Balans nr 4 2010

Debatt: GRI:s ramverk utvecklar hållbarhetsredovisningen

Christer Westermark skriver i Balans nr 3/2010 att företag och revisorer inte förstått vilken information som Global Reporting Initatiatives (GRI) riktlinjer för hållbarhetsredovisning efterfrågar när det gäller företagsledningens uttalande om den strategiska betydelsen av hållbar utveckling.

Hållbarhetsredovisning är en frivillig rapportering av resultatet av arbetet med ekonomiskt, miljömässigt och socialt ansvar. Enligt GRI ska företag i sin hållbarhetsredovisning mäta, presentera och ta ansvar för sitt hållbarhetsarbete. Redovisningen ska ge en balanserad och rimlig bild av arbetet, både av det positiva och det negativa. GRI:s riktlinjer är utformade för att kunna användas av olika typer av organisationer, oberoende av storlek, bransch eller hemvist. Syftet med riktlinjerna är att skapa enhetlighet och jämförbarhet. En undersökning som KPMG genomförde 2008 visar att 77 procent av de 250 största företagen i världen tillämpar riktlinjerna.

Hållbarhetsredovisningar ser olika ut. En redovisning kan vara omfattande och återfinnas på ett företags hemsida, den kan vara en separat tryckt redovisning eller en integrerad del i ett företags årsredovisning. Möjligheterna är oändliga och det finns inget rätt och inget fel.

Ett företag som redovisar enligt riktlinjerna ska tydligt rapportera i vilken utsträckning de tillämpas. Detta görs i ett GRI-index. I det fall ett företag inte tillämpar eller väsentligt avviker från delar av kraven i riktlinjerna så ska detta anges antingen i redovisningen eller i GRI-indexet.

För ett företag vars hållbarhetsredovisning ingår som en del i årsredovisningen är det inte alltid möjligt att verkställande direktör i sitt förord kommenterar alla de frågeställningar som är kopplade till hållbarhetsstrategin. Också andra väsentliga frågeställningar ska hanteras här. Den efterfrågade informationen kan då återfinnas på andra ställen i årsredovisningen, till exempel i förvaltningsberättelsen. Denna ingår i den formella årsredovisningen vilken avges av företagets högsta beslutsfattare och omfattas av revisorns granskning.

Årsredovisningslagen efterfrågar i förvaltningsberättelsen bland annat information om mål, strategier och resultat kopplade till väsentliga hållbarhetsfrågor. Inte heller i förvaltningsberättelsen finns alltid utrymme för all den information som efterfrågas. Hänvisningar görs därför ofta till mer fullständig information i en separat hållbarhetsredovisning.

Allt fler företag lämnar hållbarhetsredovisningar som avges av verkställande ledning eller styrelse. Detta uppmuntras av revisions- och rådgivningsbranschen och innebär att hela redovisningen betraktas som ett uttalande från företagets högsta beslutsfattare.

Företag arbetar på olika sätt med hållbar utveckling. Konsekvent redovisar de sin strategi på olika sätt. GRI:s riktlinjer är inte tvingande, utan målet är att tillhandahålla ett accepterat och trovärdigt ramverk för hållbarhetsredovisning. Utifrån detta och i kombination med kraven i årsredovisningslagen försöker företag att ge en balanserad bild av sina hållbarhetsstrategier och sitt arbete. Den praxis som blir resultatet av tillämpningen kommer att bidra till utvecklingen av en god redovisningssed inom hållbarhetsområdet.

Åse Bäckström är chef för KPMG:s Internal Audit Risk & Compliance Services samt ordförande i Fars arbetsgrupp för hållbar utveckling.

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2017 2018 2019
Prisbasbelopp 44 800 45 500 46 500
Förhöjt pbb. 45 700 46 500 47 400
Inkomstbasbelopp 61 500 62 500  
Utdelning fåmansföretag
År 2017 2018 2019
Schablonbelopp 163 075 169 125 171 875

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2016 2017 2018
Räntesats 0,47 0,36* 0,36

* 0,19 om räkenskapsåret börjar 2016 och avslutas 2017.

Referensränta
År 2016 2017 2018
Räntesats -0,5 -0,5 -0,5
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2016 2017 2018
Positiv 6,65 6,27 6,49
Negativ 1,65 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2016 2017 2018
31 maj 0,57 0,34 0,49
30 nov 0,27 0,49  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2016 2017 2018
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 9,50
Förmånsbil, bensin 6,50 6,50 9,50
Kostförmån
År 2017 2018 2019
Frukost, lunch och middag 225 235 245
Lunch eller middag 90 94 98
Frukost 45 47 49
Skattefria gåvor
År 2016 2017 2018
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2016 2017 2018
Skattesats 22% 22% 22%
Mervärdesskatt
År 2016 2017 2018
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1939 - 1952 1953 -
Arb. avgifter 6,15% 16,36% 31,42%
Egenavgifter 6,15% 16,36% 28,97%