Innehåll

Balans nr 5 2010

Revisionsplikten

kom, sågs ... och slopades

I juni kommer regeringens förslag om slopad revisionsplikt för de minsta aktiebolagen att klubbas i riksdagen. Reformen träder i kraft 1 november 2010, men kommer att slå igenom på marknaden med en viss fördröjning. Övergångsreglerna innebär att bolagen förväntas ta ställning till revision/icke revision först efter att innevarande avtal har löpt ut. Vad många kanske inte känner till är att revisionsplikten för samtliga svenska aktiebolag endast har funnits i knappa tre decennier.

Det allmännas intresse drev fram revisionsplikten. Företagens intresse avskaffade den. Så skulle man, tillspetsat, kunna beskriva de trettio årens senaste debatt.

Då, 1983, när Sverige införde revisionsplikt för samtliga aktiebolag handlade det om att minska utrymmet för fusk och fel och risken för förlorade skatteintäkter. Drygt 20 år senare har debatten svängt så till vida att ett gynnsamt företagsklimat anses vara en kärnfråga för skapandet av samhällsnytta. 2010 är det småföretagens intressen som driver fram ett slopande av revisionsplikten, som ett led i regeringens arbete med att underlätta och förenkla villkoren för företagarna, särskilt de minsta.

Ytterst styrs revisionsplikten av EU:s fjärde bolagsrättsliga direktiv, som sätter taket för hur höga gränsvärden medlemsländerna får tillämpa. Siffrorna räknas regelbundet upp. Det fjärde bolagsrättsliga direktivet beslutades 1978 och har alltså över trettio år på nacken.

Hösten 2006 tillsatte den svenska regeringen en särskild utredning, ledd av Bo Svensson, som bland annat skulle ta ställning till hur revisionsplikten skulle kunna avskaffas. 2008 kom delbetänkandet ”Avskaffande av revisionsplikten för små företag” med ett förslag på gränsvärden i storleksordningen 50 anställda, 41 miljoner kronor i balansomslutning och 83 miljoner kronor i nettoomsättning, det vill säga gränsvärden i nivå med EU:s tak för vilka bolag som kan undantas från revisionsplikt, och betydligt högre än de gränsvärden som regeringen nu har beslutat om som ett första steg.

Varför avskaffas revisionsplikten? EU-anpassning, regellättnad för företagen samt samhällsekonomisk effektivisering är några av de drivkrafter som brukar nämnas i samband med den slopade revisionsplikten. Ett enkelt sätt att uttrycka det är att kostnaden för revision ibland överstiger nyttan, framför allt i små företag.

I EU såväl som i Sverige finns ett starkt politiskt tryck för att minska de administrativa bördorna för företagen. EU-kom-missionär José Manuel Barroso var först med att formulera ett 25-procentsmål för minskningen av företagens administrativa kostnader. Flera länder i Europa har sedan följt efter. Alliansregeringen har lovat att uppfylla målet under 2010.

Slopandet av revisionsplikten för de minsta aktiebolagen är den enskilt största åtgärden för att nå målet. Frågan är om den räcker för att nå hela vägen fram?

Rakel Lennartsson

Revisionsplikten

Regeringen har beslutat om följande gränsvärden: genomsnittligt antal anställda 3, balansomslutning 1,5 miljoner kronor, nettoomsättning 3 miljoner kronor.

Om minst två av gränsvärdena överskrids ska bolaget ha revision.

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2017 2018 2019
Prisbasbelopp 44 800 45 500 46 500
Förhöjt pbb. 45 700 46 500 47 400
Inkomstbasbelopp 61 500 62 500  
Utdelning fåmansföretag
År 2017 2018 2019
Schablonbelopp 163 075 169 125 171 875

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2016 2017 2018
Räntesats 0,47 0,36* 0,36

* 0,19 om räkenskapsåret börjar 2016 och avslutas 2017.

Referensränta
År 2016 2017 2018
Räntesats -0,5 -0,5 -0,5
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2016 2017 2018
Positiv 6,65 6,27 6,49
Negativ 1,65 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2016 2017 2018
31 maj 0,57 0,34 0,49
30 nov 0,27 0,49  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2016 2017 2018
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 9,50
Förmånsbil, bensin 6,50 6,50 9,50
Kostförmån
År 2017 2018 2019
Frukost, lunch och middag 225 235 245
Lunch eller middag 90 94 98
Frukost 45 47 49
Skattefria gåvor
År 2016 2017 2018
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2016 2017 2018
Skattesats 22% 22% 22%
Mervärdesskatt
År 2016 2017 2018
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1939 - 1952 1953 -
Arb. avgifter 6,15% 16,36% 31,42%
Egenavgifter 6,15% 16,36% 28,97%