0,5
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2016 2017 2018
Positiv 6,65 6,27 6,49
Negativ 1,65 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2016 2017 2018
31 maj 0,57 0,34 0,49
30 nov 0,27 0,49  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2016 2017 2018
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 9,50
Förmånsbil, bensin 6,50 6,50 9,50
Kostförmån
År 2017 2018 2019
Frukost, lunch och middag 225 235 245
Lunch eller middag 90 94 98
Frukost 45 47 49
Skattefria gåvor
År 2016 2017 2018
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2016 2017 2018
Skattesats 22% 22% 22%
Mervärdesskatt
År 2016 2017 2018
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1939 - 1952 1953 -
Arb. avgifter 6,15% 16,36% 31,42%
Egenavgifter 6,15% 16,36% 28,97%