Balans nr 4 2010

Förtroendet i centrum

När revisionen blir efterfrågestyrd kommer det att uppstå ett behov av fler förtroendeskapande tjänster. Med Förtroendehuset vill Far synliggöra revisions- och rådgivningsbranschens tjänster på ett pedagogiskt sätt.

Förändringen av revisionsplikten innebär nya möjligheter. För revisions- och rådgivningsbranschen gäller det att kunna leverera den tjänst som ger mesta möjliga nytta för varje företag.

Med bilden av ett hus – Förtroendehuset – beskriver Far branschens utbud av värde- och förtroendeskapande tjänster. Revision finns på toppvåningen och redovisningstjänster utgör den solida grunden. Däremellan finns flera våningar med andra tjänster, varav några inte har använts särskilt mycket på den svenska marknaden. Huset har flera ingångar och det är möjligt att röra sig fritt mellan de olika våningarna.

– Det blir en viktig uppgift för alla i branschen att sprida budskapet så att marknaden kan ta till sig de nya tjänsterna, säger Fars generalsekreterare Dan Brännström.

I Fars sektion Små & medelstora företag pågår ett intensivt arbete med att paketera och utbilda inom de nya tjänsterna.

– Vi ska hjälpa kunderna att uppleva trygghet i företagandet och samtidigt skapa förutsättningar för värdetillväxt i företaget. Då gäller det att erbjuda rätt tjänster. Exempelvis måste en revisor kunna säga till en kund att revision inte alltid är rätt tjänst utan i stället rekommendera sammanställningsuppdrag (compilation) enligt Reko. På samma sätt måste en redovisningskonsult också kunna peka på olika alternativ, exempelvis revision eller översiktlig granskning, säger Bengt Skough, ansvarig för revisionsfrågor inom sektionen Små & medelstora företag.

En tumregel är att alltid erbjuda kunden minst två olika tjänster, men att kunden själv avgör vilken av dem som är mest lämplig utifrån företagets specifika situation.

I andra länder där revisionsplikten har avskaffats är det ofta revision och compilation som dominerar. Dan Brännström nämner Holland som exempel, där runt 80 procent av de små bolagen anlitar branschen för compilation, som alltså motsvaras av den bokslutsrapport som kan lämnas när man utfört en redovisningstjänst enligt Reko. – Detta är en ny tjänst som kommer att bli stor även här. För små företag som inte har någon större extern finansiering eller annan riskexponering kan det räcka med en bokslutsrapport som kvalitetsstämpel, säger Dan Brännström.

Sett till företagens bästa ser emellertid Far en risk med att ett fåtal tjänster dominerar på marknaden.

– Därför måste vi tillsammans sprida kunskap om alla förtroendeskapande tjänster som branschen kan leverera. Annars kommer vi inte att lyckas ge företagen mesta möjliga nytta, säger Bengt Skough.

Som ett led i utvecklingsarbetet följer Far vad som sker i andra länder. Dan Brännström nämner återigen Holland som exempel. Där har XBRL (eXtensible Business Reporting Language) fått stort genomslag vid all överföring av finansiell rapportering, bland annat till bankerna.

– Framtiden är redan här – i alla fall i Holland. De löpande redovisningstjänsterna har utvecklats så effektivt att BDO gått ut och sagt att de inte längre ska ta betalt för att upprätta bokslut, säger Dan Brännström.

XBRL är ett exempel på hur Förtroendehuset kan behöva byggas ut i framtiden. MER-tjänsterna, som handlar om hur branschen kan hjälpa företagen att tjäna pengar genom klimatsmarta lösningar, är ett annat. Dan Brännström betonar också att Förtroendehuset aldrig blir helt färdigt.

– Med tiden växer det fram nya behov av värde- och förtroendeskapande tjänster. Vi kommer också att få se nya kombinationer av tjänster. Det finns ingen gräns för möjligheterna, säger han.

Skatte- och affärsrådgivning – en viktig del av Förtroendehuset

När Far breddades och blev ”branschorganisationen för revisorer och rådgivare” var syftet att samla branschen i en gemensam och starkare organisation. I dag utgör skatte- och affärsrådgivning ett viktigt våningsplan i Förtroendehuset.

– Ett väl utfört rådgivningsarbete bidrar definitivt till ökat förtroende för svenskt näringsliv, säger Peter Strandh, avgående ordförande i Fars rådgivningssektion.

Peter Strandh delar upp rådgivarnas förtroendeskapande tjänster i tre områden; transaktionsrådgivning, affärsrådgivning och riskrådgivning.

Transaktionsrådgivning skapar trygghet vid förvärv, både för säljare som köpare, genom att transaktionsrådgivaren granskar det objekt som ska säljas både ur köparens och säljarens perspektiv. Det innebär att köparen är fullt medveten om vad han eller hon köper, liksom att säljaren vet vad han eller hon säljer. Genom affärsrådgivning kan företagen få hjälp med att effektivisera sina processer och genom riskrådgivning kan rådgivaren hjälpa företagen att upprätthålla system för en effektiv riskhantering.

– Rådgivningsresultaten riktar sig, till skillnad från den externa revisionen i första hand inåt, mot företagets ledning och styrelse, och avrapporteringen nyttjas främst av företagen själva, säger Peter Strandh.

Även skattekonsultens arbete är typiskt sett riktat inåt företaget. Konkret handlar det om att hjälpa bolagen att hantera skattefrågorna på ett korrekt sätt så att den slutliga skatten blir rätt.

– Som skattespecialister skapar vi förtroende genom att hjälpa företagen att göra rätt. Vi ser till att de inte hamnar i skatteprocesser på grund av felaktig hantering av skatten, säger Ernst Forsberg, ordförande i Fars skattesektion.

Att göra rätt handlar inte nödvändigtvis om att vara defensiv. Ernst Forsberg påpekar att det också handlar om att se till att företagen utnyttjar de skattemässiga fördelar som finns.

I många större projekt har skattekonsulten en viktig roll motsvarande den som affärsrådgivarna har, exempelvis vid förvärv där en skattekonsult ofta medverkar vid den skattemässiga genomgången, en så kallad tax due diligence.

– Denna typ av tjänst skapar förtroende i själva affären, säger Ernst Forsberg.

Pernilla Halling

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2017 2018 2019
Prisbasbelopp 44 800 45 500 46 500
Förhöjt pbb. 45 700 46 500 47 400
Inkomstbasbelopp 61 500 62 500 64 400
Utdelning fåmansföretag
År 2017 2018 2019
Schablonbelopp 163 075 169 125 171 875

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2016 2017 2018
Räntesats 0,47 0,36* 0,36

* 0,19 om räkenskapsåret börjar 2016 och avslutas 2017.

Referensränta
År 2016 2017 2018
Räntesats -0,5 -0,5 -0,5
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2016 2017 2018
Positiv 6,65 6,27 6,49
Negativ 1,65 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2016 2017 2018
31 maj 0,57 0,34 0,49
30 nov 0,27 0,49  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2016 2017 2018
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 9,50
Förmånsbil, bensin 6,50 6,50 9,50
Kostförmån
År 2017 2018 2019
Frukost, lunch och middag 225 235 245
Lunch eller middag 90 94 98
Frukost 45 47 49
Skattefria gåvor
År 2016 2017 2018
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2016 2017 2018
Skattesats 22% 22% 22%
Mervärdesskatt
År 2016 2017 2018
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1939 - 1952 1953 -
Arb. avgifter 6,15% 16,36% 31,42%
Egenavgifter 6,15% 16,36% 28,97%