Balans nr 3 2010

Saknar företagen hållbarhetsstrategi?

GRI kräver att hållbarhetsinformationen är meningsfull

Christer Westermark har granskat hur de största företagen på Stockholmsbörsen kommunicerar sina strategier för hållbar utveckling. Resultatet visar att företagsledningens uttalande om den strategiska betydelsen av hållbar utveckling inte motsvarar GRI:s norm.

Just nu bekänner alla sig till hållbarhetsläran. Men hur övertygande är bekännelsen? Inom ekonomi anses det vara en dygd att argumentera rationellt. Systemet ska vara välgrundat, det vill säga övertygelserna ska vara sammanhängande. Det borde även gälla argument för hållbarhet. Men om argumenten saknas eller inte går ihop finns det anledning att ifrågasätta vad man menar med hållbarhet.

Hållbarhetsredovisning är frivillig. Men den ska vara meningsfull. Det har GRI tagit fasta på och kräver att varje hållbarhetsredovisning ska inledas med uttalande från organisationens högsta beslutsfattare (vd, ordförande eller motsvarande position) om relevansen av hållbar utveckling för organisationen och dess strategi. Uttalandet ska innehålla:

  1. Strategiska prioriteringar och viktiga frågor på kort och medellång sikt med avseende på hållbar utveckling, inklusive hänsyn till internationellt accepterade standarder och hur de förhåller sig till den långsiktiga verksamhetsstrategin och organisationens framgång.
  2. Viktigare trender (exempelvis makroekonomiska eller politiska) som påverkar organisationen och påverkar prioriteringarna inom hållbar utveckling.
  3. Viktiga händelser, framsteg och misslyckanden under redovisningsperioden.
  4. Syn på resultat i jämförelse med målen.
  5. Överblick av organisationens huvudutmaningar och målsättningar för det kommande året och mål för de kommande 3–5 åren.
  6. Andra områden som rör organisationens strategiska inriktning.

GRI:s kravspecifikation är informationstät och en analys av texten visar att det handlar om att redovisa minst 13 hållbarhetsrelaterade fakta förutom den övergripande strategin.

GRI – Global Reporting Initiative, den internationellt vedertagna standarden för hållbarhetsredovisning

OECD – Organisation for Economic Co-operation and Development

Vad skriver de största börsnoterade företagen?

Vad kommunicerar de största bolagen på Stockholmslistan ”stora bolag” om sin strategi för hållbar utveckling? Utgångspunkten är företagens publicerade hållbarhetsredovisningar på internet. Där ges intrycket att företagen tillämpar GRI:s riktlinjer och således kommunicerar sin hållbarhetsstrategi. Var denna information finns ska framgå av GRI-indexet, en obligatorisk innehållsförteckning.

Tabellen nedan visar hur fem företag rapporterar om hur relevant hållbar utveckling är för strategin. Urvalet omfattar enbart företag som inte har något statligt ägande, varför Nordea Bank och Telia Sonera saknas. Dessa bolag omfattas av regeringsbeslutet om hållbarhetsredovisning och rapporterar inte på frivillig grund.

Banksektorns hållbarhetsredovisning

Nordea Bank ägs till 19,9 procent av staten och omfattas därmed av regeringens beslut om hållbarhetsredovisning. Banken har publicerat en hållbarhetsredovisning på nivå c enligt GRI och den är externt bestyrkt. Övriga bankers frånvaro av GRI-grundade redovisningar skapar ett intryck av att verksamheten inte är hållbarhetspåverkande eller att hållbarhetsaspekter inte är relevanta. Enbart sporadiska uttalanden om hållbarhet förekommer i årsredovisningarna:

  1. Handelsbanken ska medverka till en långsiktigt hållbar utveckling, så långt det är tekniskt och ekonomiskt möjligt samt förenligt med bankens åtaganden.

Källa: Svenska Handelsbanken, Årsredovisning 2008, sid. 17.

  1. Koncernens indirekta påverkan på hållbarhet hanteras på olika sätt och inbegriper såväl interna policies och riktlinjer som internationella normer och principer för hållbarhet. SEB är till exempel medlem av FN:s Global Compact och stödjer OECD:s riktlinjer för multinationella företag. Genom att underteckna FN:s Global Compact har SEB förbundit sig att ta hänsyn till mänskliga rättigheter, motarbeta korruption och att verka för hållbarhet samt att årligen rapportera alla framsteg som görs i fråga om företagaransvar.

