Balans nr 5 2010

Fördjupning: Skatterådgivning ett riskexponerat område

Att revisorer och revisionsbyråer får ta emot skadeståndskrav på grund av bristande revision eller felaktig skatterådgivning är inte ovanligt. Många krav grundar sig på felaktig skatterådgivning. I den här artikeln skriver Peter Björnäs om vanliga fel, preventiva åtgärder samt annat att beakta vid kommande deklarationsarbete.

Enligt gällande rätt ska revisorer och registrerade revisionsbolag teckna försäkring, eller hos Revisorsnämnden ställa säkerhet, för den ersättningsskyldighet som revisorn eller bolaget kan ådra sig i sin revisionsverksamhet. Det sistnämnda alternativet torde inte tillämpas i praktiken.

För medlemmar i Far finns en gruppförsäkring hos Länsförsäkringar Sak Försäkringsaktiebolag (”Länsförsäkringar”) som motsvarar de legala kraven på ansvarsförsäkring. Utöver revisionsverksamheten omfattar försäkringen bland annat skatterelaterad rådgivning.

Försäkringen täcker skadeståndskrav som avser förmögenhetsbrott samt ren förmögenhetsskada, det vill säga ekonomisk skada som uppkommer utan samband med att någon lider person- eller sakskada.

Eventuella skadeståndskrav ska anmälas omedelbart till Länsförsäkringar, som sedan utreder ärendet och agerar ombud för försäkringstagaren. Länsförsäkringar har lång erfarenhet, och specialistkompetens avseende reglering av dylika skador. Skaderegleringen grundar sig på det som den skadelidande respektive försäkringstagaren framför.

För att skadelidande ska få ersättning från försäkringen krävs att det förelegat ett uppdrag och vårdslöshet i samband med revision eller rådgivning samt en skada. Vidare måste det föreligga ett adekvat orsakssamband mellan vårdslösheten och skadan. Det är kravställaren som har att visa att samtliga omständigheter föreligger.

Utöver ovan nämnda ska skadelidande ha reklamerat den felaktiga rådgivningen korrekt. Den felaktiga rådgivningen ska heller inte anses vara preskriberad. I vissa fall kan ersättningen komma att nedsättas bland annat på grund av medvållande från skadelidandes sida.

Ofta är det svårt att göra en vållandebedömning. Generellt bedöms specialistens ansvar strängare än generalistens. Det gäller att försöka fastställa den norm som har åsidosatts vid professionsutövningen. Genom praxis torde det ha utarbetats en plikt att tillhandahålla en riskanalys, och det finns en absolut och oeftergivlig skyldighet att upplysa om rättsläget är osäkert. Det finns även en pedagogisk plikt framför allt avseende konsumenter att de förstår innebörden i de förmedlade råden.

Det är inte självklart att rådgivaren orsakat någon skada trots felaktig rådgivning. Fanns det inget alternativ som ledde till det skattemässiga utfall som kunden fått sig förespeglat har visserligen skatterådgivningen varit klandervärd, men det är snarast en fråga om rätten att återkräva ersättningen.

Vanliga skador

I samband med Länsförsäkringars skadereglering har en del vanligt förekommande skador konstaterats:

Vid tillämpningen av de så kallade 3:12-reglerna förekommer felaktiga beräkningar, framför allt avseende det så kallade löneunderlaget. Det kan handla om att rådgivaren inte har upplyst ägarna om det individuella lönekravet, vilket resulterar i ett tappat löneunderlag. Skadan uppkommer när utdelning eller kapitalvinst följaktligen beskattas i inkomstslaget tjänst i stället för inkomstslaget kapital.

I samband med köp av bolag med gamla skattemässiga underskott kan det vara svårt för rådgivaren att utföra en adekvat företagsundersökning, matcha vinster mot förluster, räkna ut beloppsspärren och beakta koncernbidragsspärren, deklarera underskottet korrekt samt formulera öppna yrkanden i syfte att undvika skattetillägg. Ovanstående svårigheter kan leda till felaktig rådgivning.

I ett flertal fall har köparen i samband med bolagsförvärv ställt krav mot målbolagets revisor eftersom köparen har ansett att överlåtelsebalansräkningen har innehållit fel. Orsaken till att köparen har ställt krav mot revisorn har varit att det inte har funnits några möjligheter att vända sig mot säljaren.

Åtgärder för att undvika skador

För att minska risken för missförstånd är det viktigt att rådgivaren och uppdragsgivaren definierar uppdraget väl genom att upprätta ett uppdragsavtal. Där brukar man definiera uppdraget och ange ansvarsfördelningen samt eventuella ansvarsbegränsningar. Exempelvis kan det totala ansvarsbeloppet vara maximerat till vad rådgivarens ansvarsförsäkring kan ersätta.

I de ärenden som hamnar hos Länsförsäkringar är uppdragsavtal relativt ovanliga, trots att det stora flertalet är överens om att uppdragsavtal bör användas. På <www.far.se> Finns ett mallavtal med standardvillkor.

Under genomförandet av uppdraget är det väsentligt att rådgivaren ställer frågor och dokumenterar löpande för att undvika och underlätta hanteringen av eventuella ansvarsfrågor.

Jag har tidigare nämnt vikten av att upprätta en riskanalys och att anpassa den till kundens kompetens. Rådgivaren bör vara noggrann med att fästa kundens uppmärksamhet på om rättsläget är osäkert. Risken för så kallad genomsyn och skatteflykt bör uppmärksammas. Rådgivaren bör se till att skaffa skriftlig bevisning för att kunden har tagit emot riskanalysen och förstått dess innehåll. Viktigt är även att kunden förstår att det är han som fattar beslut, medan rådgivarens roll är att ta fram beslutsunderlag.

