Balans nr 4 2010

Fördjupning: IFRS för SME – hur, när, varför?

I juli 2009 publicerade IASB det internationella regelverket för redovisning i små och medelstora företag – IFRS för SME. EU-kommissionen kartlägger nu intresset för SME-standarden inom EU. Här ger Caroline Aggestam Pontoppidan en övergripande introduktion till IFRS för SME.

Redan när International Accounting Standards Committee (IASC), i dag känt som International Accounting Standards Board (IASB), etablerades på 1970-talet identifierades ett behov av en specialversion av de dåvarande International Accounting Standards (IAS) för små och medelstora företag (SME). De olika nationella normerna för redovisning för SME betyder att årsredovisningar för detta segment inte är jämförbara mellan länder. Detta har skapat debatt runt om i världen. Efter många års diskussioner och arbete publicerade IASB i juni 2009 International Financial Reporting Standard for Small and Medium-sized Entities (IFRS för SME).

I Sverige tillhör över 95% av företagen kategorin små företag. Vi kan således förvänta oss en ökad debatt om IFRS för SME i en svensk kontext de kommande åren.

Varför IFRS för SME?

Redan på 1970-talet startade arbetet med normer och normbildning på internationell nivå inom redovisning. Ett av de första stegen mot en harmonisering av redovisningspraxis togs efter att FN publicerade en rapport som belyste behovet av en internationellt transparent redovisningspraxis. Därefter etablerades IASC. IASB:s International Financial Reporting Standards (IFRS) och IAS har i dag ersatt nationella redovisningsstandarder i 80 länder, framför allt för börsnoterade företag. 20 av dessa länder kräver att IASB:s regelverk tillämpas även av onoterade bolag. [1]

Det officiella startskottet för att ta fram IFRS för SME kom då IASB etablerade en arbetsgrupp för SME-segmentet. Denna arbetsgrupp publicerade 2004 ett diskussionsunderlag i vilket redovisningsprofessionen ombads ta ställning till ett antal frågor som behandlade behovet och syftet med en eventuell internationell SME-standard. Resultatet av de svar som IASB fick visade att det fanns ett behov av en internationell redovisningsstandard för små och medelstora företag. Denna slutsats ledde i sin tur till att IASB i februari 2007 publicerade ett utkast till SME-standard för kommentarer. I samband med att detta utkast publicerades startades en fältstudie med 116 små och medelstora företag i 20 länder. Det samlade resultatet av de mottagna kommentarerna samt fältstudien ledde till utformandet av den slutgiltiga SME-standarden som publicerades i juli 2009. IFRS för SME gäller alltså från juli 2009 för de länder som väljer att implementera den. USA har exempelvis valt att göra standarden valbar för alla privata företag.

Nya finansieringsmöjligheter

Den första och mest påtagliga drivkraften bakom publiceringen av IFRS för SME är en önskan om att skapa internationell jämförbarhet mellan små och stora företags årsredovisningar. Jämförbarheten är vidare direkt sammankopplad med mindre företags finansieringsmöjligheter. Paul Pacter, projektledare för IASB:s SME-projekt, uttryckte i en artikel i Accountancy Age 16 juli 2009 att ”The IASBs international financial reporting standard for small and medium-sized business should be embraced by small companies, their auditors, and accounting regulators and standard-setters globally. Why? Access to capital.”

Nya finansieringsmöjligheter anses således vara ett av de huvudsakliga incitamenten för ett eventuellt införande av IFRS för SME.

Förenklad version av IFRS/IAS

SME-standarden är ett internationellt regelverk för redovisning för SME-segmentet. Den bygger på samma konceptuella ramverk som IFRS/IAS, men är en förenklad version av denna. I förhållande till IFRS är omfånget bantat med cirka 85%. Denna bantning har gjorts genom att utesluta ämnen som generellt inte är relevanta för små och medelstora företag. Vidare är antalet metoder för redovisning förminskat och metoderna för inräkning och värdering har förenklats. Fokus har varit inställt på att anpassa standarden efter SME-användarens behov. En annan viktig aspekt har varit att företag som implementerar SME-standarden lätt ska kunna övergå till IFRS.

Vilka bolag tillhör SME-segmentet?

IASB beskriver företag i SME-segmentet som företag som inte har publik ansvars skyldighet. I detta fall företag som inte är börsnoterade. Storleksklassifikationen för bolag som kan följa SME-standarden är inte definierad av IASB utan är snarare lämnad till de länder som väljer att implementera standarden.

