Balans nr 3 2010

Hållbarhetsfrågorna tar plats i näringslivets finrum

Finanskris och klimatkris visar att självreglering inte räcker

Hållbarhet är ingen övergående trend utan en nödvändig komponent i all affärsverksamhet. För revisions- och rådgivningsbranschen innebär det en växande marknad och krav på ny kunskap. Det menar Lars-Olle Larsson som är aktuell med boken Hållbar affärsutveckling*.

Lars-Olle Larsson har jobbat med hållbarhetsfrågor i trettio år och säger att han alltmer sällan möter ”åsikter utan insikt”. De senaste åren har det skett en attitydförändring i näringslivet. För bara några år sedan hade det varit otänkbart att Nasdaq OMX skulle upplåta sina lokaler till ett seminarium om hållbarhetsfrågor. Nu har det hänt (se artikel här intill).

– Det som är nytt, och det är inte minst seminariet på Nasdaq OMX ett bevis för, är att mainstreaminvesterarna har fått upp ögonen för långsiktigt värdeskapande. Forskningen har visat att hållbarhet är värdepåverkande, vilket jag också beskriver i min bok. Det har lett till ett skifte i börsbolagens attityd och hantering av de här frågorna, säger Lars-Olle Larsson och tillägger:

– Det ställer krav på revisions- och rådgivningsbranschen att förstå vilken ny information som analytiker och investerare vill ha och vilka krav det ställer på företagens rapportering.

På vilket sätt finns det en parallell mellan den ekonomiska och den ekologiska krisen?

– Parallellresonemanget har jag hämtat från ett tal som Prins Charles höll i samband med konferensen Accounting for Sustainability i London för ett år sedan. Ta till exempel bostadsbubblan som sprack i USA; överfört på ekosystemet är det lätt att förstå att naturen inte tål ett uttag som är större än räntan. På samma sätt som de mest ”renläriga” kapitalisterna har trott att marknadskrafterna reglerar allting automatiskt så finns det de som tror att naturen reglerar sig själv. Finanskrisen och klimatkrisen visar att självreglering inte räcker. Och sist men inte minst – kortsiktighet måste ersättas med långsiktighet!

Vad innebär det i praktiken?

– Vi ser konsekvenserna av det i form av att politikerna i både Sverige och EU driver på för regleringar, till exempel debatten om bonus i finansbranschen. Den och andra frågor regleras på EU-nivå och implementeras i Sverige genom Svensk kod för bolagsstyrning. Den drevs fram av investerarna. Nu pushar de för att bolagsstyrningsfrågorna också måste innefatta hållbarhet.

Du menar att en omställning av ”den gamla affärsmodellen” är nödvändig. Hur då?

– Vi måste in i kretsloppssamhället, det koldioxidfria samhället, och säkerställa en affärsetik som möter kraven på transparens. Den så kallade miljöekvationen (miljötillståndet = befolkningsmängden x konsumtionen x produkternas miljöbelastning) är en pedagogisk förklaringsmodell som alla kan använda för att se hur befolkningsökningen och stora gruppers höjda levnadsstandard medför ökad konsumtion och en

enorm belastning på ekosystemet. Innovationskraft, produktutveckling och förmågan att utveckla hållbara affärsmodeller bestämmer därför vilka företag som blir vinnare framöver. Duktiga företag gör en risk- och möjlighetsanalys utifrån en helhetssyn, vilket innebär att man också måste ta in vad som händer inom politiken och forskningen.

På vilket sätt påverkas revisions- och rådgivningsbranschen av den här utvecklingen?

– Vi ser att det blir mer och mer hållbarhetsinformation i årsredovisningens framvagn och mer materiell hållbarhetsinformation i förvaltningsberättelsen. Fler och fler väljer till exempel att producera bestyrkta hållbarhetsredovisningar (enligt Global Reporting Initiative, GRI). När det gäller redovisning har vi också fått ett EU-direktiv, det så kallade moderniseringsdirektivet, som ställer krav på att företag i förvaltningsberättelsen ska lämna upplysningar som är av betydelse för att förstå ett företags ställning, resultat och utveckling. Utveckling är som bekant framåtriktat, ska man följa direktivet måste man göra en riskanalys. Ett företag som hämtar sina produkter i tredje världen tar naturligtvis högre risker i förhållande till mänskliga rättigheter än ett företag som är förlagt i Norden, det måste avspeglas i företagets rapportering av risk. För revisions- och rådgivningsbranschen är det lätt att förstå att hållbar utveckling växer in i framtidens revision och skapar en växande marknad.

Ar revisions- och rådgivningsbranschen redo att möta den växande efterfrågan på hållbarhetstjänster?

– De stora byråerna är definitivt redo, men alla revisorer har inte den kunskap som krävs för att förstå hållbarhetsfrågornas komplexa implikationer. Sedan måste vi som bransch också arbeta med vår egen hållbarhet. Revisorer och rådgivare har inte så stor direkt påverkan, men har däremot en mycket stor indirekt påverkan. Branschens största utmaning ligger i kunskapsförmedling.

Hur blir det i framtiden?

– EU håller på att utreda ett förslag om lagstiftad hållbarhetsredovisning. Jag är övertygad om att det en dag blir så. Generellt går vi politiskt mot en mer hållbar kapitalism.

Rakel Lennartsson

* Hållbar affärsutveckling ges ut av FAR SRS Förlag.

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2017 2018 2019
Prisbasbelopp 44 800 45 500 46 500
Förhöjt pbb. 45 700 46 500 47 400
Inkomstbasbelopp 61 500 62 500 64 400
Utdelning fåmansföretag
År 2017 2018 2019
Schablonbelopp 163 075 169 125 171 875

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2016 2017 2018
Räntesats 0,47 0,36* 0,36

* 0,19 om räkenskapsåret börjar 2016 och avslutas 2017.

Referensränta
År 2016 2017 2018
Räntesats -0,5 -0,5 -0,5
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2016 2017 2018
Positiv 6,65 6,27 6,49
Negativ 1,65 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2016 2017 2018
31 maj 0,57 0,34 0,49
30 nov 0,27 0,49  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2016 2017 2018
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 9,50
Förmånsbil, bensin 6,50 6,50 9,50
Kostförmån
År 2017 2018 2019
Frukost, lunch och middag 225 235 245
Lunch eller middag 90 94 98
Frukost 45 47 49
Skattefria gåvor
År 2016 2017 2018
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2016 2017 2018
Skattesats 22% 22% 22%
Mervärdesskatt
År 2016 2017 2018
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1939 - 1952 1953 -
Arb. avgifter 6,15% 16,36% 31,42%
Egenavgifter 6,15% 16,36% 28,97%