Innehåll

Balans nr 5 2010

Revisionsplikten

kom, sågs ... och slopades

I juni kommer regeringens förslag om slopad revisionsplikt för de minsta aktiebolagen att klubbas i riksdagen. Reformen träder i kraft 1 november 2010, men kommer att slå igenom på marknaden med en viss fördröjning. Övergångsreglerna innebär att bolagen förväntas ta ställning till revision/icke revision först efter att innevarande avtal har löpt ut. Vad många kanske inte känner till är att revisionsplikten för samtliga svenska aktiebolag endast har funnits i knappa tre decennier.

Det allmännas intresse drev fram revisionsplikten. Företagens intresse avskaffade den. Så skulle man, tillspetsat, kunna beskriva de trettio årens senaste debatt.

Då, 1983, när Sverige införde revisionsplikt för samtliga aktiebolag handlade det om att minska utrymmet för fusk och fel och risken för förlorade skatteintäkter. Drygt 20 år senare har debatten svängt så till vida att ett gynnsamt företagsklimat anses vara en kärnfråga för skapandet av samhällsnytta. 2010 är det småföretagens intressen som driver fram ett slopande av revisionsplikten, som ett led i regeringens arbete med att underlätta och förenkla villkoren för företagarna, särskilt de minsta.

Ytterst styrs revisionsplikten av EU:s fjärde bolagsrättsliga direktiv, som sätter taket för hur höga gränsvärden medlemsländerna får tillämpa. Siffrorna räknas regelbundet upp. Det fjärde bolagsrättsliga direktivet beslutades 1978 och har alltså över trettio år på nacken.

Hösten 2006 tillsatte den svenska regeringen en särskild utredning, ledd av Bo Svensson, som bland annat skulle ta ställning till hur revisionsplikten skulle kunna avskaffas. 2008 kom delbetänkandet ”Avskaffande av revisionsplikten för små företag” med ett förslag på gränsvärden i storleksordningen 50 anställda, 41 miljoner kronor i balansomslutning och 83 miljoner kronor i nettoomsättning, det vill säga gränsvärden i nivå med EU:s tak för vilka bolag som kan undantas från revisionsplikt, och betydligt högre än de gränsvärden som regeringen nu har beslutat om som ett första steg.

Varför avskaffas revisionsplikten? EU-anpassning, regellättnad för företagen samt samhällsekonomisk effektivisering är några av de drivkrafter som brukar nämnas i samband med den slopade revisionsplikten. Ett enkelt sätt att uttrycka det är att kostnaden för revision ibland överstiger nyttan, framför allt i små företag.

I EU såväl som i Sverige finns ett starkt politiskt tryck för att minska de administrativa bördorna för företagen. EU-kom-missionär José Manuel Barroso var först med att formulera ett 25-procentsmål för minskningen av företagens administrativa kostnader. Flera länder i Europa har sedan följt efter. Alliansregeringen har lovat att uppfylla målet under 2010.

Slopandet av revisionsplikten för de minsta aktiebolagen är den enskilt största åtgärden för att nå målet. Frågan är om den räcker för att nå hela vägen fram?

Rakel Lennartsson

Revisionsplikten

Regeringen har beslutat om följande gränsvärden: genomsnittligt antal anställda 3, balansomslutning 1,5 miljoner kronor, nettoomsättning 3 miljoner kronor.

Om minst två av gränsvärdena överskrids ska bolaget ha revision.

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800 68 200
Utdelning fåmansföretag
År 2018 2019 2020
Schablonbelopp 169 125 171 875 177 100

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2018 2019 2020
Räntesats 0,36 0,51 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2018 2019 2020
Positiv 6,49 6,51 6,50
Negativ 1,50 1,51 1,50
Statslåneränta
År 2018 2019 2020
31 maj 0,49 0,05 -0,01
30 nov 0,51 -0,09  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2018 2019 2020
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2018 2019 2020
Frukost, lunch och middag 235 245 245
Lunch eller middag 94 98 98
Frukost 47 49 49
Skattefria gåvor
År 2018 2019 2020
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2018 2019 2020
Skattesats 22% 21,4% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2018 2019 2020
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...