Ett supplement till IFRS för SME i länder som inte har en storleksklassifikation för SME-segmentet finns i fn:s arbete inom redovisning. fn:s arbetsgrupp för redovisningsfrågor Intergovernmental Working Group of Experts on International Standards of Accounting and Reporting (ISAR) startade år 2000 sitt arbete inom redovisning för SME-segmentet. ISAR:s projekt har resulterat i ”SMEGA” guideline där man delar upp SME i två storleksklasser; större SME (level 2) och mindre SME (level 3). isar föreslår att redovisningspraxis kan skilja för de två klasserna och att IFRS för SME som utgångspunkt är mest relevant för level 2. isar:s arbete indikerar att det inte alltid är passande att placera alla SME i samma redovisningsklass. Länder som väljer att implementera IFRS för SME måste därför i många fall starta med att definiera storleksklasser för företag och därefter avgöra vad som är lämplig redovisningspraxis. I Sverige kan våra storleksklasser (K1-K4) användas som underlag till en eventuell diskussion kring implementeringen av IFRS för SME. ISAR:s arbete kan följas på <www.unctad.org>.

IFRS för SME i Sverige

I vilken utsträckning IFRS för SME kommer att implementeras inom EU återstår att se. Även om syftet med standarden är att vara mindre komplex och mer kostnadseffektiv än IFRS/IAS så kan vi i dag inte bedöma om det verkligen blir så. Problemen med komplexitet och kostnaden för en eventuell implementering av standarden är särskilt aktuell för de minsta företagen i SME-segmenten (som K1).

Europeiska kommissionen har en studie på gång med titeln Consultation on the International Financial Reporting Standard for Small and Medium-sized entities. Syftet med studien är att skapa en bild av intresset för IFRS för SME i Europa. Sista datum för respons på studien var 12 mars 2010. Svenskt Näringsliv har i sitt svar till kommissionen indikerat att en tillämpning av IFRS för SME kan vara fördelaktig för företag som inte är börsnoterade men som är aktiva i internationella sammanhang eller söker finansiering utanför Sverige. För dessa företag finns uppenbara fördelar med att de svenska redovisningsnormerna anknyter till detta internationella regelverk. Svenskt Näringsliv anser dock att det bör införas en option på EU-nivå som innebär att det är upp till det enskilda företaget att välja om IFRS för SME ska tillämpas. (SN Dnr 285/2009, 29 januari 2010.)

Bokföringsnämnden (BFN) arbetar också kontinuerligt med frågor som rör finansiell redovisning för SME-segmentet. Särskilt fokus ligger på att ta fram ett allmänt råd för årsredovisning i större onoterade företag (K3). BFN:s inriktning är att så långt som möjligt anknyta reglerna i K3 till IFRS för SME. Enligt BFN är det enskilt största problemet den skatteredovisning som krävs i SME. Att föra in den i svenska redovisningsnormer skulle medföra att företagen förlorar möjligheten att göra avsättningar till periodiseringsfonder och att nyttja reglerna om räkenskapsenlig avskrivning, skriver BFN i sin hemställan om lagändring av inkomstskattelagen (Dnr 09/126, 28 januari 2009).

Caroline Aggestam Pontoppidan är fil. dr och adjungerad professor vid Köpenhamns handelshögskola.

  • [1]

    Paul Pacter (2007). ”Should U.S. private companies use IFRS for SMEs?” Financial Executive, October, w. 23, issue. 8.

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2017 2018 2019
Prisbasbelopp 44 800 45 500 46 500
Förhöjt pbb. 45 700 46 500 47 400
Inkomstbasbelopp 61 500 62 500  
Utdelning fåmansföretag
År 2017 2018 2019
Schablonbelopp 163 075 169 125 171 875

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2016 2017 2018
Räntesats 0,47 0,36* 0,36

* 0,19 om räkenskapsåret börjar 2016 och avslutas 2017.

Referensränta
År 2016 2017 2018
Räntesats -0,5 -0,5 -0,5
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2016 2017 2018
Positiv 6,65 6,27 6,49
Negativ 1,65 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2016 2017 2018
31 maj 0,57 0,34 0,49
30 nov 0,27 0,49  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2016 2017 2018
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 9,50
Förmånsbil, bensin 6,50 6,50 9,50
Kostförmån
År 2017 2018 2019
Frukost, lunch och middag 225 235 245
Lunch eller middag 90 94 98
Frukost 45 47 49
Skattefria gåvor
År 2016 2017 2018
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2016 2017 2018
Skattesats 22% 22% 22%
Mervärdesskatt
År 2016 2017 2018
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1939 - 1952 1953 -
Arb. avgifter 6,15% 16,36% 31,42%
Egenavgifter 6,15% 16,36% 28,97%