Balans nr 4 2010

Debatt: Momsåtervinning i EU – lättare sagt än gjort

Ofullständig och missvisande information från Skatteverket har lett till missuppfattningar, som kan få till följd att svenska företag förlorar momsmiljoner eller att de på grund av okunskap ”fuskar” med sina momsavdrag.

1 januari 2010 trädde en rad förändringar inom momsområdet i kraft, då EU har ändrat regelverket. En förändring är att svenska företag, som vill återvinna moms som de har betalat i andra EU-länder, ska inlämna sina ansökningar via en elektronisk portal som Skatteverket tagit fram för detta syfte. Samma förändring trädde för övrigt i kraft i alla de andra 27 medlemsländerna samtidigt.

Portalen presenteras av Skatteverket som att den kommer att göra livet oerhört lätt för svenska företag som vill återvinna moms från andra medlemsstater. ”Fyll bara i vad ni har betalat för i portalen så kommer pengarna tillbaka” är i princip det som företagen får höra. Detta uttalande beror antagligen på att Skatteverkets personal verkar leva i tron att den svenska tolkningen och tillämpningen av EU:s momslagstiftning också är den som används i alla de andra medlemsstaterna. En vacker tanke, men helt felaktig. De flesta medlemsländer har faktiskt ganska så många andra tolkningar och tillämpningar än Sverige. Till exempel i de nya medlemsländerna är lagstiftningen långt från EU-anpassad när det gäller momsåtervinning.

Information från Skatteverket:

Påstående 1. Nu kommer svenska företag enkelt att kunna göra sin momsåtervinningsdeklaration genom att logga in på Skatteverkets portal och fylla i de fakturor som man har betalat under perioden.

Kommentar. Informationen är farligt bristfällig. Vi har varit på ett flertal informationsträffar med Skatteverket och aldrig hört något om att varje bolag som ska göra en momsåtervinningsdeklaration via portalen är skyldig att själv kunna reglerna för momsavdrag i det land där de ska göra avdrag. I princip utgör dock en momsåtervinningsansökan en självdeklaration med de rättigheter och skyldigheter som en sådan deklaration medför.

Medlemsländerna har väldigt olika regler när det gäller avdragsrätt för moms exempelvis vid resekostnader, kostnader för utbildning, i vilka perioder en faktura får dras av med mera. Gör man fel här kan man i bästa fall förlora avdragsrätten för fakturan, men i sämsta fall faktiskt även drabbas av böter (exempelvis i England som tillämpar ”Penalty regime” när man gör fel med momsavdrag). Svenska företag gör mycket affärer utanför Sveriges gränser. De köper varor och tjänster i andra länder, men de säljer också varor och tjänster i andra länder. I Sverige tillämpas så kallad omvänd skattskyldighet vid utländsk säljares försäljning av varor eller tjänster till svenska företag och eftersom den svenske köparen betalar in momsen i stället för den utländske säljaren blir denne inte skattskyldig i Sverige.

Reglerna om när omvänd skattskyldighet får användas är olika i de andra medlemsstaterna. Får inte omvänd skattskyldighet användas vid försäljningen kan inte momsåtervinningsansökningsförfarandet användas av det utländska företaget för att få tillbaka moms på inköp. Då måste företaget i stället momsregistreras i ansökningslandet.

I till exempel Tyskland får omvänd skattskyldighet inte användas vid försäljning av varor, medan det kan användas vid försäljning av tjänster. Reglerna vid så kallade installationsleveranser är särskilt komplicerade.

Skatteverket utgår ifrån att de svenska reglerna är tillämpliga i andra länder och tar över huvud taget inte upp det som är svårast med momsåtervinningsansökningar, nämligen att kunna avgöra om företaget som ansöker uppfyller förutsättningarna för att använda ansökningsförfarandet. Skatteverket anger i sin demonstrationsutgåva av den elektroniska ansökan att företaget måste kryssa i ”att man ej bedriver momspliktig verksamhet i ansökningslandet”. I övrigt informerar Skatteverket inte om vad momsplikt i andra länder innebär. Konsekvenserna för ett ansökande bolag som har momspliktig försäljning i andra länder kan dock bli avsevärda och leda till straffavgifter och ränteinbetalningar i dessa länder.

Påstående 2. Ni kan deklarera på svenska eller engelska.

Kommentar. Detta är nog ett riktigt påstående. Vad myndigheten dock aldrig säger är att svaret från ansökningslandet i många fall kommer att komma på det språk som gäller för landet i fråga. Ett ”svar” därifrån kan också i stället bestå i en motfråga som ska besvaras inom en viss tid. Underlåter man att svara inom denna tid förfaller deklarationen och man får inga pengar tillbaka. Detta kan vara väldigt svårt att hantera. Exempelvis Polen kräver i dag ett svar på en förfrågan (som är skriven på polska) inom sju arbetsdagar från att förfrågan har kommit bolaget tillhanda. Svaret ska vara på polska.

Påstående 3. Originalfakturor behövs inte längre och man behöver bara fylla i själva uppgifterna i portalen.