    SEB söker öka medvetandet om de indirekta följder och motsvarande ansvar som koncernens kreditgivning kan få för miljön och för en hållbar utveckling.

Källa: Skandinaviska Enskilda Banken, Årsredovisning 2008, sid. 17–18.

  1. Corporate responsibility is closely associated with the bank’s community relations, longterm profitability and survival. We therefore want to be clearer in how we present the work we are doing to create a sustainable business.

Källa: Swedbank Annual Review 2008, sid. 27.

FöretagGRI-rapportnivåExternt bestyrkandeFörekommer ”hållbar utveckling” eller ”hållbarhet” på de sidor som GRI-index hänvisar till
Atlas CopcoNivå ATredjepartskontrollJa
EricssonNivå BJaIngen sidhänvisning från GRI-index
H&MNivå ANej ”We do not currently assure our report”Ingen sidhänvisning från GRI-index
SandvikNivå BJaJa
VolvoNivå BNej ”This report was not audited by a third party.”Nej

Vad rapporterar de fem största företagen?

Företagen lämnar följande information på de sidor de hänvisar till:

1. ATLAS COPCO.Hållbar utveckling: Under året jobbade vi vidare med att nå våra många icke-finansiella mål, som till exempel att minska koldioxidutsläppen från våra fabriker och transporter. Bland framgångarna kan nämnas att vi nu i Kalmar har gruppens första helt koldioxidneutrala fabriksbyggnad, och att vi nästan har dubblat antalet arbetsplatser som har miljöledningssystem på plats.

Våra insatser inom området företags ansvar sker i tre olika dimensioner: samhällsengagemang, interna processer samt industristandarder. Genom dessa dimensioner kan vi påverka hållbarhetsfrågor på lokal nivå, internt i gruppen, hos affärspartner och i miljön ur ett bredare perspektiv.

Källa: Atlas Copco, Årsredovisning, Hållbarhetsredovisning och Koncernens styrning 2008, sid. 5.

Hållbarhet: Hållbarhet är att tillgodose befintliga behov utan att kompromissa med framtida generationers förmåga att tillgodose sina behov. Det är också att förbättra allas livskvalitet, både nu och för kommande generationer. Hållbarhet har tre dimensioner: ekonomisk, miljörelaterad och social hållbarhet.

Källa: Atlas Copco, Årsredovisning, Hållbarhetsredovisning och Koncernens styrning 2008, sid. 116.

2. ERICSSON. Part of our long-standing commitment to sustainability is to respond to challenges as they evolve over time.

Källa: Ericsson, Sustainability Report 2008, sid. 2.

At the end of the day, sustainability is about doing things better and more efficiently, which seldom means more costs. It is about having a global view, and a diverse workforce that fosters innovation. A commitment to sustainability helps build trust with our customers, investors and other stakeholders, even in tougher times.

Källa: Ericsson, Sustainability Report 2008, sid. 3.

3. HENNES & MAURITZ. Hur ser H&M:s nya CSR-strategi ut? Under 2008 har vi utvecklat en ny hållbarhetsstrategi, som innebär att hållbarhet ska beaktas på alla avdelningar inom företaget och är ett ansvar som delas av H&M:s samtliga medarbetare. För H&M är det en självklarhet att ta ansvar för sociala frågor och för miljön. Hållbarhet är en av H&M:s grundstenar och en del av vad vi står för.

Källa: H&M i ord och bild 2008, vd har ordet, sid. 7.

Our sustainability strategy guides us in our aim to become an economically, environmentally and socially sustainable company. There

are three key elements to the sustainability strategy – our sustainability vision, our sustainability policy and our long-term CSR goals. In 2007 we revised our sustainability vision and during 2008 we have moved one step further by developing a new sustainability strategy. Our aim is to become a business where sustainability is a natural and integrated part of everything we do and is a responsibility that is shared and managed by every department within H&M.

Källa: H&M sustainability report 2008 sid. 5. (interview with CEO).

4. SANDVIK. ”Sandvik shall act as a good global corporate citizen characterized by sustainable leadership in all our actions and business decisions” Lars Pettersson, President and CEO Sandvik AB.

