Innehåll

Balans nr 5 2010

Prislappen: 1,3 miljarder

Regeringen valde att avreglera på den nivå som av Bo Svensson pekades ut som den absolut lägsta för att en reform alls skulle vara meningsfull. Magnus Graner, statssekreterare på justitiedepartementet, förklarar varför regeringen inte vill gå längre i dagsläget:

– Detta är en mycket stor reform, sannolikt den största regelförenklingen inom svensk associationsrätt någonsin. Den innebär att runt 250 000 företag får en ny möjlighet att själva avgöra vilka konsulttjänster som skapar störst mervärde för företaget. Just att det är fråga om en så stor förändring ger anledning till en viss försiktighet när det gäller omfattningen.

Det är många remissinstanser, bland annat Far, som är inne på att bolagens intressenter behöver tid på sig för att ställa om till den nya situationen. Det gäller bland annat kreditgivare, kunder och leverantörer. En central fråga är givetvis att det finns en risk för att det inte kommer att vara samma ordning på räkenskaperna i de bolag som väljer bort revision. Det är viktigt att det görs en utvärdering av detta, innan det tas ett beslut om att avskaffa revisionsplikten för fler bolag, säger statssekreterare Magnus Graner.

Hur kom ni fram till siffrorna: 2,5 miljarder kronor (uppskattad besparing för företag) respektive 1,3 miljarder kronor (uppskattat skattebortfall)?

– Tillväxtverket har tagit fram en databas, Malin, i vilken det går att göra ungefärliga beräkningar av den administrativa börda som till exempel bolagsrätten innebär

för bolagen. Enligt en beräkning som har gjorts i Malin uppgår den potentiella besparingen – alltså inte den ”verkliga” besparingen – med anledning av reformen till 2,5 miljarder kronor.

Det är en mycket svår bedömning att göra, men sannolikt leder reformen till minskade skatteintäkter i storleksordningen 1,3 miljarder kronor årligen.

Kostnaden hänger samman med risken för att redovisningen i de bolag som väljer bort revision blir sämre. I propositionen finns en redogörelse för vilka faktorer vi har tagit hänsyn till.

1,3 miljarder kronor, är det en nettosiffra? Varför skulle det inte lika gärna kunna bli en skatteökning till följd av att företagen får sänkta kostnader och ökade vinster?

– När vi utvärderar reformen kan det mycket väl visa sig att vi har tagit i för mycket. Men det vore inte ansvarsfullt av oss att, givet den osäkerhet som råder, låta bli att ta höjd för ett ökat skattefel.

Småföretagen utgör en viktig del av beskattningsunderlaget och skattefelet som belöper på dessa företag är redan alltför stort. Att vissa bolag får sänkta kostnader tack vare reformen är något som har beaktats i beräkningarna.

Vilka skillnader mellan svenskt näringsliv och näringslivet i övriga Europa motiverar att Sverige ska ha betydligt lägre gränsvärden än majoriteten länder i Västeuropa?

– Gränsvärdena ligger i nivå med Danmark och Finland. Norge har kvar revisionsplikt för alla aktiebolag. Det bör också uppmärksammas att det finns skillnader i regelverken som inte har med revisionspliktens omfattning att göra. Reglerna om sambandet mellan redovisning och beskattning kan till exempel skilja sig åt mellan olika länder. Och i Tyskland måste man anlita en auktoriserad skatterådgivare vid upprättandet av deklarationen.

Hur lång tid behöver gå innan man kan utvärdera effekterna av den här reformen?

– Det är för tidigt att säga.

Fotnot: Regeringen föreslår att det beräknade skattebortfallet på 1,3 miljarder kronor finansieras upp till 1,1 miljarder kronor genom att höjafastighetsskatten för vattenkraftverk till 2,8 procent av taxeringsvärdet samt stämpelskatten till 4,25 procent för vissa juridiska personers förvärv av fast egendom och tomträtter.

Rakel Lennartsson

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2017 2018 2019
Prisbasbelopp 44 800 45 500 46 500
Förhöjt pbb. 45 700 46 500 47 400
Inkomstbasbelopp 61 500 62 500  
Utdelning fåmansföretag
År 2017 2018 2019
Schablonbelopp 163 075 169 125 171 875

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2016 2017 2018
Räntesats 0,47 0,36* 0,36

* 0,19 om räkenskapsåret börjar 2016 och avslutas 2017.

Referensränta
År 2016 2017 2018
Räntesats -0,5 -0,5 -0,5
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2016 2017 2018
Positiv 6,65 6,27 6,49
Negativ 1,65 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2016 2017 2018
31 maj 0,57 0,34 0,49
30 nov 0,27 0,49  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2016 2017 2018
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 9,50
Förmånsbil, bensin 6,50 6,50 9,50
Kostförmån
År 2017 2018 2019
Frukost, lunch och middag 225 235 245
Lunch eller middag 90 94 98
Frukost 45 47 49
Skattefria gåvor
År 2016 2017 2018
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2016 2017 2018
Skattesats 22% 22% 22%
Mervärdesskatt
År 2016 2017 2018
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1939 - 1952 1953 -
Arb. avgifter 6,15% 16,36% 31,42%
Egenavgifter 6,15% 16,36% 28,97%