Innehåll

Balans nr 3 2010

Debatt: Är branschen villig att betala för SIE?

SIE, ett standardiserat format för import och export av redovisningsdata, är en unik svensk standard av central betydelse för revisorer, redovisningskonsulter och deras kunder. Frågan är vem som ska betala för en tjänst som alla har kommit att ta för given. Är användarnas branschorganisationer villiga att bidra till notan?, undrar Björn Lindström och Lage Wikstrand.

SIE – Standardiserad Import Export

XBRL – eXtensible Business Reporting Language

När XBRL gjorde sitt intåg trodde många att SIE-formatet inte längre behövdes. Nu kan vi konstatera att så inte är fallet. XBRL- och SIE-formaten kommer att fortsätta att samexistera under lång tid framöver, då båda formaten är beroende av varandra. Därför är det av högsta intresse för användarna att Föreningen SIE-gruppen fortsätter att utveckla och säkerställa formatets kvalité.

Föreningen SIE-gruppen har ett fyrtiotal medlemmar. Utöver branschorganisationerna FAR SRS och Sveriges Redovisningskonsulters Förbund (SRF) finns de större byråerna och i stort sett samtliga större leverantörer av programvaror som vänder sig mot revisions- och rådgivningsbranschen. Av naturlighet är det användarna av dessa programvaror som är de största intressenterna i förhållande till SIE-filen. För programföretagen innebär formatet i någon mån en begränsning av den egna affärspotentialen, på så sätt att SIE-formatet bidrar till att kunden inte är beroende av sin programvaruleverantör utan kan växla mellan programmen som den vill. För att SIE-formatet ska vara fortsatt framgångsrikt krävs det därför att användarnas branschorganisationer deltar aktivt med både resurser och kunnande. I dag räcker inte pengarna till att svara mot användarnas krav och behov.

2008 var SIE:s nettoomsättning 212000 kronor med ett nettoresultat på 10 000 kronor. Varje år läggs cirka 100 000 kronor på utvecklingskostnader, vilket är en försumbar summa när det gäller vidareutveckling av dataformat. Användarna ställer hela tiden krav på att formatet uppfyller förväntade krav. Bland annat handlar det om att kvalitetssäkra SIE-filen för att reducera problem som kan uppstå när information flyttas mellan olika program.

Det kräver ett avancerat testprogram som certifierar dem som tillämpar SIE i sin programvara, vilket innebär i stort sett alla programleverantörer. Kostnaden för denna typ av testprogram kan beräknas till cirka 250000 kronor. Därutöver kommer utvecklingskostnaden för nya format.

Branschen upplever problem med import av SIE-filer till sina program. En orsak till problemen är att SIE-standarden är en ganska öppen standard som reglerar det viktigaste för att överföra ekonomidata. Öppenheten i SIE-standarden är både SIE:s styrka – den är lätt att implementera – och svaghet – den ger ”dialekter” i filerna från olika programtillverkare. SIE-gruppen måste värna om den standard vi har och kan därför inte göra några stora förändringar i nuvarande standard. För att motverka de problem som kan uppstå vid import kan SIE-gruppen ta fram rekommendationer för hur programtillverkarna bör hantera de vanligaste problemen i sina program.

Användarna vill också utöka SIE-formatet med reskontra- och löneinformation samt en möjlighet att kunna bifoga dokument till transaktioner.

I ett första skede har SIE-gruppen emellertid prioriterat arbetet med att utveckla ett testprogram för SIE-filer. Vi kommer nu att påbörja arbetet med att ta fram kravspecifikation för vad ett sådant program ska innehålla. Testprogrammet kommer att bli ett viktigt verktyg för programmakare att pröva om en SIE-fil uppfyller standarden. Testprogrammet ska också användas för att certifiera programvaror som SIE-godkända. SIE-gruppen är en ideell organisation och styrelsen arbetar utan arvode, trots att arbetet ibland strider mot deras direkta egennytta. Alla medlemmar i styrelsen sköter sitt uppdrag utöver sina anställningar på respektive företag. För att snabbare kunna utveckla SIE-standarden behöver vi stöd och resurser, både ekonomiska och kunskapsmässiga. Är revisions- och rådgivningsbranschen redo att ställa upp och hjälpa oss att driva utvecklingen framåt?

På vårt årsmöte diskuterades möjligheten av att branschorganisationerna skulle kunna avsätta till exempel 100 kronor per medlem, vilket skulle innebära en kraftig utvecklingspotential. Är branschen intresserad av att driva frågan vidare?

Björn Lindström är ordförande i Föreningen SIE-gruppen.

Lage Wikstrand är kassör i Föreningen SIE-gruppen.

Fakta SIE-formatet

SIE-formatet används för att överföra redovisningsdata till eller från olika program. Med hjälp av SIE kan man till exempel flytta utgående saldon från ett redovisningsprogram till ett skatteprogram och på så sätt få deklarationsblanketterna automatiskt ifyllda. SIE-formatet används inom många ekonomiadministrativa program, som till exempel skatte-, ana|ys-, boksluts- och revisionsprogram. Att SIE-formatet även stöder transaktioner innebär att företagets redovisning enkelt kan användas för en mängd olika analyser. SIE-formatet används också för att importera data från olika försystem till redovisningsprogram.

Det finns fyra varianter av SIE. Gemensamt för de fyra varianterna är att de är uppbyggda genom olika poster som lagras i läsbart textformat. För alla SIE-typer finns noggrant beskrivet hur de ska se ut, vilka poster som är obligatoriska, vilka deci-malavgränsare som får användas och mycket mer. Det finns en allmän specifikation för alla varianterna som alla kan ta del av.

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2017 2018 2019
Prisbasbelopp 44 800 45 500 46 500
Förhöjt pbb. 45 700 46 500 47 400
Inkomstbasbelopp 61 500 62 500 64 400
Utdelning fåmansföretag
År 2017 2018 2019
Schablonbelopp 163 075 169 125 171 875

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2016 2017 2018
Räntesats 0,47 0,36* 0,36

* 0,19 om räkenskapsåret börjar 2016 och avslutas 2017.

Referensränta
År 2016 2017 2018
Räntesats -0,5 -0,5 -0,5
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2016 2017 2018
Positiv 6,65 6,27 6,49
Negativ 1,65 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2016 2017 2018
31 maj 0,57 0,34 0,49
30 nov 0,27 0,49  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2016 2017 2018
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 9,50
Förmånsbil, bensin 6,50 6,50 9,50
Kostförmån
År 2017 2018 2019
Frukost, lunch och middag 225 235 245
Lunch eller middag 90 94 98
Frukost 45 47 49
Skattefria gåvor
År 2016 2017 2018
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2016 2017 2018
Skattesats 22% 22% 22%
Mervärdesskatt
År 2016 2017 2018
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1939 - 1952 1953 -
Arb. avgifter 6,15% 16,36% 31,42%
Egenavgifter 6,15% 16,36% 28,97%