Källa: Sandvik, Sustainable development (odaterad pdf) sid. 2.

Sandvik har en stark företagskultur och hållbarhetsfrågorna är en del av koncernens affärsverksamhet. Koncernen arbetar för en långsiktigt hållbar utveckling utifrån miljömässiga och sociala mål för den egna verksamheten.

Källa: Sandvik 2008 sid. 7. (löpande text, ej uttalande från namngiven företrädare för bolaget).

Sandviks arbete med hållbar utveckling utgör en integrerad del av affärsprocessen med inriktning på kontinuerlig förbättring inom sådana områden som miljö, arbetsmiljö, mänskliga rättigheter och affärsetik.

Källa: Sandvik 2008 sid. 24. (löpande text, ej uttalande från namngiven företrädare för bolaget).

5. VOLVO. Active sustainability efforts are an important ingredient in the Volvo Group’s competitiveness and in our ability to create value for current customers and shareholders. This work also contributes to a development that creates value for future generations.

Källa: Volvo, Sustainability Report 2008, sid. 2.

Svårt kommunicera strategi om hållbar utveckling?

Uttalandena från dessa fem företags högsta beslutsfattare saknar det mesta av den information som krävs, enligt GRI:s rapportpunkt 1.1. Likväl är två av de fem analyserade företagens hållbarhetsredovisningar externt bestyrkta enligt publicerat intyg.

Frånvaron av kommunicerad hållbarhetsstrategi från företagens högsta beslutsfattare – frånvaron av en koherent hållbarhetsetik – ger anledning till några reflektioner:

  1. Varför saknas en kommunicerad hållbarhetsstrategi?
  2. Hur bedrivs företagets hållbarhetsarbete om en hållbarhetsstrategi saknas?
  3. Är GRI:s rapporteringskrav kontroversiella?
  4. Hur ser de externa granskarna på GRI:s övergripande rapportpunkt?

De företag som frivilligt väljer att hållbarhetsredovisa enligt GRI:s krav får förutsättas ha noga övervägt det strategiuttalande som krävs. Uttalandet är av annat slag än att upplysa om en eller annan indikator, exempelvis återvunnet material i procent av materialanvändning (indikator EN2) eller total personalstyrka uppdelad på anställningsform och region (indikator LA1) som också kan ingå i en hållbarhetsredovisning.

Kanske handlar frånvaron av kommunikation om en strategiskt betingad ovilja att närmare konkretisera det politiskt korrekta uttrycket hållbar utveckling. Enligt intressentmodellen strävar en organisation mot att sammanjämka olika intressenters önskemål. Att i det läget ta ställning för exempelvis marknadsekonomins hållbarhet eller för ett visst hållbarhetsideal kan uppfattas som onödigt, trots GRI:s tydligt formulerade informationskrav. Därför kan det vara strategiskt klokare att kommunicera okontroversiella fraser.

Christer Westermark är fil. lic. och skriver om möjliga samband mellan hållbarhetsredovisning och hållbarhet.

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2017 2018 2019
Prisbasbelopp 44 800 45 500 46 500
Förhöjt pbb. 45 700 46 500 47 400
Inkomstbasbelopp 61 500 62 500  
Utdelning fåmansföretag
År 2017 2018 2019
Schablonbelopp 163 075 169 125 171 875

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2016 2017 2018
Räntesats 0,47 0,36* 0,36

* 0,19 om räkenskapsåret börjar 2016 och avslutas 2017.

Referensränta
År 2016 2017 2018
Räntesats -0,5 -0,5 -0,5
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2016 2017 2018
Positiv 6,65 6,27 6,49
Negativ 1,65 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2016 2017 2018
31 maj 0,57 0,34 0,49
30 nov 0,27 0,49  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2016 2017 2018
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 9,50
Förmånsbil, bensin 6,50 6,50 9,50
Kostförmån
År 2017 2018 2019
Frukost, lunch och middag 225 235 245
Lunch eller middag 90 94 98
Frukost 45 47 49
Skattefria gåvor
År 2016 2017 2018
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2016 2017 2018
Skattesats 22% 22% 22%
Mervärdesskatt
År 2016 2017 2018
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1939 - 1952 1953 -
Arb. avgifter 6,15% 16,36% 31,42%
Egenavgifter 6,15% 16,36% 28,97%