Kommentar. Nästan ett oansvarigt uttalande. För att en faktura ska vara avdragsgill måste den följa EU:s faktureringsdirektiv. Detta är något som brister i väldigt många fall. Ovanstående påstående gör att fakturagranskningen kommer att försvinna i många fall. Om företag tror att fakturan inte kommer att granskas, så blir det en ganska stor risk att man inte bryr sig om hur fakturan ser ut. En granskning ligger till grund för att avgöra om fakturan är korrekt utfärdad, om momsen är avdragsgill, om momsen är korrekt fakturerad och så vidare. Dessutom är det inte ett korrekt uttalande. Originalfakturan måste finnas hos bolaget och måste kunna presenteras om och när skattemyndigheten vill kontrollera den. Vissa skattemyndigheter kommer enligt uppgift att kräva originalfakturor när dessa överstiger vissa belopp.

Vid International VAT Associations (momsåtervinningsföretag från hela världen) möte 15 januari 2010 framkom bland annat att portalerna hos skattemyndigheterna inom EU inte är fullt ut uppe och igång ännu. De länder som medlemmarna har kunnat få bekräftade som klara och fungerande är Sverige, Finland, Österrike, Tyskland, Irland (delvis), Estland, Slovenien, Portugal (delvis), Storbritannien (delvis), Frankrike och Belgien.

Övriga länder har medlemmarna inte kunnat få bekräftade. Flera länder säger att de är klara men har ingen öppen portal ännu, exempelvis Spanien och Italien.

All trafik från respektive lands portal styrs via en central hub i Bryssel, som distribuerar ansökningarna vidare till respektive land. Flera medlemmar har upplevt att den inte fungerar.

Det finns felaktigheter i kompatibilitet mellan medlemsstaternas portaler. Det är möjligt att göra en ansökan via en portal och få den godkänd och vidarebefordrad av avsändarlandet, medan ansökan inte blir accepterad i mottagarlandet, då kraven kan vara annorlunda där. Anledningen till att ansökan inte accepteras i mottagarlandet kan till exempel vara att ett bilagt dokument är av en ej godkänd filtyp. Mellan medlemsstaterna har man alltså inte ens stämt av något så fundamentalt som kompatibilitet.

Kommissionen inom EU har inte förstått att de olika medlemsstaterna ser olika på momslagstiftningen och att tillämpningen av denna alltså inte är lika över hela EU. Kommissionen utgår även från att företag redan kan, eller åtminstone kan tillgodogöra sig, EU:s momslagstiftning (som alltså inte ens tolkas och används lika i de olika medlemsländerna). Detta leder till att man öppet deklarerar att ombud, såsom medlemsföretagen i IVA, inte längre kommer att behövas. Budskapet från kommissionen har snappats upp av medlemsstaternas skattemyndigheter och skattemyndigheterna för det vidare till de nationella företagen. När frågan om olika tolkningar togs upp med kommissionens representanter på mötet i januari svarade de med en axelryckning och sa att det inte är tillåtet för medlemsstaterna att ha olika tolkningar. Att olika tolkningar ändå existerar verkade komma som en överraskning.

Vid våra kontakter med kunder framgår det allt oftare att den information som Skatteverket, och en del skattekonsulter som inte är insatta i momsåtervinning, lämnar ut kommer att leda till stor förvirring och stora bekymmer för företagen de närmaste åren. Problematiken kommer dessutom att visa sig med en viss fördröjning, allteftersom skattemyndigheterna i ansökningsländerna kommer att återkomma med frågor med anledning av de elektroniska ansökningar som de har mottagit. I många bolag handlar det om mångmiljonbelopp som sätts på spel om man hanterar dessa frågor felaktigt. En mer nyanserad information från personal inom myndigheter och skattekonsultföretag som är mer insatt och påläst inom detta område vore önskvärt.

Stefan Ekmark är sales/marketing manager på Svea VAT Adviser AB.

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2017 2018 2019
Prisbasbelopp 44 800 45 500 46 500
Förhöjt pbb. 45 700 46 500 47 400
Inkomstbasbelopp 61 500 62 500  
Utdelning fåmansföretag
År 2017 2018 2019
Schablonbelopp 163 075 169 125 171 875

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2016 2017 2018
Räntesats 0,47 0,36* 0,36

* 0,19 om räkenskapsåret börjar 2016 och avslutas 2017.

Referensränta
År 2016 2017 2018
Räntesats -0,5 -0,5 -0,5
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2016 2017 2018
Positiv 6,65 6,27 6,49
Negativ 1,65 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2016 2017 2018
31 maj 0,57 0,34 0,49
30 nov 0,27 0,49  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2016 2017 2018
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 9,50
Förmånsbil, bensin 6,50 6,50 9,50
Kostförmån
År 2017 2018 2019
Frukost, lunch och middag 225 235 245
Lunch eller middag 90 94 98
Frukost 45 47 49
Skattefria gåvor
År 2016 2017 2018
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2016 2017 2018
Skattesats 22% 22% 22%
Mervärdesskatt
År 2016 2017 2018
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1939 - 1952 1953 -
Arb. avgifter 6,15% 16,36% 31,42%
Egenavgifter 6,15% 16,36% 28,97%