Innehåll

Balans nr 10 2010

Noteringar: Nytt utvärderingssystem

Regeringen har gett Högskoleverket i uppdrag att ta fram en ny kvalitetsutvärdering. För första gången nämns framtida arbetsgivare och branschföreträdare som viktiga parter i bedömningen.

Vid årsskiftet ska Högskoleverket påbörja arbetet med kvalitetsutvärdering enligt det nya systemet. Först ut är ekonomutbildningen, som länge kritiserats för att hålla en för låg nivå vad gäller undervisningstid och handledning. Ekononomutbildningen hör till de allra billigaste utbildningarna vid svenska universitet och högskolor.

–Historiskt sett har skolorna varit helt ointresserade av hur det har gått för studenterna. De har varit utbildningsfabriker som tagit emot gymnasister och lämnat ifrån sig studenter, men ingen har brytt sig om hur det går för dem sedan, säger Alexander Beck, utredningschef på Civilekonomerna.

Civilekonomerna, Far och ett antal andra branschintressenter har drivit frågan om ett oberoende ackrediteringsinstitut och även fört dialoger med utbildningsdepartementet och Högskoleverket. Med viss framgång tycks det; i somras gav regeringen Högskoleverket i uppdrag att utarbeta ett nytt kvalitetsutvärderingssystem. För första gången kommer framtida arbetsgivare och andra branschföreträdare och intressenter ges en plats i utvärderingen. Alexander Beck kallar det för ett paradigmskifte.

–Det kan bli revolutionerande när man nu tar med avnämarna i kvalitetsutvärderingen. Risken är att vi får problem från andra hållet, det vill säga med att utse vilka som ska representera avnämarna. Och vilken beredskap har de för att avsätta folk till det här, säger han och tillägger:

–Det gäller att de är beredda att ställa upp, för här finns en unik möjlighet att lyfta svenska ekonomutbildningar.

I och med att det nya statliga kvalitetsutvärderingssystemet sjösätts läggs planerna på ett oberoende ackrediteringsinstitut, som Balans skrev om i nr 8–9/2009, tills vidare på is.

Rakel Lennartsson

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800  
Utdelning fåmansföretag
År 2018 2019 2020
Schablonbelopp 169 125 171 875 177 100

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2018 2019 2020
Räntesats 0,36 0,51 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2018 2019 2020
Positiv 6,49 6,51 6,50
Negativ 1,50 1,51 1,50
Statslåneränta
År 2018 2019 2020
31 maj 0,49 0,05 -0,01
30 nov 0,51 -0,09  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2018 2019 2020
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2018 2019 2020
Frukost, lunch och middag 235 245 245
Lunch eller middag 94 98 98
Frukost 47 49 49
Skattefria gåvor
År 2018 2019 2020
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2018 2019 2020
Skattesats 22% 21,4% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2018 2019 2020
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%