Att tänka på inför årets deklaration

Skatterådgivning är till sin karaktär en riskexponerad verksamhet och en stor del av skadeståndskraven har sitt ursprung i deklarationen.

Nedan har jag sammanfattat ett antal punkter som bör uppmärksammas för att undvika risken för skattetillägg för kunden och skadeståndskrav mot rådgivaren.

Från och med 12 februari 2009 omfattar reglerna om förbjudna lån även utländska holdingbolag. Enligt min bedömning innebär det nya regelsystemet en ökad risk för att gamla lån kan beskattas som utdelning. I ett antal domar har nämligen lån från utländska holdingbolag till fysiska ägare ansetts utgöra utdelning.

Ägare till fåmansföretag som har varit ”vilande” i fem år bör uppmärksammas på att praxis numera tolkar begreppet ”samma/likartad verksamhet” mer extensivt. Därför bör ägarens skattesits utredas innan någon utdelning eller aktieförsäljning som gäller det ”vilande” företaget sker. Om utdelning eller försäljning redan har skett bör ett öppet yrkande i deklarationen övervägas.

Enligt 3:12-reglerna har endast aktieägare vid ingången av året rätt att beräkna gränsbelopp. Övergångsregeln som gick ut på att halva kapitalvinsten upp till cirka tio miljoner kronor skulle beskattas i inkomstslaget tjänst är borttagen. Numera ska hela kapitalvinsten upp till cirka fem miljoner kronor, utöver sparat utdelningsutrymme, beskattas i inkomstslaget tjänst. Skatteverket har signalerat att myndigheten avser att pröva så kallade banklösningar. De går ut på att ägarna till ett fåmansföretag tar upp ett externt lån och tillskjuter det som kapitaltillskott till företaget med enda syfte att erhålla ett högre gränsbelopp.

Rådgivare som arbetar med underskottsbolag bör göra en förteckning över i vilka bolag underskott begränsas. Kapitaltillskott som utgör ägarförändringen ska reducera underskottet.

Beskattningen kan skilja sig åt jämfört med redovisningen. Till exempel är det viktigt att uppmärksamma kunden på att förluster på näringsbetingade andelar ska återföras som icke avdragsgilla. Ett annat exempel är att det ska påföras en schablonintäkt på periodiseringsfonden. Det finns även ränteavdragsbegränsningar på koncerninterna lån, vid så kallade räntesnurror. Ytterligare ett exempel värt att notera är att kapitalförluster på handels- och kommanditbolagsandelar under perioden 18 juni till 31 december 2009 endast får kvittas mot motsvarande vinster.

I vissa domar har man kommit fram till att svenska interna regler går före det som sägs i dubbelbeskattningsavtalet. Detta bör uppmärksammas vid så kallade exit-situationer.

På <www.skatteverket.se> omnämns flera skatteupplägg. Dessa bör observeras.

Ett flertal av de ovan nämnda situationerna riskerar att resultera i skattetillägg som i sin tur kan resultera i skadeståndskrav. För att undanröja den risken är det väsentligt att upplysa kunden om nödvändigheten av att göra ett öppet yrkande i deklarationen. Vad som utgör ett sådant är dock svårt att avgöra. För att vara på den säkra sidan måste samtliga omständigheter anges i deklarationen.

Börja arbeta mer preventivt!

Detta var en översikt över vad som händer när ett skadeståndskrav riktas mot rådgivaren, och en genomgång av vissa situationer som kräver extra uppmärksamhet. Hur noggrann man som rådgivare än är går det dock inte att utesluta risken för felaktig rådgivning. Det händer förr eller senare alla rådgivare, stora som små. Inte minst ur ett kundperspektiv är det väsentligt att hantera en skadesituation professionellt. Bland annat genom att överlämna kravet skyndsamt till försäkringsbolaget, och att bistå vid utredningen. Var dock noggranna med att inte ta på er något ansvar förrän försäkringsbolaget avslutat sin utredning.

Min förhoppning är att denna artikel ska fungera som en väckarklocka och uppmana till mer preventivt arbete.

Peter Björnäs för Länsförsäkringar Sak AB och medlem i Fars skadenämnd.

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2017 2018 2019
Prisbasbelopp 44 800 45 500 46 500
Förhöjt pbb. 45 700 46 500 47 400
Inkomstbasbelopp 61 500 62 500  
Utdelning fåmansföretag
År 2017 2018 2019
Schablonbelopp 163 075 169 125 171 875

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2016 2017 2018
Räntesats 0,47 0,36* 0,36

* 0,19 om räkenskapsåret börjar 2016 och avslutas 2017.

Referensränta
År 2016 2017 2018
Räntesats -0,5 -0,5 -0,5
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2016 2017 2018
Positiv 6,65 6,27 6,49
Negativ 1,65 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2016 2017 2018
31 maj 0,57 0,34 0,49
30 nov 0,27 0,49  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2016 2017 2018
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 9,50
Förmånsbil, bensin 6,50 6,50 9,50
Kostförmån
År 2017 2018 2019
Frukost, lunch och middag 225 235 245
Lunch eller middag 90 94 98
Frukost 45 47 49
Skattefria gåvor
År 2016 2017 2018
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2016 2017 2018
Skattesats 22% 22% 22%
Mervärdesskatt
År 2016 2017 2018
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1939 - 1952 1953 -
Arb. avgifter 6,15% 16,36% 31,42%
Egenavgifter 6,15% 16,36% 28,97%