Innehåll

Balans nr 10 2010

Noteringar: Nytt utvärderingssystem

Regeringen har gett Högskoleverket i uppdrag att ta fram en ny kvalitetsutvärdering. För första gången nämns framtida arbetsgivare och branschföreträdare som viktiga parter i bedömningen.

Vid årsskiftet ska Högskoleverket påbörja arbetet med kvalitetsutvärdering enligt det nya systemet. Först ut är ekonomutbildningen, som länge kritiserats för att hålla en för låg nivå vad gäller undervisningstid och handledning. Ekononomutbildningen hör till de allra billigaste utbildningarna vid svenska universitet och högskolor.

–Historiskt sett har skolorna varit helt ointresserade av hur det har gått för studenterna. De har varit utbildningsfabriker som tagit emot gymnasister och lämnat ifrån sig studenter, men ingen har brytt sig om hur det går för dem sedan, säger Alexander Beck, utredningschef på Civilekonomerna.

Civilekonomerna, Far och ett antal andra branschintressenter har drivit frågan om ett oberoende ackrediteringsinstitut och även fört dialoger med utbildningsdepartementet och Högskoleverket. Med viss framgång tycks det; i somras gav regeringen Högskoleverket i uppdrag att utarbeta ett nytt kvalitetsutvärderingssystem. För första gången kommer framtida arbetsgivare och andra branschföreträdare och intressenter ges en plats i utvärderingen. Alexander Beck kallar det för ett paradigmskifte.

–Det kan bli revolutionerande när man nu tar med avnämarna i kvalitetsutvärderingen. Risken är att vi får problem från andra hållet, det vill säga med att utse vilka som ska representera avnämarna. Och vilken beredskap har de för att avsätta folk till det här, säger han och tillägger:

–Det gäller att de är beredda att ställa upp, för här finns en unik möjlighet att lyfta svenska ekonomutbildningar.

I och med att det nya statliga kvalitetsutvärderingssystemet sjösätts läggs planerna på ett oberoende ackrediteringsinstitut, som Balans skrev om i nr 8–9/2009, tills vidare på is.

Rakel Lennartsson

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2017 2018 2019
Prisbasbelopp 44 800 45 500 46 500
Förhöjt pbb. 45 700 46 500 47 400
Inkomstbasbelopp 61 500 62 500  
Utdelning fåmansföretag
År 2017 2018 2019
Schablonbelopp 163 075 169 125 171 875

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2016 2017 2018
Räntesats 0,47 0,36* 0,36

* 0,19 om räkenskapsåret börjar 2016 och avslutas 2017.

Referensränta
År 2016 2017 2018
Räntesats -0,5 -0,5 -0,5
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2016 2017 2018
Positiv 6,65 6,27 6,49
Negativ 1,65 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2016 2017 2018
31 maj 0,57 0,34 0,49
30 nov 0,27 0,49  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2016 2017 2018
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 9,50
Förmånsbil, bensin 6,50 6,50 9,50
Kostförmån
År 2017 2018 2019
Frukost, lunch och middag 225 235 245
Lunch eller middag 90 94 98
Frukost 45 47 49
Skattefria gåvor
År 2016 2017 2018
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2016 2017 2018
Skattesats 22% 22% 22%
Mervärdesskatt
År 2016 2017 2018
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1939 - 1952 1953 -
Arb. avgifter 6,15% 16,36% 31,42%
Egenavgifter 6,15% 16,36% 28,97%